Runfynd 1999-2001

Här presenteras en del kring runfynden från åren 1999-2001. Huvudsakligen är de också publicerade på Nytt om runers hemsidor.

Bland fynden från 2001 som man kan läsa om på Nytt om runers webbsidor finns ett runstensfragment från Tovhult i Småland, ett runbleck från ”Garnisonen” på Birka, en granskad silverskål från Gamla Uppsala, målade runfragment från Spånga kyrka i Uppland, runbleck från Årnäs (Aranäs) i Västergötland (läs också här om ett tidigare fynd), ett granskat fragment från Tun också i Västergötland, ett fragment från Triberga fornborg på Öland.

Speciellt vill jag här nämna de fragment som hittades i november/december 2001 på ett gravfält vid Tomteboda (Bolstomta) i Solna, Uppland. Ett fragment, med ornamentik på fram och baksida, har s.k. urnordiska runor på smalsidan, runorna kan läsas …e : ru…. Det rör sig sannolikt om minst tre olika bildstenar från 600-talet.

Och i augusti/september 2001 hittades nio kalkstensfragment i Klosterstad vid Vadstena i Östergötland, vilket kan läggas till de nio fragment som har hittats där tidigare. Ett fragment har inskriften …-ea…, ett annat, vilket är ristat på två sidor, har åtminstone runan t.

Ett av de mest intressanta runfynden från år 2000 utgörs av runstenen med s.k. kortkvistrunor från Tunnerstad på Visingsö i Småland. Inskriften lyder -sakumþatlikihal på den ena sidan och hanauilik på den andra.

Ett annat intressant fynd är en guldbrakteat från Uppåkra i Skåne, läs mer här på Nytt om runers hemsidor.

Hösten år 2000 hittades ca tjugo fragment (av flera olika stenar) strax norr om Spånga kyrka, varav flera med runor. Det intressanta är att flera av fragmenten har bevarade färgspår, sannolikt har fragmenten hamnat i jorden i anslutning till byggandet av stenkyrkan. Magnus Källström skriver i brev till mig:
"Det intressantaste är väl att samtliga är av sandsten och att de alla har ingått i konstruktioner som måste tillhöra tidig medeltid, nämligen två ugnar (kalkugnar?) samt något som kan vara gjutplatsen för en kyrkklocka. En kam av tidig 1200-talstyp, som låg ovanpå en av ugnarna, låser konstruktionerna till 1100-tal/tidigt 1200-tal och de har av allt att döma något samband med uppförandet av den nuvarande stenkyrkan (1150-75 enl. konsthistorikerna)."
Tyvärr går det inte att få fram någon tolkningsbar text eftersom fragmenten är så små. Man kan läsa: ...-a..., ...-n..., ...þa-..., ...r + ..., ...ns... och ...it-... Se även här.
Även 1999 gjordes det runfynd vid Spånga kyrka. Då hittades ett fragment med ett runstenskors inristat.

Hösten 2000 uppmärksammades också en tidigare okänd putsinskrift i Gothems kyrka på Gotland. Inskriften lyder enligt Thorgunn Snædal ist(u) (þ)(e)si klæsia -…, det har i manuset till Gotlands runinskrifter tolkats som ’… þessi ecclesia …’, dvs ”… denna kyrka.”.

Fyndet av ett runristat ben från Birka som gjordes dagen före midsommarafton år 2000 är mycket intressant. Revbenet är 6 cm långt och hittades i "Krigarnas hus" i samband med den arkeologiska utgrävningen, ledd av Lena Holmquist Olausson. Inskriften, bestående av ett 15-tal kortkvistrunor lyder: ...-- : uas : uk : fo-inu : oi--.... De två första orden kan tolkas ”var och” eller ”var också”. Runföljden därefter ska läsas fobinu eller forinu men är ännu inte tolkad.

I september 2000 hittades det en tegelsten med sju runor i samband med en arkeologisk utgrävning av medeltidsborgen Aranäs, dagens Årnäs, i Forshems sn i Västergötland. Tegelstenen finns f.n. på Runverket. Delar av två rader med runor finns på stenen. I den övre raden kan man läsa: ...sat- och i den nedre ...f-(u)... Se vidare ett fotografi här.

Den 21 mars 2000 påträffades ett kopparbleck, 36 x 14 mm stort, i kv. Abedissan 6 i Skänninge. Blecket, daterat 1000-tal eller 1100-tal, är avbrutet i den vänstra kortsidan. Blecket har runor på bägge sidorna, den ena sidan har inskriften lu-runar(i)..., den andra sidan har inskriften ...kbutrunaR, Detta tolkas, enligt Helmer Gustavson i Nytt om Runer 2001 som LyfrunaR rist iak, butrunaR. Dvs ”Läkerunor ristar jag, botrunor.

I Husby-Ärlinghundra, Uppland, har två fragment påträffats. Det ena finns i Broby och har runföljden kuna : a.... Fragmentet utgör ett återfynd av början av inskriften på U 437. Det andra fragmentet utgör en komplettering till stenen som beskrevs i Fornvännen 1992 s. 156. Ännu ett fragment av den stenen påträffades sommaren 2003, se därför här.

