Nytt på runfronten

Runstensfynd i Haninge, Södermanland
Våren 2011 uppmärksammades att en sten som flyttats upp från sin fyndplats till åkerkanten vid Småhamra gård i Österhaninge sn var en runsten. Fyndet anmäldes i augusti och i oktober restes stenen. Läs mer om fyndet. Den 12 november 2011 var jag dit och läste:
: kunar : auk : ulfr : auk : sighialnmR : litu (:) ... ...-n : atn : halftan : faþur : sin : kuþ : hialbi : : ant : hans
Dvs: Gunnar och Ulf och Sighjälm läto (resa ste)nen efter Halvdan, sin fader. Gud hjälpe hans ande.
De sista sju runorna står på stenens vänstra sida.

Ett fragment av en korsristad häll hittad i Norrköping
I början av oktober 2011 hittades ett fragment av en korsristad gravhäll, en gavelsten ristad på två sidor. Fyndplatsen är kvarteret Gamla Rådstugan mellan Skolgatan och Gamla Torget i Norrköping i Östergötland, se här.

En ny version av Samnordisk runtextdatabas är på gång
Den 22 september 2011 publicerades en s.k. loggbok med de ändringar som är på gång att läggas in i nästa version av Samnordisk runtextdatabas. Det är både nya inskrifter (ca 80 stycken hittills), nya läsningar/tolkningar, nya uppgifter och flera rättelser. Se vidare loggboken (en s.k. pdf-fil) som finns till höger på sidan här.

Hur blir det med runverksamheten på Riksantikvarieämbetet?
I början av september 2011 publicerades en utredning kring runverksamheten på Raä. Förslaget är att utöka Runverket med två nya tjänster, utöver de (externfinansierade) forskartjänster som finns idag och som utredaren föreslår ska fortsätta finnas. Läs mer om utredningen här.

Några runfynd 2011
Bland runfynd sommaren och hösten 2011 kan nämnas ett litet runlöst fragment från Malsta kyrka i Uppland och en putsinskrift från Hablingbo kyrka på Gotland. Vidare har det under hösten 2011 registrerats tre fragment, varav ett med inskriften ...ut-... från kvarteret Professorn i Sigtuna (funna 1999-2000) och ett runlöst fragment från kvarteret Humlegården i Sigtuna (funnet 2006). Det intressanta med ett av de två runlösa fragmenten från kv. Professorn är att det är hugget i kalksten, något som är mycket ovanligt i Uppland.

Ett forskningsprojekt om runristandets dynamik
Hur var det, ristades runstenarna av flera personer och vilka har verkligen huggit runstenen? Läs mer kring forskning om runristare och digitala undersökningar här.

Supplementet till Upplands runinskrifter har börjat publiceras
I slutet av maj 2011 publicerades de första runinskrifterna i något som i slutändan ska bli ett supplement till Upplands runinskrifter. Inskrifterna publiceras digitalt och f.n. är det 20 runinskrifter som har publicerats, se vidare här.

Runben från Sigtuna, Uppland
Den 13 april 2011 hittades ytterligare ett runben i Sigtuna (nu finns det uppgift om åtminstone 115 olika runristade lösfyndsföremål från Sigtuna). Fyndet gjordes i kvarteret Kammakaren och benet kan dateras till 1100-talet eller senare. Inskriften är intressant då det dels finns ett latinskt A, dels bl.a. runföljden lþu på samma ben. I sammanhanget kan nämnas ett annat ben från Sigtuna med både runor och bokstäver, se SL 85 på en av Nytt om runers webbsida.

Runbleck från Spånga, Uppland
I Danmark görs i princip varje år fynd av runristade runbleck, i februari 2011 uppmärksammades även ett i Sverige. Det gäller ett bleck som ursprungligen grävdes fram år 2000 vid en arkeologisk undersökning precis norr om Spånga kyrka i Uppland. Blecket var registrerat som ett beslag, och vid konserveringen upptäcktes runorna. Inskriften är inte fullständig då en del av blecket är avbrutet. Blecket är 25 mm brett och som längst 29 mm långt, tjockleken är 1 mm. Inskriften kan läsas:

Sida A: t=u=sak=a=tomenk... / ... -ater in manu/... ... ... sbiritu
Sida B: m meum (s)... / t=n=amiu=stu=tsanf... / ...m(i)(s)ti m=(n)(i) tom(i)

Detta är latin, men allt är ännu inte tolkat, rad A2, A3 och B1 kan dock tolkas: ... Pater, in manu[s tuas commendo] spiritum meum ... , dvs en text från Lukas 23:46: ”Fader, i dina händer lämnar jag min ande”. Rad B3 kan tolkas [Redi]misti me Domi[ni], dvs ”du har förlossat mig, Herre”. Läs mer här.

