McCabe, Patrick

Läs ett citat ur boken

Slaktarpojken

 

Originalets titel: The Butcher Boy (1992)
Ordfront (1999)
Inb. 187 s.
Översättning: Stephen Farran-Lee
ISBN 91-7324-676-X
 
Betyg:
 
 
 
Det är tidigt sextiotal i en liten stad på Irland. Där bor Francie Brady med sin mamma och pappa. Efter skolan brukar han bygga gömställen nere vid floden eller läsa serietidningar inne i hönshuset tillsammans med sin bästa kompis Joe. Allt skulle ha varit lugnt och fint om det inte hade varit för familjen Nugent som just flyttat in. Det är mrs Nugent som börjar tala illa om familjen Brady och kallar dem för grisar, det är hon som gör hans mamma så olycklig att hon måste till sjukhus och det är hennes son Philip som sakta håller på att ta Joe ifrån honom. Efter att Francies mamma en dag hittats drunknad i en sjö utanför sjukhuset störtas han ner i en avgrund av sorg och skuldkänslor. Han ser mrs Nugent som roten till allt det som hänt och påbörjar sin egen personliga vendetta mot familjen.
 
Omdöme:
 
Irland måste vara de utsatta barndomsskildringarnas yttersta hemvist på jorden och på den listan placerar jag Slaktarpojken högt. Det här är en mycket stark roman, en skildring om en irländsk familj i förfall i skuggan av fattigdom och alkoholism. Historien berättas av Francie många år efter att händelserna ägt rum. Stilen är säregen, ligger nära talspråk och verkar komma direkt från ett barn eller en djupt förvirrad människa. Trots det, eller kanske just därför, upplever jag boken som både trovärdig och suggestiv under det att man leds mot det tidigt förespeglade slutet.
2004-12-19 Kommentera