Historik

År 2006 kan vår förening se tillbaka på en 84-årig verksamhet.
Verksamheterna har varit skiftande. Många har blommat upp intensivt under en tid,
och sedan försvunnit.
Bidragande orsaker har varit brist på ledare, de aktiva utövarna slutat eller de
ekonomiska ramarna har inte räckt till för att utöva bred verksamhet.

Fotboll är en dominerande idrottsgren som bedrivits genom alla år,
med växlande framgång i de lägre seriesystemen sedan 1936.

Föreningens historia börjar vid en dikeskant vid dåvarande Lindströms affär
i Yxered en sommarkväll i juli 1922, där en grupp ungdomar var samlade.
På Aron Nilssons förslag skulle en idrottsklubb bildas.
Lördagen den 29 juli hölls det första protokollförda mötet i Yxereds skolhus,
där Aron Nilsson valdes till klubbens förste ordförande, och därmed hade
Yxereds Bollklubb bildats.

Vid årsmötet 1939 skedde namnbyte till Totebo Idrottsförening, ett förslag från
dåvarande kassören Hans Gustavsson.
Eftersom fotbollsplanen var belägen i blivande tätorten Totebo där även de flesta
arbetstillfällena fanns, vann förslaget gehör efter omröstning enligt stadgarna.

Av gamla protokoll framgår liksom idag många ekonomiska svårigheter.
De flesta planerade projekt har kunnat genomföras under åren tack vare
kamratanda, god sammanhållning och massor av ideellt arbete.
Det är vår förhoppning att ortens ungdom även under kommande år och
decennier sluter upp med samma goda anda som under de 78 åren som förflutit,
till gagn för gott kamratskap och fysisk fostran.

Fotboll

Fotboll i gamla tider.

Fotboll har utan tvekan varit den mest populära sporten, vilken utövats sedan starten.
Före det YBK (Yxereds Bollklubb) bildades förekom det "sparka boll" på gräsplättar och
stubbåkrar bl.a. på Kiltorps äng.
Match under något sånär ordnade former med gästande lag skedde första gången
den 6 augusti 1922 mot Ankarsrums Gymnastikförenings andra lag.
Matchen spelades troligen i Västantorp, där även fester var anordnade vid den då befintliga
dansbanan.

Yxereds Bollklubb 1923. Längst fram fr.v. Alvar Henriksson, Gunnar Fransson,
Aron Nilsson. Andra raden fr.v. Arthur Wester, Ivan Henriksson, Carl Nilsson.
Stående: Ivar Pettersson (lagledare), Nils Andersson, Åke Lundqvist, Hans
Lundqvist, Sture Lindström, Nils Lundqvist.

Av protokoll från åren därefter framgår att en ständig tillsättning av kommittéer för anskaffandet
av spelbar fotbollsplan förekom. De flesta år lyckades man hitta en gräsvall med mått som
ansågs tillräckliga efter dåtidens krav.
Ekonomin satte dock vissa år käppar i hjulet, då arrendet för en gräsåker betingade
omkring 200:-år.

1932-1934 var kärva år för verksamheten som då låg helt nere. De flesta åkrar som arrenderades
låg utmed Lillån, men även i närheten av Svederna har spelats matcher.

Av resultat som finns bevarade från 1923 kan man se att av sju matcher som spelades förlorades
sex och i ett fall hemfördes seger.

År 1934 förhyrdes den s.k. sågplanen, mitt emot Totebo järnvägsstation för iordningställandet
av en fotbollsplan. För 300:-åtog sig bröderna Palmér i Spångenäs att utföra jobbet.
Örjord, kolstybb och sågspån jämnades till. Någon enstaka gräsbevuxen fläck kunde skönjas i det
färdiga resultatet, en yta av ca 65x40 m.

Vid möte 4 okt.1936 beslöts att planen skulle breddas med fem meter och tio på längden
för ett anbud av 360:-

"Totebo bollplan", en fasa, trots förbättringar, för såväl gästande lag som de egna aktiva.
P.g.a. det kärva läget och avsaknaden av anslag i någon form, fick den ojämna plätten duga.

