Nytt på runfronten
Spännande
runfynd i Norge.
Sista helgen i september
hittades en runsten från folkvandringstid – dvs med äldre runor – i Hogganvik,
Mandal i Vest Agders Fylke på Sørlandet i Norge. Inskriften består av 62
runtecken, mycket lång för att vara en urnordisk inskrift. Utifrån bilder läser
jag bl.a. ek naudigastiz och ek eraf(a)z. Det första blir ung. ”Jag
Nödgäst” på nutida språk, där Nödgäst är ett personnamn. Läs mer här.
Se och läs mer också bl.a. på NRK:s sidor, först om fyndet och
vidare lite kring tolkningen
(dock har namnen på de intervjuade kommit i fel ordning). Läs också på
Frans-Arne Stylegards blogg.
De två tjänsterna
på Runverket
är nu tillsatta. Vitterhetsakademien
och Riksbankens jubileumsfond bidrar till
kostnaderna under två plus tre år. Läs mer. Laila Kitzler
Åhfeldt och
Den danska
rundatabasen Danske Runeindskrifter som i
en preliminär version lades ut i början av 2009, lanserades den 2 september.
I juni hittades
ett runristat silverbleck i Bredsätra socken på Öland tillsammans med över 1000
silvermynt. Blecket var dubbelvikt och har en latinsk inskrift. Läs mer här.
En runsten
hittades den 21 april vid Vallentuna kyrka i Uppland, läs mer på Stockholms
läns museums webbsida.
Jag läser: …fR × resti × sin × þena × eftiR × frystin + faþur × s-…
Inskriften tolkas: ”-fr reste denna sten efter Frösten, sin fader”.
Lyssna om fyndet på Sveriges
Radios webbsidor. Och titta och lyssna på fyndet på svt.se:
Samnordisk
runtextdatabas kom i december 2008 ut i en ny version. Även programmet som
bearbetar databasen finns i en ny version. Notera också att det har gjorts ett
par korrigeringar i januari. På databasen webbsida finns även
beskrivet hur man kan köra windowsprogrammet i Linuxmiljö.
2008 års
Kronobergsbok med titeln Runor i Kronobergs län behandlar runinskrifterna i
länet, läs mer här.
Gotlands
runinskrifter del 3 blev i augusti 2008 i stort sett komplett på webben, se
vidare här.
Det återstår framför allt arbete med inledningen, men också fortfarande
beskrivningar av ytterligare en del inskrifter.
Apropå den nedan
beskrivna debatten om Sveriges
runinskrifter kan nämnas ytterligare en artikel i DN från den 8 maj 2008,
se vidare här.
På Nationalmuseet i Danmark finns den danska
motsvarigheten till Runverket
i Sverige, läs den danska beskrivningen om runologi.
I samband med
restaureringen av Hellvi kyrka på Gotland har man i februari 2008 påträffat
målade runor, en inskrift är en enligt uppgift
I januari 2008
avled två av 1900-talets mer framträdande svenska runologer – Elisabeth
Svärdström och Evert Salberger.
Torsdagen den 6
september 2007 hittades ett runben i samband med arkeologiska utgrävningar för
nya sträckningen av E18 i Mälby, Tillinge sn, väster om Enköping i Uppland.
Inskriften läses andrus : ris…,
tolkningen blir Andreas(?) ristade … Fyndet kan dateras till omkring år 1200. I
Mälby påträffades även ett bronsbleck, en amulett, med diffusa ristningslinjer.
De liknar runor i några fall, bl.a. eventuellt en t-runa.
I december 2008
skulle, enligt planerna, det första numret av Futhark: International Journal of Runic Studies komma ut. Läs mer här. Tyvärr har utgivningen blivit
försenad.
Läs gärna debattinlägget kring Sveriges runinskrifter på DN Debatt (10 augusti 2007). Se också Raä:s svar på DN Debatt (15 augusti 2007) och en längre version på Raä:s egen webbplats.
En icke
auktoriserad webbversion av Samnordisk runtextdatabas (2004 års version) hittar
ni här.
Fredagen den 1
juni 2007 lade
(Nytt sep. 2009) I maj 2007 hittades i fundamentet till Herrestads
kyrkas absid ett fragment av ett gravmonument ristat i runstensstil men utan
runor. Om det hör samman med något av de andra fragmenten från denna östgötska
kyrka kan ännu inte avgöras.
Sen 2007 finns
ett runstensmuseum vid Enåkers
bygdegård i Runhällen, Heby, Uppland.
Har ni någon
runstav i gömmorna? Nordiska museet gjorde under våren 2007 en inventering av
runstavar. Läs vidare här.