Några gotländska putsinskrifter
Bland nyfunna gotländska runinskrifter kan nämnas en på norra korväggen i Halls kyrka som lyder aue ma, eller kanske oue ma. Det förstnämnda finner jag troligast, vilket i så fall tolkas Ave Ma[ria].
Från Garda kyrka kan nämnas flera inskrifter från södra väggen mellan tornet och långhuset, dels finns det minst två Maria-inskrifter, dels en inskrift som läses hi-lp ma=ria -uz modir, dvs “Hjälp Maria, Guds moder”. Läs mer här.

Runstensfynd från Ribe i Danmark
På sydvästra Jylland i Ribe har man i samband med utgrävningar söder om domkyrkan i slutet av april 2011 hittat en del av en runsten. Se filmer här (fyndet) och här (läsning). Läs mer här. Läs mer om utgrävningen.

Runor i takkonstruktionen i Högs kyrka, Hälsingland
Redan på 1990-talet lär runorna ha upptäckts, men först nu i mars 2011 kommit till mer allmän kännedom. På ett par takstolar står fuþork och fuþ-..., alltså början av futharken. Träet lär ska ha dendrodaterats till 1191-1192, eftersom sammanfogningar går mitt genom inskrifterna och runorna har medeltida former, så kan inskrifterna sannolikt dateras till den tiden. Se även här.

Ännu ett runben från Mälby i Tillinge sn, Uppland (Uppdaterat 4 mars)
Vid genomgång av benmaterialet från utgrävningen i Mälby, Tillinge sn, upptäcktes i januari 2011 att ett ben var runristat, se också nedan om ett annat runben från Mälby. De spegelvänt ristade runorna ska läsas från höger till vänster. Inskriften kan läsas i(æ)rl : i(l=n)is : l(a)toh : uøi, läs mer här.

Ny runtidskrift
I slutet av december 2010 kom det första numret ut av Futhark: International Journal of Runic Studies. Numret innehåller framför allt uppsatser från runkonferensen 2005 i Lancaster, England. Läs mer här, ladda ner eller beställ ett ex.

Ytterligare en runhäll i Södermanland
År 2007 hittades en skadad runhäll på Bornhuvud i Salems sn. Inskriften läses: hul-...-... ...(i)(t) × hak(u)a × (m)arki × þ(a)(s)(i) (e)(f)(t)(i)r × mk (×) sin m(a)nutan × auk × hulmuiþr × fulki × iafn(i) × eftiR × br-þur × sin × (k)uþ × hial(b)i ... ... --stain × risti  vilket tolkas ”Holmfast(?) lät hugga detta minnesmärke efter sin måg, en skicklig man, och Holmvid, Folke, Jafne(?) till minne av sin broder, Gud hjälpe … Östen ristade.” Det är samme Östen som ristat t.ex. runhällarna Sö 311-313 i Södertälje och berghällen Sö 344 i Kiholm, Västertälje sn. Läs mer här.

Runristad guldbrakteat funnen i Trollhättan
Två guldbrakteater, ca 3 cm stora, har hittats i Trollhättan. Den ena bär runinskrift vilken måhända kan tolkas ”Jag erilen heter Mariþeubaz, skrev …”.  Fyndplatsen har granskats av Lödöse museum utan att man gjorde fler fynd. Läs mer och se bild här.

Pengar till runforskning – digitalisering av verket Sveriges runinskrifter
Riksbankens jubileumsfond har i oktober 2010 beslutat att ge 500.000 kronor till ett projekt på Riksantikvarieämbetet för att skanna in och digitalisera standardverket Sveriges runinskrifter. Verket är på 5150 sidor plus planscher. Avsikten är att publicera den digitala versionen under 2011 och att sedan under 2012 ”utforma en modell och planera för att skapa en webbaserad, infrastrukturell plattform för forskning och kunskapsspridning om runinskrifter.” Läs mer på K-blogg och på Riksbankens jubileumsfonds sida.

