Slalomträning

Slalom kan anses vara ett mycket svårt hinder. Det håller jag med om - det tar enormt mycket tid att lära hunden men inte det som tar längst tid. Jag skulle nog vilja påstå att det kan ta mycket längre tid i anspråk att få till fullfjädrade kontaktfält, om man inte lägger in självständiga ingångar ur alla vinklar i slalomträningen. Eller för all del - att få fart på hunden... Slalom är ett för hunden fysiskt krävande hinder och därför ska man vara försiktig med att träna det för mycket.

Det finns en rad olika metoder att lära hunden slalom. Jag har själv bara prövat fyra olika och det är dem jag tänker gå igenom.

Man skulle förenklat kunna säga att jag jobbar i min hundträning med två motpoler. Å ena sidan ren shejping; dvs. att jag m h a klicker formar de beteenden hunden bjuder på och belönar dem rikligt. Om hunden gör något jag tycker om klickar jag för det och ger hunden en belöning. När man shejpar innebär det i många fall en längre inlärningstid men hunden har tänkt själv hela tiden och är väl medveten om vad den gör. Å andra sidan kan man ge hunden mycket hjälper så att hunden inte har utrymme att prova något annat än det man vill att hunden ska göra. En sådan hund lär sig fort vad den ska göra MED hjälper - men har inte tänkt själv och det kan vara svårt att successivt plocka bort de hjälper som hunden reagerat på. Ibland lönar det sig att träna mycket operant; dvs. att hunden får tänka ut själv vad den ska göra och i andra situationer passar det bättre att leda hunden rätt.

Jag brukar dela upp slalom i tre moment: Mål 1 är att kunna gå 4 pinnar i hög fart, mål 2 att klara 12 pinnar (bygger på med några pinnar i taget) och mål 3 att kunna självständiga ingångar. I beskrivningarna nedan utgår jag från att man börjar träna på endast 4 pinnar (oavsett metod) och att dessa sedan successivt byggs ut varefter hunden blir säkrare på hindret.

Koppelmetoden - min favorit!För något år sedan började många träna sina hundar mer och mer i koppel. Det har verkligen fördelar eftersom man hela tiden har möjlighet att stänga de vägar som är fel för hunden. För den här metoden krävs det att man har en medhjälpare i början, men det kan även fungera om man är själv. Föraren står passiv i neutral ställning med en godisskål framför fötterna. Medhjälparen håller i hunden framför första slalompinnen så att slalomet befinner sig mellan förare och hund. Föraren lockar hunden att komma till sig medan hjälpföraren håller emot så länge hunden försöker gå fel väg. Endast när hunden tar första pinnen på höger sida och sedan gör hindret rätt fram till föraren släpper hjälpföraren efter på kopplet. När hunden klarar 4 pinnar ställer man upp två pinnar till i taget tills hunden klarar 12 pinnar. När hunden blir säker är det lättare att jobba med den om man tränar den i en lång lina i stället. Om man inte har en hjälpförare kan man lägga hundens favoritleksak eller en matskål i slutet av slalomet och själv bromsa/släppa efter i kopplet. 

Jag har provat den här metoden på Spika och efter 10 pass såg det ut så här. Jag kunde även vid samma tillfälle ställa mig bredvid hindret och låta henne gå självständigt. Observera att linan är på som hjälp - vid tillfället hade jag inte jobbat bort den helt (utan lina gick hon ur). Efter detta byggde jag på med hopphinder före.

Jag har även provat metoden på kurs med ett flertal olika hundtyper - från mjuka whippets till stentuffa staffar - ALLA hundarna har efter ett fåtal gånger lärt sig självständigt slalom. Fördelarna är många:
1. Hunden tänker själv.
2. Hunden blir oberoende av var föraren är. Man har inte höger- eller vänsterslalom; man får ett slalom. 
3. Hunden blir trygg inför hindret då den förstår uppgiften. Den vet att kopplet hjälper dem igenom hindret och de blir ivriga. 

Nackdelen är att kopplet och matskålen måste arbetas bort och det tog rätt lång tid i anspråk, men å andra sidan fick jag med en gång till bra ingångar, detta eftersom jag vågade utmana Spika i början med att låta henne närma sig hindret från olika vinklar. Linan var på och jag kunde stoppa henne om hon går fel - inget hände då.

Visa med handen-metoden
Att visa med handen är att träna helt utan operant inlärning. Hunden ges inga möjligheter att tänka själv utan den följer den godishand som hålls framför nosen. Hunden är inte medveten om vad den gör utan med många upprepningar lär sig hunden att följa handen i slalom. Denna hand kan vara mycket krävande att arbeta bort - men behöver inte vara det. Det finns många exempel på hand-metoden som har ruskigt snabbt slalom - och självständigt.

