Gestalt i storm

En anteckning i Bror Marklunds skissbok vittnar om att stormen en natt höll dialog med konstnärens hjärta:
Är redan fångad i grejen. Efter att ha börjat bygga upp gipsen, sitter jag i mitt hotellrum, har tagit fram ritboken då jag länge har sett de lummiga träden utanför mitt fönster. Stormen river i dem, jättefång av volymdelar kastar sej nerifrån och upp. Det är drama och kraft i händelserna, något av det jag skulle vilja komma åt. Detta kraftspel har Marklund också åskådliggjort i en gouache.

Det stormpiskande trädet var ju i detta fall en närliggande symbol. Det färdiga verket har, betraktat ur vissa aspekter, en avlägsen likhet med ett träd och åtminstone av skisserna, och teckningarna som visar en gestalt, som i allra högsta grad ser ut som ett träd dignande under en alltför tung krona.

En av de främsta inspirationskällorna blev katastrofen i Agadir, jordbävningen som ägde rum den 1 mars 1960, varvid femtontusen människor omkom.
Marklund gör ett collage till dikten som Artur Lundqvist har diktat om jordbävningen Agadir och låter bilderna ackompanjeras av diktsamlingens texter.

Lyfter "Gestalt i storm" armarna för att skydda huvudet eller för att förbanna gudarna?
Skulpturen är mångtydig som ett orakel, öppen för vittskilda tolkningar. Den bär spår av sin smärtsamma tillkomsthistoria.

Bror Marklund såg alltid möjligheten till vidareutveckling av sina verk, beklagade ofullkomligheten, och ville ofta börja om på nytt. Efter en tid tyckte han att Gestalt i storm var patetisk och när han fick möjlighet att göra en ny version för svenska ambassaden i Moskva rensade han upp formspelet, och skapade en strängare, abstrakt variant. "Figuren slår ut en rak vänster mot en osynlig fiende".

"Gestalt i storm" står vakt framför svenska ambassadens kanslihus i Moskva vid Mosfilmgatan inte långt från Leninuniversitetet.