Runfynd i Heda, Östergötland (Uppdaterat 4 mars)
Den 15 oktober 2010 påträffades i samband med grävningar runt kyrkan en gravhäll nedanför en trappa till norra sidoskeppet vid Heda kyrka i västra Östergötland. Inskriften läses ...ualf : þas... ...R : kuþlug (:) muþu(r) : -... vilket tolkas ”... detta valv över(?) Gudlög, sin moder ...” . Under gravhällen hittades bl.a. ett kvinnoskelett, sannolikt Gudlög själv, tillsammans med ett pärlhalsband. Läs mer läs mer på Runverkets sida, på Raä UV:s sida och se en video här.

Runhäll på Mörkö, Södermanland
I augusti 2010 återupptäcktes runhällen Sö 23 på Mörkö. Den är kraftigt skadad och endast ett fåtal runor kan läsas. Vid en preliminär granskning den 12 september kunde jag högt över marken läsa ...--nta-..., vilket måhända är ordet bonda (ack.), dvs ”make”, men det får andra granskningar visa.

Ej runor, men väl en bildsten, från Arninge i Täby sn
Ett fragment av en bildsten hittades vid arkeologiska utgrävningar i Arninge, Täby sn i Uppland den 8 september 2010. Läs mer: http://www.uvblogg.se/wordpress/arninge-taby/den-forsta-bildstenen-i-taby-pa-80-ar/2010/09/09/

Runfynd i Giresta kyrka, Uppland
I december 2009 rapporterades det till Runverket om en runristad gravhäll i Giresta kyrka. Det visade sig röra sig om en medeltida runinskrift på en gravhäll som sedermera på 1600-talet återanvänts. Runverket granskade hällen i juni och en preliminär läsning lyder: ...laf-u- stafby ha=n · ligær h... dvs. ”…(i) Staby, han ligger här.” Läs mer här.

I samband med Runverkets besök i Giresta den 11 juni 2010 hittades på kyrkogårdsmuren ett vikingatida runstensfragment med fyra runor. Inskriften ska sannolikt läsas ...insa · ..., vilket betyder ”... denna ...”, alternativ ska runorna läsas åt andra hållet. Läs mer här.

Runsten från Uppsala – magasinfynd (Uppdaterat 4 mars)
I Upplandsmuseets samlingar finns flera runstenar och runstensfragment. Bl.a. finns där nio fragment av en mindre runsten som hittades redan 1925 vid Fyristorg i Uppsala. Fragmenten hittades vid arkeologiska undersökningen av Helgeandshuset, men har tills nu varit okända för den runologiska forskningen. Fem av fragmenten bär ristning, vara fyra med runor. De förvaras på Upplands­museets magasin i Morgongåva. De nio fragmenten går att pussla ihop till två delar av en runsten och de sammanförda delarna mäter 25x22 resp. 17x8,5 cm och är endast upp till 2,5 cm tjocka. Runföljden där första, fjärde och sista runan är skadade, finns på den större delen. Se bilder. Jag läste vid min granskning av fragmenten den 28 juni 2010:

… litu ' rit…, dvs ’… lät uppresa …’  

Vid samma tillfälle kunde bl.a. konstateras att fyra fragment från kvarteret Torget i Uppsala hör till en och samma sten. Stenen är U 941 (två fragment) och de övriga delarna av runstenen har i Samnordisk runtextdatabas signum U NOR1995;19 och U Fv1973;198C.
Om dessa granskningar, läs mer här.

Medeltida runbleck från Örja i Skåne
Precis före midsommar 2010 påträffades ett medeltida runbleck i samband med de arkeologiska utgrävningarna i Örja nära Landskrona i Skåne. Se http://www.uvblogg.se/wordpress/orja/medeltida-blybleck-med-magiska-runor/2010/07/01/ Blecket mäter 28 x 28 cm och har runor på bägge sidor, såväl vanliga runor som lönnrunor och binderunor.

Gravhäll med runor i Fole på Gotland
Utanför sockenmagasinet vid Fole kyrka på Gotland står sex medeltida gravhällar. En av dessa är G 250. I maj 2010 visade det sig att ytterligare en gravhäll har runor. Den hällen nämns av Liljegren och av Säve, men ingen av dem lyckades läsa några runor på hällen. Närmare granskningar av gravhällen får visa om det går att läsa ut något mer än enskilda runor.

