Reija var hett efterlängtad när hon kom. Jag har länge sagt att nästa hund efter Gaston skall bli en rottis, en tik var också det självklara valet för mig. Efter att ha pratat med flertalet uppfödare, kollat ledstatistik, mentalitet och hundarnas bruksegenskaper mm föll det naturliga valet på Madde Daleos kennel i Södertälje. Vi fick jättebra kontakt från början och jag kände att allting bara stämde.
Jag träffade mamma Nyha och pappa Harry också flertalet gånger innan lilla Reija ens var påtänkt och jag tyckte de var underbara båda två. När första parningen hade skett gick jag otåligt och väntade men det visade sig då att Nyha gick tom. Ytterligare väntan följde. När det konstaterades att Nyha var dräktig efter andra löpet var lyckan total. Bara det nu blev en liten tjej till mig. När Madde sedan ringde mig och sa att fyra små töser och tre små pojkar hade fötts blev jag överlycklig. En utav dessa små underverk skulle bli min.
Jag hade förmånen att få hälsa på valparna mycket. Jag såg dem för första gången vid tre veckors ålder. Redan då var det en stor, glad tjej som, för mig, stack ut. Jag visste inte då att det var Reija men för varje gång jag var hos Madde och Stefan så växte "den stora gula", som jag o Madde kallade henne, i mina ögon. Hon utmärkte sig alltid, på ett eller annat sätt. Henne fick det bli!!