Under hösten 2006
har
I november 2006
gjordes nya runfynd vid Köpings kyrka (jfr här och
min bok om tidigare fynd).
Ett litet fragment hittades den 8 november i fyllningen till ett tidigare grävt
VA-schakt och har bara rest av en runa. Det större fragmentet hittades en vecka
senare och har 10 runor. Jag läser utifrån ett fotografi: …-- × a(u)- … … hialb… …, vilket jag tolkar: … och … …
hjälpe …
Under 2006
påträffades ett knivskaft med runor i samband med ombyggnaden av Fornsalen i
Visby, Gotland. Inskriften lyder enligt uppgift …ri fik knif af uil…, dvs <…ri> fick kniven av Vil-….
Den 17 augusti
2006 hittades två fragment till ett runristat gravmonument vid grävning för
fjärrvärme i Vadstena, strax öster om S:t Persskolan. Dagen efter var jag där,
då låg fragmenten fortfarande kvar i schaktet och var ännu inte helt
framgrävda. Jag läste då × ka-(f)sn-...
...hs... på det större fragmentet och ...sa... på det mindre
fragmentet. En senare läsning lyder: × ka-frni-...
× ns... …(n)…hs--- ×
Detta är det första fyndet av runristade gravmonument i Vadstena, annars
finns det väldigt gott om sådana gravmonument just i Östergötland. Läs mer på
”Correns” webbsida.
Sen hösten 2006
finns Runriket att
besöka runt Vallentunasjön.
En bok om
runinskrifterna på de brittiska öarna publicerades under våren 2006, The
Scandinavian Runic Inscriptions of Britain av Michael Barnes och Ray Page
(Runrön 19).
Det
runstensfragment vid Länna gamla prästgård i Uppland som i maj 2001 anmäldes
till Riksantikvarieämbetet har en inskrift som lyder ...(k)ail · a... / …t…. En tolkning ”...
Mikael(?) ...” är möjlig, men högst osäker.
Hösten 2005
hittades ett runben vid Gamla Uppsala kyrkogård. Revbenet har fem runor,
inskriften lyder …burut. Någon säker
tolkning är inte möjlig att ge, möjligen avses namnet Brodd som återfinns just
med den stavningen på den försvunna U 530 från Norrtälje.
Vid Örberga kyrka
i Östergötland hittades den 14 november 2005 en lockhäll med en nästan komplett
minnesinskrift som lyder : þugiR : ilet
: lega : kubl : þesh : yfiR : kuhu : moþur sina : kuþ : hialbin : sol : hena :.
Noteras kan att det också finns bevarade färgspår på hällen vilken legat med
runorna nedåt. Vidare hittades två ristade långsidor och en gavelhäll, men utan
runor.
I september 2005
återfanns runinskriften G 189 vid Sanda kyrka på Gotland. Inskriften lyder ...
: koþa : af.... Stenen har uppenbarligen vid något tillfälle förts från
Mästerby kyrka till grannsocknen där den nu upptäckts i kyrkogårdsmuren.
Läs mer på Sveriges
Radio P4 Gotlands webbsida.
Ett annat fynd i
september 2005 har gjorts i Skänninge, ett ben med en handfull runor
påträffades vid en arkeologisk utgrävning.
Två uppländska
runstensfynd har gjorts i slutet av augusti 2005 vid Vallentuna kyrka, ett
återfynd av U 223 – vilket visade sig vara samma som U 217 och dels ett nyfynd.
Återfyndet ligger på bogårdsmuren väster om tornet och har inskriften ftR · s..., medan nyfyndet, som nu finns
i Vallentuna bibliotek, har inskriften ...aina
· eft..., dvs ”… stenarna efter …”.
I augusti 2005
blev jag klar med en ny version av min runristningsförteckning,
den version som nås via länken är dock den förra versionen från september 2002
(vilken har ersatt den tidigare från år 2000). Du får ladda ner filen och titta
på den i Din dator - men om Du vill använda den och skriva ut den vill jag ha
en ersättning från Dig (40 kronor). Kontakta mig då per e-brev, se adress nedan,
så får Du den senaste versionen i retur – med många uppdateringar – och får
reda på hur Du kan betala.
Ännu en
guldbrakteat med runor har påträffats i Uppåkra, Skåne. Den hittades i maj 2005
och har en lång men vad det verkar en inte tolkningsbar text. Läs mer på Sydsvenskans
hemsida och på Infoartefacts
webbplats.