Två runfynd i Nyköping
Ett runristat revben med fem runor har hittats i början av maj 2010 i kvarteret Åkroken i Nyköping, Södermanland. Se här. Av bilden att döma verkar den ena inskriften innehålla två medeltida former av p-runan. Dels en stungen b-runa, dels en runa som påminner om ett latinskt K. Av uppgifterna från länken framgår att inskriften ska vara från 1200-talet.
Ytterligare ett runfynd gjordes den 3 juni 2010 då ett runristat blykors påträffades, se här. Korset är fyra cm stort och sitter ihop eller har korroderat ihop med ett stycke järn.

Ringen från Väskinde – finns på Gotlands museum
I manuset till Gotlands runinskrifter del tre (efter G 263) nämns en fingerring från Väskinde sn på Gotland. Men tyvärr finns där inga närmare uppgifter om inskriften – vad det verkligen runor på ringen? Ringen har under våren 2010 identifierats som den ring som hittades i en åker 100 m V om Klintegårda i Väskinde socken och som 1945 kom till Gotlands Fornsal (nu Gotlands museum). Ringen har inskriften guþ · sihni · þen · sumik · gierði, dvs “Gud signe den som gjorde mig”, läs mer om detta här.

Runor som resurs – ny avhandling i Uppsala
Marco Bianchi disputerade i Uppsala den 22 maj 2010 med doktorsavhandlingen Runor som resurs. Länk till avhandlingen.

Run- och myntblogg i Danmark.
Nationalmuseet i Danmark har under december 2009 fått en run- och myntblogg, se här.

Spännande runfynd i Norge.
Sista helgen i september 2009 hittades en runsten från folkvandringstid – dvs med äldre runor – i Hogganvik, Mandal i Vest Agders Fylke på Sørlandet i Norge. Inskriften består av 62 runtecken, mycket lång för att vara en urnordisk inskrift. Utifrån bilder läser jag bl.a. ek naudigastiz och ek eraf(a)z. Det första blir ung. ”Jag Nödgäst” på nutida språk, där Nödgäst är ett personnamn. Läs mer här.
Se och läs mer också bl.a. på NRK:s sidor, först om fyndet och vidare lite kring tolkningen (dock har namnen på de intervjuade kommit i fel ordning). Läs också på Frans-Arne Stylegards blogg.

(Uppd. maj 2010) Två nya tjänster på Runverket tillsattes efter sommaren 2009. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond bidrar till kostnaderna under två plus tre år. Läs mer Laila Kitzler Åhfeldts respektive Magnus Källströms runprojekt.

Sommaren 2009 hittades vid lagning av en vattenläcka ett runben vid Sigtuna museum med några få runor.

Den danska rundatabasen Danske Runeindskrifter som i en preliminär version lades ut i början av 2009, lanserades den 2 september 2009.

I juni 2009 hittades ett runristat silverbleck i Bredsätra socken på Öland tillsammans med över 1000 silvermynt. Blecket var dubbelvikt och har en latinsk inskrift. Läs mer här.

(Nytt maj 2010) Runstensmuseet i Köpings kyrka på Öland invigdes i maj 2009. 25 av stenarna visas i vapenhuset, resterande stenar finns uppe i tornrummet. Läs om min bok från 2002.

En runsten hittades den 21 april 2009 vid Vallentuna kyrka i Uppland, läs mer på Stockholms läns museums webbsida.
Jag läser: …fR × resti × sin × þena × eftiR × frystin + faþur × s-… Inskriften tolkas: ”-fr reste denna sten efter Frösten, sin fader”.
Lyssna om fyndet på Sveriges Radios webbsidor. Och titta och lyssna på fyndet på svt.se.

(Nytt maj 2010) Våren 2009 granskade Runverket en runristad blybit som möjligen kommer från Sörmland (närmare proveniens okänd). Den trekantiga blybiten som är 4 cm lång har runor i två rader på två av sidorna. Inskriften kan återges §A kruhs markus (s)u--io-(b)--(u)(h)(s) maþ(e)(u)s -- §B (k)ruhs iohanæs(k)ruhs (l)(u)k-- --. Inskriften, sannolikt medeltida, tolkas Krux (kors) Markus …, Krux Matteus, Krux Johannes, Krux Lukas ...

