ta dig till föregående sida av dikter

Underbara små dikter om barn och moderskap

"Barnet i Dikten"
av Harriet Löwenhjelm

Är det du, är det du, allra käraste barn
som har kommit till sist ändå.
Om du kunde begripa, vad jag längtat,
men det kan du visst aldrig förstå.
Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.

Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
Dår jag krama dig sakta ett slag?
Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra ditt andetag.
Tänk, vad allting konstigt och krångligt
med ensa blivit lätt att förstå.
Hjärtans allra käraste barn,
så väl att du kom ändå.

"Framtidstro"
av Astrid Johansson

Var rädd om den nyfödda kärleken
Väck den försiktigt
Smek den med ömhet
Kupa din hand över hjässan
känn fontanellen vibrera
av oroligt darrande pulsslag

Var rädd om den nyfödda kärleken
Håll den i famnen
Skydda den
Huden är känslig och tunn
tål inte stötar och slag

Var rädd om den nyfödda kärleken
Tids nog kommer kraven
skrubbsåren
ärren och valkarna
Dikt av Edit Södergran

När de svarta molnen drogo över himlen
satt en moder vaken och ett barn sov
Och en änglastämma sjöng i nattens tystnad alla världars lov.

Och den unga modern hörde likt ett eko
djupast i sitt inre nattens tysta lov:
o vad världen växte ut i alla vidder
när den lille sov!


"Du älskade barn"
av Jessica Marie Nilsson


Så kom du då till oss du älskade barn och grep våra hjärtan med kraft.

Med ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft.

Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring.

Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting.

Ditt liv skall vi följa och finnas för dig och dela din glädje och sorg.

När skuggorna hotar ditt solsken, är vi din tryggade borg.

Idag vill vi visa för vänner och släkt, den gåva vi fått att bevara;

Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara

"Lilla barn"
av Lisbeth Boström


Du lilla barn som ingenting vet
Som kastas ut i ovisshet

Du lilla barn som sover sött
Som ännu inte motgångar mött

För dig finns endast enkla ting
Du ser dig inte misstänksamt omkring

Litar blint på mor och far
Trots att de är utan svar

Du vet ännu inte vad girighet är
Alltför snart du dig lär

Om man kunde sätta skygglappar för dina ögon blå
Skulle inte världen bli enklare då?

Du skulle slippa se maktbegärets spel
Du skulle inte behöva se de vuxnas fel

Då kanske du erövrade världen en dag
Och lät den känna endast behag


ta dig till förrgående sida av dikter

Här kan du klicka om du är vilse - våran startsida -