Artikeln från 11/9 1981, nr 37, Gästriklands Tidning

Ur Gästriklands tidning, nr 37, den 11 september 1981.

Bengt med båten Brage

Skalan är modellen

Vem lägger ner många timmar på att mäta de små, små detaljerna? Vem ägnar åtskillig tid åt att finslipa de små elementen så att de får en exakthet som överensstämmer med originalet? Ja, vem, om inte skalabåtbyggaren. Beskrivningen stämmer åtminstone in på Bengt Lindberg i Sätra utanför Gävle. Ett besök i hans "skeppsvarv" (garderoben hemma i bostaden) imponerar trots sin litenhet. Här finns en komplett verkstad för att kunna tillverka exakta kopior av båtar och fartyg. Det är inte någon mängd av verktyg eller högteknologisk utrustning som imponerar, utan det som åstadkommes med enkel utrusning.

Bengts intresse för modellbygge utvecklades redan när han var liten grabb. De första modellerna var byggsatser i plast och de blev inkörsporten till en hobby som ger Bengt åtskilliga timmar av trevligt småpyssel på fritiden. En skalabåtsbyggare måste vara hemma på både det ena och det andra för att kunna bygga båten i exakt utförande.

Vad krävs då för att kunna bygga en skalabåtsmodell? Tålamod, är det första man tänker på. En enda liten detalj i båtens utrustning kan ta 40 minuter att tillverka! Men det krävs inte bara tålamod. Skalabåtbyggaren måste ha ett verkligt intresse och får absolut inte vara rädd för besvär. Bengt håller sedan ett par år tillbaka på med ett bygge av bogserbåten Brage. Det är en mindre bogserbåt stationerad i Gävle och byggd i Åmål 1977.

-Om man ska bygga en båt i skalamodell kan det vara lämpligt att först ta kontakt med det varv där båten byggts. Det kan vara problem att få dem att ta fram en kopia av en ritning. Dessutom kostar det en slant. Men jag hade tur och fick till och med min ritning gratis, berättar Bengt.

Förberedelser

Bengt har börjat arbeta med skrovet till en brigg. Bottenstocken vänds upp och ner och sedan kläs skrovet med borden. Det är många olika arbetsmoment som ska göras innan själva skrovet är klart. Sedan tillkommer montering av radar, motor och alla de små, små detaljerna som ingår i båtens utrustning.

Förberedelser

När man väl har ritningen i sin hand, är det inte bara att sätta igång och bygga som kanske många tror. Det krävs mängder av förberedelser. Oftast besöker modellbyggaren båten för att ta mått på varje liten detalj som ingår i båtens utrustning.

-Jag försöker alltid ha millimeterprecision när jag mäter, säger Bengt.
-När jag sedan räknar om det på miniräknaren och får flera decimaler får jag en noggrannhet som ligger på tiondels millimeter. De verkliga proffsen har en tusendels millimeter i noggrannhet, tillägger han.

Det blir alltså en hel del besök på båten ifråga om varje del ska mätas, studeras och dessutom fotograferas som Bengt alltid gör. Allt det här materialet underlättar betydligt när själva byggandet sedan ska dras igång.

Hantverk

Bengt köper aldrig någon detalj helt färdig till båten om man bortser från själva radioanläggningen och motorn. Han köper in olika råmaterial som exempelvis trä, plast, plexiglas, mässing och aluminium.

-Man måste ha materialfantasi för att kunna tillverka alla små delar själv. Modellbygge av det här slaget är i allra högsta grad ett hantverk. De flesta sakerna tillverkas med händerna och inte maskiner. Man får en speciell känsla för de olika materialens användning, menar Bengt.

Tålamod

Det är ett tålamodskrävande arbete i högsta grad att tillverka och montera alla små delararna till båten. Bara en liten skylt tar många timmar i anspråk att få färdig. Bengt är duktig på etsningsarbeten och kan till och med tillverka skyltarna på båten i samma skala och utförande som på originalet.
 

Båtbyggaren Bengt:

Uppfinningsrikedom och tålamod krävs i det här jobbet

Att bygga modeller efter skala är ett tålamodskrävande arbete. Men det ger rikligt med tillfällen att göra nya upptäckter. Bengt Lindberg i Sätra har byggt fem båtar efter skalaritningar och för honom har det här blivit en avstressande och rofylld hobby. Men den är kanske inte att rekommendera för den som har lätt för att fatta humör eller ge upp om det inte går som man vill på en gång. Det kan röra sig om en tiondels noggrannhet då man tillverkar en del på modellen i jämförelse med originalet. En liten detalj som är fyra, fem decimeter lång kan ta fyrtio timmar att tillverka och då har kanske tankearbetet och förberedelserna tagit flera timmar i anspråk utöver detta. En varvsritning har inte några uppgifter på vilket material varje liten detalj ska tillverkas i och det är inte alltid det går att få tag på samma material till modellen som finns på originalet. Då gäller det att plocka fram den inneboende känslan för materialen och deras användning och hitta på en lösning själv till hur delarna ska tillverkas. Skalabåtbyggaren får vara något av en uppfinnare samtidigt som de praktiska kunskaperna i att hantera olika verktyg kommer väl till användning.