Samnordisk runtextdatabas kom i december 2008 ut i en ny version. Även programmet som bearbetar databasen finns i en ny version. Notera också att det har gjorts ett par korrigeringar i januari. På databasen webbsida finns även beskrivet hur man kan köra windowsprogrammet i Linuxmiljö.

2008 års Kronobergsbok med titeln Runor i Kronobergs län behandlar runinskrifterna i länet, läs mer här.

Gotlands runinskrifter del 3 blev i augusti 2008 i stort sett komplett på webben, se vidare här. Det återstår framför allt arbete med inledningen, men också fortfarande beskrivningar av ytterligare en del inskrifter.

Apropå den nedan beskrivna debatten om Sveriges runinskrifter kan nämnas ytterligare en artikel i DN från den 8 maj 2008, se vidare här.

Nationalmuseet i Danmark finns den danska motsvarigheten till Runverket i Sverige, läs den danska beskrivningen om runologi.

I samband med restaureringen av Hellvi kyrka på Gotland har man i februari 2008 påträffat målade runor, en inskrift är en enligt uppgift 50 cm lång. Läs vidare och se bilder här.

I januari 2008 avled två av 1900-talets mer framträdande svenska runologer – Elisabeth Svärdström och Evert Salberger.

Torsdagen den 6 september 2007 hittades ett runben i samband med arkeologiska utgrävningar för nya sträckningen av E18 i Mälby, Tillinge sn, väster om Enköping i Uppland. Inskriften läses andrus : ris…, tolkningen blir Andreas(?) ristade … Fyndet kan dateras till omkring år 1200. I Mälby påträffades även ett bronsbleck, en amulett, med diffusa ristningslinjer. De liknar runor i några fall, bl.a. eventuellt en t-runa.

Lena Petersons Nordiskt runnamnslexikon har uppdaterats och kommit ut som tryckt bok sommaren 2007. Se annars här den fjärde versionen från 2002.

Läs gärna debattinlägget kring Sveriges runinskrifterDN Debatt (10 augusti 2007). Se också Raä:s svar på DN Debatt (15 augusti 2007) och en längre version på Raä:s egen webbplats.

En icke auktoriserad webbversion av Samnordisk runtextdatabas (2004 års version) hittar ni här.

Fredagen den 1 juni 2007 lade Magnus Källström fram sin doktorsavhandling Mästare och minnesmärken. Studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden. Se vidare http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=6864.

(Nytt sep. 2009) I maj 2007 hittades i fundamentet till Herrestads kyrkas absid ett fragment av ett gravmonument ristat i runstensstil men utan runor. Om det hör samman med något av de andra fragmenten från denna östgötska kyrka kan ännu inte avgöras.

Sen 2007 finns ett runstensmuseum vid Enåkers bygdegård i Runhällen, Heby, Uppland.

Har ni någon runstav i gömmorna? Nordiska museet gjorde under våren 2007 en inventering av runstavar. Läs vidare här.

Under hösten 2006 har Lena Petersons Svenskt runordsregister lagts ut på webben, se vidare här.

I november 2006 gjordes nya runfynd vid Köpings kyrka (jfr här och min bok om tidigare fynd). Ett litet fragment hittades den 8 november i fyllningen till ett tidigare grävt VA-schakt och har bara rest av en runa. Det större fragmentet hittades en vecka senare och har 10 runor. Jag läser utifrån ett fotografi: …-- × a(u)- … … hialb… …, vilket jag tolkar: … och … … hjälpe …

Under 2006 påträffades ett knivskaft med runor i samband med ombyggnaden av Fornsalen i Visby, Gotland. Inskriften lyder enligt uppgift …ri fik knif af uil…, dvs <…ri> fick kniven av Vil-….

Den 17 augusti 2006 hittades två fragment till ett runristat gravmonument vid grävning för fjärrvärme i Vadstena, strax öster om S:t Persskolan. Dagen efter var jag där, då låg fragmenten fortfarande kvar i schaktet och var ännu inte helt framgrävda. Jag läste då × ka-(f)sn-... ...hs... på det större fragmentet och ...sa... på det mindre fragmentet. En senare läsning lyder: × ka-frni-... × ns... …(n)…hs--- × Detta är det första fyndet av runristade gravmonument i Vadstena, annars finns det väldigt gott om sådana gravmonument just i Östergötland. Läs mer på ”Correns” webbsida.

