Jag hade med mig två fiskevänner Anders och Sten som var på rödingfiske i sån här miljö för första gången, jag fick se en del funderingar när vi klev ur helikoptern och dom fick se hur kargt det var. Finns det fisk här? Var deras blickar när dom tittade sig runt. Här låg vi i 8 dagar och var runt till många sjöar inom en mils radie. Under det andra dygnet kl:03 på morgonen var tältduken stilla, alltså ingen vind! Jag puffade till polarn och sa att jag tar spöt och smyger ned till sjön. Solen hade precis tagit sig upp och täckts av lätta vita moln. Vackringar nere i viken berättade för mitt öga att nått var på gång. Fjädermygg och nattsländor av en liten ljusbrun art for omkring i stora mängder bland strandstenarna. Jag smög mig fram till en sten, satte mig och drog av linan från rullen. Nu var rödingpulsen i gång. 5m ut ser jag en ryggfena och en stjärtfena som skjuter fram en röding sakta precis under ytan, det är bara fenorna som klyver ytan och visar att den finns där mitt i denna kalla, gråa miljö. Jag kastar mjukt ut min lilla kläckare någon meter framför men inget händer, den vakar på nytt och har passerat min fluga utan att visa den något intresse? Jag ser att nu är det 3-4 rödingar inne och vakar i denna lilla vik. Vilken underbar stund, jag vet att denna stund kan komma, det är därför jag gillar att vänta och dricka kaffe på kallfjället. Efter några kast byter jag fluga till en liten ljusnattslände puppa som jag fiskar hem sakta. Tafs spetsen rör sig i ytan och jag höjer spöt lungt och kan kroka första rödingen, det är en fin fisk strax under kilot. Jag drillar in den och njuter av varje sekund, jag behåller den för vi skall ha stekt fisk på frukostmackorna sedan.
|