Startträning

Hela loppet sitter i starten. Har du inte hunden i hand där kan du inte räkna med att du har det sedan heller. Börja med goda vanor tidigt och lär hunden att invänta kommando innan den får lov att börja springa även på kortare övningar. Jag lovar - du har igen det.

Position
Bestäm dig för en position du vill ha på hunden i starten - sitt, stå eller ligg. Träna detta separat utan hinder så att hunden är säker och trygg i den position du väljer. Många småhundar blir burna in på banan och placerade i den position de ska vara i. 

Börja utanför agilitybanan att lära hunden ett säkert "stanna"-kommando. Placera hunden i startposition, belöna och träna i små steg i början med att gå ifrån hunden och sedan tillbaka och belöna. När hunden klarar det kan den få ta sin favoritleksak på kommando, dvs. det kommando du ska ha när du startar hunden på tävling. När du tror att hunden kan det, kan jag lova dig att du har en bra bit kvar. Det får inte finnas någonting som distraherar hunden att flytta sig utan ditt kommando innan du tävlar! Hunden ska vara bensäker! Annars har du en tjuvstartare.

Provocera hunden i alla möjliga och omöjliga lägen. Om den förblir avslappnad får den leksaken, annars gör man om. Det är bara rätt fokus som ger utdelning, alltid annars försvinner grejen. Träna med att andra hundar springer och leker eller kör agilitylopp framför hunden. Den får endast gå på ditt släppkommando! Använd fantasin och ge inte upp. Det lönar sig. 

Det är väldigt lätt att lära en hund att sitta kvar som aldrig har tjuvat, men omöjligt att få en stensäker hund i en hund som lärt sig att den kan sticka utan kommando.

Flygande start
Detta begrepp innebär att du håller fast hunden och när du släpper springer den med en gång. Flygande starter tar man till dels om hunden absolut inte kan sitta kvar i starten och dels om hunden är lite långsam och loj. Om man sätter hunden har det en dämpande effekt och då kan det vara svårt att få hunden att springa. Kotten kan t ex inget annat än flygande start. Jag brukar hetsa igång honom med en pipråtta innan vi ska tävla, stoppa den i fickan (numera är det "lagligt") och gå med honom över bandet i famnen. Sedan håller jag honom lite lätt i nackskinnet (obs! många hundar blir jättelåga av det - försiktigt!) eftersom han triggas av det, säger högt "ska vi köra Kotten; ska vi kööööra!!" och sedan släpper jag. Det ger oss lite möjligheter att få lite fart i varje fall och han ger allt hela loppet. Flygande starter funkar alltid om du springer fortare än hunden, men det är inte lämpligt på hundar som ser det som att den får ta kommandot. I klass III är det mer eller mindre omöjligt att klara sig om hunden inte kan sitta kvar.

Startprocedur
På tävling är det också läge att ha en procedur som är lik varje gång. Det blir tryggt för dig och hunden och den lär sig inom vilka regler den har att röra sig. Behöver jag leka igång hunden innan loppet - tränar jag lydnadsmoment innan - får den en godis innan vi går in på banan etc. Jag tänkte beskriva min startprocedur.

Jag värmer upp hunden när det är 20 minuter kvar till start ungefär. Då går vi en rastningsrunda. Sedan sätter jag mig på en stol och väntar och kopplar av helt. Låtsas jag i alla fall. Sedan tar jag Zingo med mig i retrieverkopplet och tar två godisbitar i fickan. Två hundar före min tur tränar jag lite fritt följ med hunden så att han fungerar jämte mig. Därefter när hunden före går in på banan ställer jag mig ganska avspänt och väntar. När den nästan är klar sätter jag hunden utanför banområdet med ett "sitt kvar", stoppar i honom en godis och går några meter, tillbaka igen och säger fot. När jag går in på banan ska domaren i det närmaste vara beredd att blåsa i pipan. Om det händer något som gör att det dröjer går jag ut igen så att Zingo inte sitter där och går igång. För att kolla om domaren är beredd kan man titta om tidtagarna står på plats och att ingen hinderfixare grejar med hindren.

Den heliga starten
Som jag skrev i inledningen sitter hela loppet i starten. Har du inte hunden i dina händer där lär du inte få det senare heller. Starten är din största möjlighet att hinna placera dig rätt och kunna ge hunden den bästa vägen på banan. Var noga med hur du sätter hunden innan första hindret så att den får en optimal möjlighet att lyckas. Låt mig ta ett exempel där hälften av alla klass 1-förare diskade sig eftersom hunden missade andra hindret. Hinderstöden var av metall och därför svårare för hunden att se än de som är gjorda av trä.

Den hela linjen visar en väg där hunden har svårt att se tvåan. Det som händer är att föraren står för långt upp i jämnhöjd med tunneln i riktning mot fyran och då satsar hunden direkt på tunneln i stället. Speciellt stora hundar får det svårt. Om man i stället sätter hunden snett på skissen sett lite till höger  har hunden större möjligheter att ta ut svängen och komma rakare på tvåan.

Det är alltså inte alltid det bästa alternativet att få hunden att hoppa rakt på första hindret. Titta i stället var nästa hinder är - är det lämpligt att skicka hunden diagonalt rakt mot hindret eller ska jag ta ut svängen innan?

Tävlingsmässig start - om hunden tjuvstartar
Det är svårt att få till en bra start på tävling om man inte har det på träning. Försök därför att skapa så tävlingslika situationer som möjligt på träning. På träning kostar det inte 55 kr att ta tillbaka hunden - gör det konsekvent om hunden tjuvar.

Om hunden har ett väldigt sug på att springa kan det vara bra att helt ta bort förväntan på agilityn. Sätt hunden som vanligt, gå tillbaka nio gånger och belöna. Ta därefter bort hunden från banan utan att låta hunden hoppa. Hunden kommer då helt att få bort dragningen på att springa och du får en säkrare start.

Många hundar triggas av pipan domaren blåser i som startsignal. Om så är fallet - be då en kompis blåsa varje gång du ska springa med din hund. På så sätt habitueras pipan - dess betydelse blir svagare och svagare för hunden. En annan sak som kan trigga igång hunden är att man tar av kopplet precis i starten, speciellt om det är ett halsband som sitter tajt runt hundens huvud. Då kan det vara läge att använda sig av ett s k retrieverkoppel (ett rep där en ögla utgr halsbandet) eller att satsa på en lös hund in på banan. Jag har retrieverkoppel på min hund men tar av det när hunden före kör sitt lopp eftersom jag upptäckt att Zingo coolar ner sig när han är lös.

Inofficiella tävlingar är ett utmärkt sätt att komma åt problem på. På inofficiella tävlingar kan man vinna en godispåse men förlora en start. Det är bara att bestämma sig för vad som är viktigast och satsa på det.