Sen hösten 2006 finns Runriket att besöka runt Vallentunasjön.

En bok om runinskrifterna på de brittiska öarna publicerades under våren 2006, The Scandinavian Runic Inscriptions of Britain av Michael Barnes och Ray Page (Runrön 19).

Det runstensfragment vid Länna gamla prästgård i Uppland som i maj 2001 anmäldes till Riksantikvarieämbetet har en inskrift som lyder ...(k)ail · a... / …t…. En tolkning ”... Mikael(?) ...” är möjlig, men högst osäker.

Hösten 2005 hittades ett runben vid Gamla Uppsala kyrkogård. Revbenet har fem runor, inskriften lyder …burut. Någon säker tolkning är inte möjlig att ge, möjligen avses namnet Brodd som återfinns just med den stavningen på den försvunna U 530 från Norrtälje.

Vid Örberga kyrka i Östergötland hittades den 14 november 2005 en lockhäll med en nästan komplett minnesinskrift som lyder : þugiR : ilet : lega : kubl : þesh : yfiR : kuhu : moþur sina : kuþ : hialbin : sol : hena :. Noteras kan att det också finns bevarade färgspår på hällen vilken legat med runorna nedåt. Vidare hittades två ristade långsidor och en gavelhäll, men utan runor.

I september 2005 återfanns runinskriften G 189 vid Sanda kyrka på Gotland. Inskriften lyder ... : koþa : af.... Stenen har uppenbarligen vid något tillfälle förts från Mästerby kyrka till grannsocknen där den nu upptäckts i kyrkogårdsmuren.
Läs mer på Sveriges Radio P4 Gotlands webbsida.

Ett annat fynd i september 2005 har gjorts i Skänninge, ett ben med en handfull runor påträffades vid en arkeologisk utgrävning.

Två uppländska runstensfynd har gjorts i slutet av augusti 2005 vid Vallentuna kyrka, ett återfynd av U 223 – vilket visade sig vara samma som U 217 och dels ett nyfynd. Återfyndet ligger på bogårdsmuren väster om tornet och har inskriften ftR · s..., medan nyfyndet, som nu finns i Vallentuna bibliotek, har inskriften ...aina · eft..., dvs ”… stenarna efter …”.

I augusti 2005 blev jag klar med en ny version av min runristningsförteckning, den version som nås via länken är dock den förra versionen från september 2002 (vilken har ersatt den tidigare från år 2000). Du får ladda ner filen och titta på den i Din dator - men om Du vill använda den och skriva ut den vill jag ha en ersättning från Dig (40 kronor). Kontakta mig då per e-brev, se adress nedan, så får Du den senaste versionen i retur – med många uppdateringar – och får reda på hur Du kan betala.

Ännu en guldbrakteat med runor har påträffats i Uppåkra, Skåne. Den hittades i maj 2005 och har en lång men vad det verkar en inte tolkningsbar text. Läs mer på Sydsvenskans hemsida och på Infoartefacts webbplats.

Runverkets hemsida finns det senaste numret av Futharken, ”Kontaktblad för runstensfaddrar”, nr 1 2005.
Där kan man bl.a. läsa om runblecket som hittades i dominikanerklostret i Skänninge, december 2004. Blecket, ca 2,5 x 3 cm är ristat på bägge sidorna och har ett 60-tal runor. Tolkningen lyder enligt Runverket: ”Igulfrid! Signe dig Gud, Jes(us?) … Maria. Sankta mi… Ave Maria
gra(tia?) … Agla. … sit benedict … domus …”. Läs också om fyndet på Corren.se.

Täby hembygdsförening har under 2004 kommit med en omarbetad upplaga av skriften Runristningarna i Täby.
En annan ny runbok är Svenska runor, utgiven av Riksantikvarieämbetet, se här.

Förutom fyndet i Skänninge, se ovan, har minst två andra runfynd gjorts under senhösten 2004:
Ett runben med bortåt 10 runor har hittats vid genomgång av fyndmaterial från kv. Ödåker i Sigtuna, Uppland.
Ett runstensfragment har i oktober hittats på utsidan av västra bogårdsmuren vid Köpings kyrka på Öland, inskrift: x suein ..., dvs ”Sven ...”.

