Matte

Claras matte är en 27 årig hundtokig före detta Pitebo. Efter fem års studier och en civilekonomexamen i bagaget hamnade jag i Linköping.  Jobbar till vardags på IT-Hantverkarna Sverige som Koordinator. Hundar och hundträning är mitt största fritidsintresse och jag spenderar väldigt mycket av min lediga tid på Linköpings BK.

Mitt hundintresse väcktes redan som liten, jag lånade alla kvarterets hundar och promenerade dessa, alldeles speciell för mig är en liten lapphundstik som hette Aja, med henne sprang jag omkring i ur och skur i åtta år, vi fick gå kurser på Piteå hundungdom och åka på ungdomsläger, vi tränade lydnad och blev uttagna till Ungdoms-SM tyvärr började damen att löpa  gissa om det var en besviken 11-åring den sommaren. På universitetet såg jag chansen att kunna skaffa min första egna hund. Valet föll på Rhodesian Ridgeback och det var så Beppe blev min. Med honom växte intresset och jag började träna och tävla lite, han var en superduktig spårhund men tyckte att lydnad var pest och pina. Genom en tjejkompis kom jag så i kontakt med Hassemans och fick ta Clara på foder och då hon röntgade bort sig för avel blev hon min på heltid. Vi lägger mycket tid på träning och lär oss tillsammans hela tiden. Special är det som ligger mig varmast om hjärtat jag tycker det är absolut roligast att arbeta med hunden då den får använda sina naturliga sinnen och göra sådana jobb som vi människor aldrig skulle klara av. Lydnaden har också sin charm på många sätt men nosarbete slår allt med hästlängder i min värld.

Jag är också utbildad tävlingsledare och allmänlydnadsinstruktör så helt klart går det åt en del tid åt tävlings och kursverksamhet, dock finns det inget som är så lärorikt som att hålla kurs, för varje kurs lär man sig något nytt. Det är just det som är så fascinerande med hundträning att man aldrig blir fullärd och att det finns så många olika sätt med vilka man kan uppnå samma färdiga slutprodukt. En tålamodssport i allra högsta grad, vilket inte alltid är min starka sida men jag jobbar på den biten, DET TAR TIIIIIIIIIIIIIIIID brukar en av mina träningskompisar säga, ja jag vet svarar jag och så far jag iväg och tränar vidare sen får man backa tillbaka ibland. Men då har jag ju lärt mig nåt igen.