Operant med klicker
Att träna operant med klicker kan också vara mycket effektivt. En "klickerklok" hund (en hund som har lärt sig att prova själv för att få sitt klick) kan lära sig väldigt snabbt hur den ska göra. Vips sitter slalom som gjutet på banan. Vid träning med klicker har man hunden på valfri sida om sig och väntar tills den går genom första porten, klickar det och ger belöningen åt höger ut i den andra porten. Vid all klickerträning är det nämligen väldigt viktigt var hunden får sin belöning! För att tidigt befästa att utgången alltid är till vänster vill jag tidigt få hunden att ta de tre första portarna rätt. Därför börjar jag alltid slalom med fyra pinnar och nöter det tills hunden är säker.

Klicker och slalom funkar för många perfekt och för andra inte alls. Med Zingo hade det sina nackdelar - han ville så gärna att det skulle komma ett klick att han lade ner för mycket intensitet i träningen, vilket gjorde att han fått "slalomångest" och han tycker ingångarna är jättejobbiga. När jag tog bort klickern och i stället bara belönade med bollkast tog det tre veckor att få ett hyfsat säkert slalom. Bollkastet efter slalom gav dessutom hög motivation att klara alla pinnarna rätt i hög fart. Ingångarna tog jag separat med koppel på honom. 

Träna ingångar
För 10 år sedan var det fantastiskt om hunden kunde ta slalom utan att man visade hela vägen med handen. Så är det inte idag. Idag måste hunden ha ett snabbt, säkert och självständigt slalom för att kunna vinna. Det får man enkelt med operant (=hunden provar själv och får belöning för rätt beteende) inlärning av slalomingångarna.

Tänk på att den enkla slalomingången är om hunden kommer rakt framifrån eller lite från vänster in i slalom. Då måste den nämligen runda första pinnen och det är lättare för hunden att uppfatta än att den ska gå förbi den in i slalom. Stå därför från början en bit från slalom och låt den gå själv framåt. När hunden går in korrekt i slalom (klickar du och) belönar i andra porten (åt höger). När hunden uppfattat detta bör man så snabbt som möjligt börja belöna hunden i tredje porten (åt vänster). Av den anledningen är det en stor fördel att ha bara fyra pinnar att träna med i början. Om man i stället tränar med koppel behövs ingen klicker - då släpper man bara efter när hunden gör rätt och låter den springa genom hindret till belöningen i slutet. 

Lätta och svåra ingångar

De ingångarna jag sätter först är de som går åt vänster. Om slalomet är från mitten av ett ur och går mot kl 12 tänker jag mig att de enklaste vinklarna är kl 6-8 att börja med. Därefter kan man försvåra det hela genom att jobba sig den sidan upp mot 12. Hunden måste alltså själv lära sig att hitta första pinnen. Jag upplever denna sida som den enklaste att lära in och så anses det nog generellt. Den svårare sidan tar därför mera tid i anspråk eftersom hunden själv måste tänka på vad den gör då det inte finns någon pinne att runda. Var därför noga med att backa undan och ta lättare vinklar innan du tränar på de svårare. Nöt gärna en vinkel per träningspass men lär hunden att tänka själv!

Tänk långsiktigt!
Det är lätt som nybörjare att resonera som så att huvudsaken är att hunden tar sig igenom hindret och kommer igenom. Det är inte huvudsaken! Det viktigaste är att hunden lär sig att göra hindret rätt, snabbt och effektivt! Lägg därför hellre ner lite extra tid just i inlärningen så blir det roligare sedan. Det finns åtskilliga hundar som lärt sig ta hindret långsamt och därför tror att det är det tempot som gäller. Hundar lär sig inte bara att utföra hindret, de lär sig tempot samtidigt. Så fuska inte med grunden! Jag förespråkar koppelmetoden för att man kan träna långsiktigt med den. Hunden lär sig att utföra hindret självständigt och snabbt på avstånd redan från början eftersom föraren blir oviktig. Hunden fokuserar enbart på hindret. Om man inte använder sig av kopplet måste man träna alla andra delar också - och det helst innan man börjar tävla. Träna på att springa förbi hunden i slalom, att stå stilla på ett ställe under tiden hunden jobbar - ja, variera dig i det oändliga. När hunden lärt sig att du kan springa förbi hunden kan du träna på att göra framförbyte efter slalom. Spring förbi hunden och precis när den går ur sista porten tar du ett kliv framför hunden och vrider dig mot den. Du kommer då att få en rak och bra väg till nästa hinder.

Om hunden gör fel
Bestäm dig först vad du ska träna. Är det ingångar eller är det säkerhet på 12 pinnar? Om det är ingången som blir fel tar du om ingången. Om hunden går ur i slalom tar du om från första porten utan att begära att hunden själv söker upp den (om den inte är helt säker på det förstås).

Flera slalomövningar

Dessa övningar är
a) raksträcka för att öva upp hundens färdighet på hindret i fart
b) övning för att träna på olika ingångar
c) en övning med framförbyten efter slalom för att få en så kort väg till tunneln respektive hopphindret.