Ett spännande fynd gjordes sommaren 2004 i centrala Lund. Då hittades i en medeltida brunn ett runt träföremål med 60 runor fördelade på fem rader. Inskriften lyder enligt en granskning i maj 2005: huitu:snot / blantat:um(þ)asnæ / honomuarþa=n(g)ar / rolfr:þorkissun / þetaræist Senare har det dock visat sig att inskriften ska läsas nerifrån och upp:  þeta ræist / rolfr : þorkissun / honom : uar : þa=ngar / blantat : um þa snæ / huitu : snot [Uppdaterat oktober 2011]

I juni 2004 hittades ett mindre fragment av en runsten i bogårdsmuren vid Skånela kyrka i Uppland. Fragmentet har tre runor noa och kan utgöra ett komplement till den försvunna U 301. Inskriften skulle i så fall numera läsas [· nsmar × li- (r)ita · stin þi]no a... [...þs muþiR · aosmuntr · kla markaþi]

Bökstastenen är numera komplett, en del av U 855 från Balingsta socken återfanns den 13 maj 2004. Se bilden http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000300040740

En bit av U 610, Granhammar Västra Ryds socken är återfunnen. Fragmentet finns nu i kyrkans torn. Hela inskriften lyder, där runföljden 9-15 är efter min läsning den 7 maj 2004.
[... ...(t)i : stin þa](n)a : eft : as[kut : sun sin : trik : h...], dvs: ... reste denna sten efter Åsgöt, sin son, en ung man ...

En av korsarmarna finns också på fragmentet. Se mitt foto:

I övrigt har man under 2004 hittat putsinskrifter i Ekeby kyrka på Gotland.

Den 8 maj 2004 auktionerades en tidigare okänd runristad guldbrakteat ut på Ahlströms myntauktioner i Stockholm. Utropspriset var 500.000 kronor. Brakteaten kommer antagligen från södra Skandinavien och har inskriften alulauwr.

Den 23 januari 2004 lades ett lexikon över urnordiska personnamn ut på webben.

Gör gärna en runstensrunda bland sevärda runstenar på Runverkets hemsida.

Blyblecket från Kävlinge i Skåne med 483 runor köptes den 4/12 2003 in till Historiska museets samlingar efter att tidigare ha varit i privat ägo. Läs kort om runfyndet.

I Hardeberga kyrka i Skåne knackades vid antikvariska undersökningar år 2003 fram en putsinskrift i kyrkans långhusvägg. Men tyvärr känner jag inte till själva inskriften.

Läs vidare om runfynden 2003 bland Nytt om Runers webbsidor.  Nedan följer några beskrivningar av de olika fynden.

Vid mitten av juli 2003 påträffades ett runristat revben i samband med arkeologiska utgrävningar i Fröjel på Gotland. Revbenet är ristat på båda sidorna, huvudsakligen med vända runor vilka läses från höger till vänster, men också med stupade runor. Inskriften dateras till vikingatiden. Läs vidare här. Se även fotografier på http://w1.131.telia.com/~u13119325/Bilder2003.html

Sm 87, Repperda i Alseda socken, återfanns 2003. Stenen har visat sig vara en del av samma runsten som Sm 88 vilken finns på länsmuseet. På runstenen kan man nu läsa ”Harald … efter ... sin broder”, läs mer här.

En annan småländsk runsten återfanns den 26 juni 2003, nämligen Sm 157, Ryssby kyrka. Inskriften tolkas "Illuge ... [bro efter] sin duglige [fa]der/[bro]der.". Läs vidare här.

Tre uppländska runstensfynd gjordes sommaren 2003, dels ett vid Skånela kyrka, dels två vid Husby-Ärlinghundra kyrka. Skånelafyndet i juni är ett återfynd av ett i Fornvännen 1996 s. 214f beskrivet fragment. Det hittades 1868 säkerligen på samma plats där det återfanns 2003, utanför södra bogårdsmuren. Se också Richard Dybecks teckning av stenen i Fornvännen. Det uppmärksammades dock inte vid utgivningen av Upplands runinskrifter. Jag läste den 30 juni 2003: ...ub... ...-(n) · -.... Ristningen som nu står en bit söder om fyndplatsen ser ut att utgöra ett exempel på Gräslunds stilgrupp Pr4.