Upp och ner

På linjeritningar får man måtten på båtens spant. När bottenstocken är tillverkad vänder man den upp och ner och klär skrovet genom att fästa bordläggningen på den. Det går inte att bygga en sida i taget för då kan skrovet bli snett. Att välja material kan i många fall vara en smaksak, men nog finns det vissa skillnader i både hållbarhet och pris. Till det vanligaste materialen som används hör furu, balsa, abachi och plywood.

Bengt har själv använt plywood till spanten på bogserbåten Brage. Plywooden är trots sin tunnhet stark och det är också en fördel. Bengt har skurit till spant och bord själv och klätt skrovet med borden genom att limma och nubba fast dem. Skrovet plastas sedan invändigt med glasfiberspackel och sprutlackeras med plastic padding utvändigt. Sprutspacklingsjobbet måste han överlåta till någon billackerare som har den nödvändiga utrustningen. Cirka tre millimeter läggs på utsidan av skrovet och sedan slipas det för hand till rätt dimension. Däck och reling blir nästa steg i tillverkningen och sedan kommer överbyggnaden.

-Plywooden är hård att jobba med och därför brukar jag först göra en kärna på överbyggnaden av 3 millimeters balsa. Balsan är lätt och slät att arbeta med. Den klär jag sedan med plywood, berättar Bengt.

Riktigt

Det är efter de här stora rejäla sakerna som det verkliga arbetet börjar. Om varenda liten del ska vara lika utformad som på originalet och dessutom fungera går det åt många timmar av både tankeverksamhet och tillverkning. Bogserkroken, som är en nog så viktig detalj på en bogserbåt, har tagit Bengt omkring 40 timmar att tillverka och ändå är den inte riktigt färdig än.

Har man väl blivit biten av den här känslan att tillverka båtarna med delar i precis samma utförande som originalet, så fortsätter intresset av bara farten. Ska det vara riktigt så ska det.

Man kan ta Brages livräddningsflotte exempel. Bengt har lagt ner åtskilliga timmar för att den ska fungera. Den är upphängd i en ställning och med ett lätt tryck lyfts båten upp och släpps ner i vattnet. Den här anordningen fungerar också på den lilla Brage, men flotten är inte i originalutförande. Men det ska den bli vad det lider.

Vad vore sedan en bogserbåt utan lanternor och radarutrustning? Lill-Brage ska, när den är färdig ha inte mindre än 18 ljuspunkter, lanternorna inräknade. Sedan tillkommer den inre belysningen. Radar ska också monteras dit och inredningen i styrhytten, skansen och kabyssen ska bli helt skalenlig. Brage byggs i skalan 1:25 och det innebär att modellbåten är 32 cm bred och 97 cm lång. Med all utrustning som radar, batteri med mera väger den 17 kilo.

Modellen Brage

Bogserbåten Brage i skalamodell har också samma sjöegenskaper som originalet. Hastigheten skalas om efter storleken och skalamodellen Brage kan komma upp i en hastighet av en meter per sekund.

Sjösättning

-Nackdelen med att båtbygget tar så lång tid som det gör är att man inte har tålamod att vänta med att slänga den i vattnet, säger Bengt. Han räknar med att Brage kommer att ha tagit 1000 timmar i anspråk innan den är helt färdigbyggd och det här jobbet har då hållit på med i omkring tre år. Bengt har hunnit med fem ritningsbyggen och har redan nu ett nytt projekt på gång efter Brage. Då blir det Gävlelotsarnas nya båt som får en egen avbild.

Tävling

För många av båtbyggarna är det tävlingarna som hägrar när båten väl är sjöduglig. Under sommarhalvåret träffas medlemmarna i Gästrike skalabåtsklubb varje söndag för att träna manövrering av båtarna och var fjortonde dag har man klubbtävlingar. De här tillfällena utnyttjas också som familjeutflykter.

-Fördelen med att tävla med radiostyrda båtar i jämförelse med modellplan eller bilar är att man kommer hem med båten hel, säger Bengt Lindberg. Att han är rädd om det här lilla mästerverket Brage är inte att undra på.

Reportage: Britt-Louise Malm