På Runverkets
hemsida finns det senaste numret av Futharken,
”Kontaktblad för runstensfaddrar”, nr 1 2005.
Där kan man bl.a. läsa om runblecket som hittades i dominikanerklostret i
Skänninge, december 2004. Blecket, ca 2,5 x
Täby
hembygdsförening har under 2004 kommit med en omarbetad upplaga av skriften Runristningarna
i Täby.
En annan ny runbok är Svenska runor, utgiven av Riksantikvarieämbetet,
se här.
Förutom fyndet i
Skänninge, se ovan, har minst två andra runfynd gjorts under senhösten 2004:
Ett runben med bortåt 10 runor har hittats vid genomgång av fyndmaterial från
kv. Ödåker i Sigtuna, Uppland.
Ett runstensfragment har i oktober hittats på utsidan av
västra bogårdsmuren vid Köpings kyrka på Öland, inskrift: x suein ...,
dvs ”Sven ...”.
Ett spännande
fynd gjordes sommaren 2004 i centrala Lund. Då hittades i en medeltida brunn
ett runt träföremål med 60 runor fördelade på fem rader. Inskriften lyder
enligt en granskning i maj 2005: huitu:snot / blantat:um(þ)asnæ /
honomuarþa=n(g)ar / rolfr:þorkissun / þetaræist
I juni 2004
hittades ett mindre fragment av en runsten i bogårdsmuren vid Skånela kyrka i
Uppland. Fragmentet har tre runor noa och kan utgöra ett komplement till
den försvunna U 301. Inskriften skulle i så fall numera läsas [· nsmar × li- (r)ita · stin þi]no a... [...þs muþiR ·
aosmuntr · kla markaþi]
Bökstastenen är
numera komplett, en del av U 855 från Balingsta socken återfanns den 13 maj 2004.
Se bilden http://www.kms.raa.se/cocoon/bild/show-image.html?id=16000300040740
En bit av U 610,
Granhammar Västra Ryds socken är återfunnen. Fragmentet finns nu i kyrkans
torn. Hela inskriften lyder, där runföljden 9-15 är efter min läsning den 7 maj
2004.
[...
...(t)i : stin þa](n)a : eft : as[kut : sun sin : trik : h...], dvs: ...
reste denna sten efter Åsgöt, sin son, en ung man ...
En av korsarmarna
finns också på fragmentet. Se mitt foto:

I övrigt har man
under 2004 hittat putsinskrifter i Ekeby kyrka på Gotland.
Den 8 maj 2004
auktionerades en tidigare okänd runristad guldbrakteat ut på Ahlströms
myntauktioner i Stockholm. Utropspriset var 500.000 kronor. Brakteaten kommer
antagligen från södra Skandinavien och har inskriften alulauwr.
Den 23 januari 2004 lades ett lexikon över urnordiska personnamn
ut på webben.
Gör gärna en
runstensrunda bland sevärda
runstenar på Runverkets hemsida.
Blyblecket från
Kävlinge i Skåne med 483 runor köptes den 4/12
I Hardeberga kyrka i Skåne knackades vid antikvariska undersökningar år
2003 fram en putsinskrift i kyrkans långhusvägg. Men tyvärr känner jag inte
till själva inskriften.
Läs vidare om runfynden
2003 bland Nytt
om Runers webbsidor. Nedan följer
några beskrivningar av de olika fynden.
Vid mitten av juli 2003 påträffades ett runristat revben i samband med arkeologiska utgrävningar i Fröjel på Gotland. Revbenet är ristat på båda sidorna, huvudsakligen med vända runor vilka läses från höger till vänster, men också med stupade runor. Inskriften dateras till vikingatiden. Läs vidare här. Se även fotografier på http://w1.131.telia.com/~u13119325/Bilder2003.html
Sm 87, Repperda i Alseda socken, återfanns 2003. Stenen har visat sig vara en del av samma runsten som Sm 88 vilken finns på länsmuseet. På runstenen kan man nu läsa ”Harald … efter ... sin broder”, läs mer här.
En annan
småländsk runsten återfanns den 26 juni 2003, nämligen Sm 157, Ryssby kyrka.
Inskriften tolkas "Illuge ... [bro efter] sin duglige
[fa]der/[bro]der.". Läs vidare här.
Tre uppländska
runstensfynd gjordes sommaren 2003, dels ett vid Skånela kyrka, dels två vid
Husby-Ärlinghundra kyrka. Skånelafyndet i juni är ett återfynd av ett i Fornvännen 1996 s. 214f
beskrivet fragment. Det hittades 1868 säkerligen på samma plats där det
återfanns 2003, utanför södra bogårdsmuren. Se också Richard Dybecks teckning
av stenen i Fornvännen. Det uppmärksammades dock inte vid utgivningen av
Upplands runinskrifter. Jag läste den 30 juni 2003: ...ub... ...-(n) · -....