Den 21 maj 1999 hittades i Valnäs, Österlövsta socken i Uppland, ett runstensfragment av röd sandsten. Det har inskriften ...---R austr ..., vilket tolkas ”öster(ut)”. Det är möjligt att fyndet utgör en del av den sedan tidigare kända, men numera försvunna, U 1137 som hittats mindre än 1 km från nyfyndet.

Ett antal skånska nyfynd blev granskade under 1999 vilka beskrivs på Nytt om runers hemsidor. Det rör sig om ett myntliknande silverföremål och några träföremål från Lund samt ett bronsföremål från Uppåkra.

I Sigtuna påträffades redan i slutet av 1998 i kvarteret Tryckaren två delar av en runsten med ovanligt stora runor. Stenen återfanns sönderslagen när man renoverade en kakelugn. Den hade fungerat som ett fundament till kakelugnen. Ytterligare tre delar av stenen påträffades våren 1999. Två av delarna har runor, inskrift: ... þeir : f--... respektive: ...- reisa : -... Se även bland Nytt om runers hemsidor.

Sigtunagrävningarna 1999-2000 har bjudit på flera fynd. Två av ristningarna har enligt uppgift s.k. stavlösa runor.

Bland fynden finns två små bitar av runstenar, enligt uppgift en i kalksten och en i sandsten.

Ett revben med inskriften: ...il tafast rista run....
En sländtrissa vars inskrift tolkats: "Holma gjorde åt Sigtryggs i esi detta".
Ett revben med en futharkinskrift ristad från höger till vänster.
Två kammar vars inskrifter tolkats: "Olof äger kammen" respektive: "Gudrek äger kammen".
En benbit med inskriften "sigurdur"

Ett annat fynd är, troligen, en stämnyckel med runor. Inskriften lyder: x hayr þu · huer hita · kiarþi eri x sliþi x harbu x þisi x hailum x hantum … tnfrmfli-

För fynden från 1999 se vidare Nytt om runers hemsidor.

Fyndet i april 2000 av en rund träbit från Sigtuna ristat med många runor på bägge sidorna är mycket intressant, men inskriften är svårläst och svårtolkad. Eventuellt utgör föremålet ett lock till en smörkärna. Inskriften lyder enligt Helmer Gustavson i Nytt om runer 2001 på den ena sidan:...---þaþ...or(i)rikuk----ihu-ohah---u-o-a-i-u-n----
Och på den andra sidan: --umim-m-lul...---...-ul-----u---(b)-

På en benbit som hittades i december 1999, daterad till mitten av 1000-talet, finns det bara två runor f och r, men även de latinska bokstäverna PAXTEC (pax tecum - "frid vare med Dig"). Förmodligen utgör runföljden fr början av ordet "frid".

Under 1999 och 2000 har det gjorts flera fynd av delar till s.k. Eskilstunakistor i Klosterstad (Klåstad) vid Vadstena i Östergötland. På ett av fragmenten, hittat 1999, står "göra detta kummel efter". År 2000 hittades fem fragment, varav två med runor: ”... letu ...” (’... läto ...’) resp. ”... tein : þena (:)...” (’... denna sten ...’). På 1960-talet hittades två ristade stenar, varav en i två delar och den andra med runor. T.o.m. fynden år 2000 kände man till nio ristade fragment från Klåstad, men påföljande år hittades ytterligare nio fragment, se vidare här. Se också http://hem.fyristorg.com/klosterstad/index.html. Fynden finns också beskrivna i Fornvännen 2001 s. 145ff.

Vid Eds kyrka i Uppland har det under 1999 påträffats ett mindre fragment av en runsten i sandsten. Endast en kortare slinga finns på stenen.

Ett mindre sandstensfragment påträffades 1999 vid Ludgo kyrka, Södermanland. Trots att det är mycket litet kvar av ristningen kan man se att inskriften bör ha stått i raka jämlöpande rader och det kan därför möjligen vara en del av Sö 370. Av inskriften fanns endast några få tecken ordnade i två rader: ...--... ...u... (Den första runan är antingen u eller r)

I september 1999 lämnades det in en strumpa med ett föremål med runor till Gotlands fornsal i Visby. 1987 hade några färgbilder av det då nyfunna föremålet sänts in till Riksantikvarieämbetet, men föremålet försvann och återfanns först nu. Man trodde av fotografierna att det var ett bryne, men det visade sig vara gjort av lera och kan snarast betraktas som ett hänge. Thorgunn Snædal gav 1987 följande tolkning av inskriften: "Rodiaud gjorde mig för sin son. Liknvid äger mig."

Se även Runfynden 1998. den sidan uppdaterades den 7 februari 2000.

Tillbaka till Runologisidan.

Skrivet av Jan Owe. Denna sida uppdaterades senast den 2 januari 2007 (länkar uppdaterade 27 sep 2009)