Fynden vid Husby-Ärlinghundra kyrka utgör ytterligare kompletteringar av en sten varav flera fragment har hittats sedan det första fragmentet uppmärksammades i bogårdsmuren 1984. Det större av de båda nyfunna fragmenten har bl.a. resterna av en signatur.
Helmer Gustavsons läsning av den ca 2 meter långa nu nästan kompletta runstenens inskrift lyder:
sikfastr : auk : sihfu... ...aistu : stin : þansi  (a)uk ... -i(þ)... fri(þ)a : aftR : uifast : faþur : sia : kuþ hialbi : nuk : · ku(þ) ... at hans ... hiuk=·=stin

Detta tolkas: Sigfast och Sigfuss (?)... reste denna sten och -frida efter Vifast, sin fader. Gud hjälpe och Gud(s moder?) hans ande ... högg stenen.

Runföljden friþa vilken står i början av en slinga återger sannolikt slutet av ett kvinnonamn på -friða. Gissningsvis utgör det slutet av ett namn som börjar i slutet på föregående slinga, och som Helmer skriver i Nytt om runer kan det vara namnet Hiðinfriða. Formuleringen ”Gud hjälpe och Guds moder hans ande” är unik, det brukar alltid stå ett ”ande” eller ”själ” före ordet ”och” (felristat nuk istället för auk). I signaturen utgör runorna k och s en binderuna, skiljetecknet gör att jag i läsningen ovan lägger in även detta i binderunan.
Ristningen utgör ett exempel på Gräslunds stilgrupp Pr2. Men tyvärr har man inte lyckats få fram vem som ristat stenen. Det mindre nyfunna fragmentet, bl.a. med runorna at ha finns inte med på mitt fotografi av stenen, taget före detta fynd sommaren 2003. Läs vidare här.

Min bok Runfynden vid Köpings kyrka blev klar i slutet av april 2002. Boken är på 154 sidor inklusive 12 färgplanscher och kan beställas genom mig, se min e-postadress nedan. Priset är 160:- plus porto. Läs mer här.

Läs om runfynden 2002 bland Nytt om Runers webbsidor. Bland många fynd kan nämnas en hel runsten från Skesta i Vada sn (läs även här). Och vidare sju nya fynd från sommaren 2002 i Klosterstad vid Vadstena i Östergötland. Ett fragment hade spår av ursprunglig färg. Totalt rör det sig, enligt muntlig uppgift från Helmer Gustavson, om minst tre olika gravmonument vilka man under de senaste åren har hittat ett 20-tal delar till. Läs även här.

Sommaren 2002 hittades även en runristad bennål i Lund med inskriften mii. Läs kort om det på Nytt om Runers webbplats.

Fynd från 2002 som inte beskrivs i Nytt om Runer:

·        Ett ristat sandstensfragment (utan runor) hittat på sommaren av Magnus Källström på norra bogårdsmuren vid Vada kyrka i Uppland.

·        Ett fragment av en s.k. Eskilstunakista (i gulröd kalksten) hittat i december vid utgrävningar i Domkyrkoparken i Linköping, Östergötland. Det har ornamentik på båda sidorna, kors på ena sidan men saknar runor.

Läs också om runfynden från 1999-2001 (uppgifterna uppdaterades senast den 2 januari 2007). Den senaste ändringen gäller uppgifter om ett runfynd från Gothem på Gotland.

Nytt om Runers bibliografisidor finns de senaste årens runologiarbeten angivna. I mina egna forskningar har jag under åren 1990-95 ägnat mycket tid åt Svensk runbibliografi. Ett annat arbete jag gjort är Svenskt runnamnsregister, det kom i en andra omarbetad upplaga 1996. Där finns, förutom en förteckning över alla person- och ortnamn på våra runstenar, även en bilaga med runfynd som gjorts under senare år. Vidare har jag tidigare underhållit en förteckning (se ovan) över alla runristningar från Sverige som jag känner till. Totalt känner jag till ca 3800 runristningar från Sverige, här finns en tabell över antalet ristningar per landskap (uppdaterad senast 10/8 2005), därutöver finns det ca 380 dalruneinskrifter, angående de senare se vidare här.

Skicka gärna ett e-postmeddelande (till jan.owe snabel-a bredband.net) om Du vill ha mer information.

Skrivet av Jan Owe. Denna sida uppdaterades senast den 12 november 2011