Ristningen som nu står en bit söder om fyndplatsen ser ut att utgöra ett
exempel på Gräslunds stilgrupp Pr4.

Fynden vid
Husby-Ärlinghundra kyrka utgör ytterligare kompletteringar av en sten varav
flera fragment har hittats sedan det första fragmentet uppmärksammades i
bogårdsmuren 1984. Det större av de båda nyfunna fragmenten har bl.a. resterna
av en signatur.
sikfastr : auk : sihfu... ...aistu : stin : þansi (a)uk ... -i(þ)... fri(þ)a : aftR : uifast :
faþur : sia : kuþ hialbi : nuk : · ku(þ) ... at hans ... hiuk=·=stin
Detta tolkas:
Sigfast och Sigfuss (?)... reste denna sten och -frida efter Vifast, sin fader.
Gud hjälpe och Gud(s moder?) hans ande ... högg stenen.
Runföljden friþa
vilken står i början av en slinga återger sannolikt slutet av ett kvinnonamn på
-friða. Gissningsvis utgör det slutet av ett namn som börjar i slutet på
föregående slinga, och som Helmer skriver i Nytt
om runer kan det vara namnet Hiðinfriða. Formuleringen ”Gud hjälpe
och Guds moder hans ande” är unik, det brukar alltid stå ett ”ande” eller
”själ” före ordet ”och” (felristat nuk istället för auk). I
signaturen utgör runorna k och s en binderuna, skiljetecknet gör
att jag i läsningen ovan lägger in även detta i binderunan.
Ristningen utgör ett exempel på Gräslunds stilgrupp Pr2. Men tyvärr har man inte
lyckats få fram vem som ristat stenen. Det mindre nyfunna fragmentet, bl.a. med
runorna at ha finns inte med på mitt fotografi av stenen, taget före
detta fynd sommaren 2003. Läs vidare här.

Min bok Runfynden
vid Köpings kyrka blev klar i slutet av april 2002. Boken är på 154 sidor
inklusive 12 färgplanscher och kan beställas genom mig, se min e-postadress
nedan. Priset är 160:- plus porto. Läs mer här.
Läs
om runfynden
2002 bland Nytt
om Runers webbsidor. Bland många fynd kan nämnas en hel runsten från Skesta
i Vada sn (läs även här). Och
vidare sju nya fynd från sommaren 2002 i Klosterstad vid Vadstena i
Östergötland. Ett fragment hade spår av ursprunglig färg. Totalt rör det sig,
enligt muntlig uppgift från
Sommaren 2002
hittades även en runristad bennål i Lund med inskriften mii. Läs
kort om det på Nytt
om Runers webbplats.
Fynd från 2002 som inte beskrivs i Nytt om Runer:
·
Ett ristat
sandstensfragment (utan runor) hittat på sommaren av
·
Ett fragment av
en s.k. Eskilstunakista (i gulröd kalksten) hittat i december vid utgrävningar
i Domkyrkoparken i Linköping, Östergötland. Det har ornamentik på båda sidorna,
kors på ena sidan men saknar runor.
Läs också om
runfynden från 1999-2001 (uppgifterna uppdaterades
senast den 2 januari 2007). Den senaste ändringen gäller uppgifter om ett
runfynd från Gothem på Gotland.
På Nytt
om Runers bibliografisidor finns de senaste årens runologiarbeten angivna.
I mina egna forskningar har jag under åren 1990-95 ägnat mycket tid åt Svensk runbibliografi. Ett annat arbete jag
gjort är Svenskt runnamnsregister, det kom i en andra omarbetad upplaga
1996. Där finns, förutom en förteckning över alla person- och ortnamn på våra
runstenar, även en bilaga med runfynd som gjorts under senare år. Vidare har
jag tidigare underhållit en förteckning (se ovan)
över alla runristningar från Sverige som jag känner till. Totalt känner jag
till ca 3800 runristningar från Sverige, här finns
en tabell över antalet ristningar per landskap (uppdaterad senast 10/8 2005),
därutöver finns det ca 380 dalruneinskrifter, angående de senare se vidare här.
Skicka gärna ett
e-postmeddelande (till jan.owe snabel-a bredband.net) om Du vill ha mer
information.
![]()
Skrivet av Jan Owe. Denna sida uppdaterades senast den 29 oktober 2009