I Sätrainventeringen (1962) beskrivs Ekelunds torp som ett rödmålat knuttimrat hus på stengrund, panelad och med inklädda knutar med vita fönsteromramningar samt gröna fönsterluckor. Taket var täckt med enkupig tegel. Fönsterluckor liksom invändiga byggnadsdetaljer, såsom dörrar, gångjärnsbeslag, fönsterhakar bedömdes vara från 1700-talet. Torpet innehåller två rum, hall och kök. Köket var försedd med stor öppen spis med en inmurad järnspis. Ett äldre namn på torpet torde vara Bååthuset. Ett torp med detta namn och bebott av en man vid namn Nils finns upptaget i mantalslängden för Svartlösa härad 1653 (kammararkivet). Torpet nämns sedan i drygt 100 år i tillgängliga mantalslängder som Bååthuset. Namnets ursprung är inte belagt men en rimlig gissning är att den som bodde i torpet förfogade över en båt eller t.o.m var ålagd att svara för båttransporter till Kungs Hatt. Ön tillhörde på den tiden Sätra Gård. Liksom andra torp i omgivningen (Rostock, Smedstorp, Ålgryte, Kärrtorp, Vreten m.fl.) lydde torpet under Sätra Gård. I husförhörslängden för gårdar hörande till Sätra rote 1772-1781 benämns torpet Ekelund. I mantalslängderna för Svartlösa härad åren 1793 och 1796 sägs bl.a att under Sätra finns ett torp vid namn “Bååthuset Ekelund”. Bland gårdens brukar var: - 1653, Nils (namnet osäkert) - 1754 Jan Esbjörnsson - 1762 Bryggaren Peter Siwer - 1793, Extra notarien Willhelm Herssman - 1805, står antecknat i mantalslängden att gården hör till Sätra - 1835 brukas/ev. arrenderas gården av Adolph Fr. Strömberg - 1963 tar Stockholms stad genom en expropriationsdom över ansvaret efter de tre stifelserna Stockholms Sjukhem, Ersta diakonissanstalt och Vänner till Pauvres Honteux. Ekelunds torp var vid mitten av 1980-talet kraftigt vandaliserat med läckande tak, sönderslagna fönster och dörrar, avlägsnad inredning m.m. Efter påstötningar från bl.a Skärholmens hembygdsförening blev torpet renoverat av staden. Från sommaren 1990 förhyr Stockholms Kennelklubb Ekelunds torp av staden. En kraftig upprustning fick då göras efter ytterligare vandalisering. Föreningen har också brukaravtal med staden avseende ängen mellan torpet och körvägen. Man bedriver här kurser i hunddressyr. En återfunnen brunn ca 50 m mot ängen rustats upp. Ängen användes troligen tidigare som åkermark/betesmark, om vilket en stengärdsgård vittnar.