Tillkomsten av Tollevi

Vid möte den 3 juni 1943 tillsattes en kommitté för inköp av fotbollsplanen,
samt en del omgivande mark.
Förhandlarna bestod av Einar Johansson, Sten Åberg och Georg Hagelin.
Den 2 sept. 1944 utökades kommittén med Aldor Gustavsson. Den 5 dec. samma år
framkom vid ett möte, att mark till en idrottsplats hade skänkts av godsägare
C.J. Larsson ,Totebo gård.

En idrottsplatskommitté tillsattes. Den bestod av Aldor Gustavsson, Sten Åberg,
John Sjöström, Arne Hermansson, Einar Söder, Olle Johansson och Erik Nilsson.
Kommittén fick i uppdrag att ordna alla praktiska detaljer vid anläggningsarbetet,
vidare utröna olika låneformer, leda arbetets fortskridande samt allt annat som kunde
förekomma.

Arbetet tog sin början 27 dec. med röjning, trädfällning och risbränning. Med idoga
insatser fortgick det hela, en angelägenhet i vilken hela bygden runt omkring engagerade sig.

En stor insats gjordes av disponent Ariel Larsson vid Totebo Industrier som bistod både praktiskt och ekonomiskt vid arbetet.
Avgörande faktorer vid anläggandet av Tollevi var de frivilliga arbetstimmarna som uppgick till 4489, samt förståelse från Riksidrottsförbundet och Hjorteds Sparbank med anslag och lån.

Invigningen ägde rum annandag pingst, den 6 juni 1949. Den storslagna invigningen bestod av fotboll mot Åtvidabergs FF, friidrottsinslag, körsång och musikkår.

Ordf. Aldor Gustavsson
mottager en invigningspokal
av disp. Ariel Larsson

Fotbollen från 30-talet

Slutet på 30-talet och början på 40-talet blev ett uppsving för Totebo i flera avseenden.
Fabriken behövde arbetskraft och ungdomar från när och fjärran sökte sig till Totebo och fick
anställning. Detta blev också en positiv tillgång för idrottsföreningen, som fick en välbehövlig
förstärkning till sitt fotbollslag.

Ungdomarna kom att betyda mycket för Totebo IF både då och i framtiden. Vi tänker då på
namn som bröderna Bertil och Arne Hermansson, bröderna Karl och Axel Ringström,
Tage Ekström, Karl-Gunnar Andersson, Erik Sundström m.fl.
Dessa kom från trakterna runt Stämshult, Lebo, Borhult med ett fotbollsförflutet i en liten klubb
därstädes vid namn Drott.
Denna upplöstes i och med att de flesta spelarna gick till Totebo.
Från Locknevi och Grönhults BK invandrade Eskil Fridell, Stig Lindström, Inge Nilsson och från
Vrångfall sedermera Ingvar och Gunnar Allvin samt under ett par korta perioder
Allan "Lalla" Gustafsson.
Vi får heller inte glömma Tore Svanström från Överum, kedjespelare av god klass.

Som synes ett helt fotbollslag och detta blev ju naturligtvis en god injektion för fotbollen inom
Totebo IF så småningom.

Nu var det ju så just dessa år var det krig i världen och Totebo hade liksom de flesta föreningar
sina spelare mer eller mindre ute beredskap.
Man genomförde i alla fall seriefotboll så gott det gick. T.ex. 1941 spelade Totebo IF sexton
matcher i Smålandsserien div 2.
Där blev det vinst mot Gullringen med 4-1 samt mot Vrångfall med hela 7-0.
Ett stort problem var också fotbollsplanerna, som inte ens efter dåtida anspråk fick godkänt av
en del domare och gästande lag.

Ett exempel är kritiken från domaren Harald Svensson i september 1945:

"Det är förvånansvärt att förbundet tillåter fotbollsspel på denna plan som är under all kritik.
Fotbollsplan kan den ej kallas, däremot ett stycke hagmark, där ett par målstolpar blivit nedslagna.
Storleken på planen är ca 60x40 m. Omklädningsrummet bestod av en redskapsbod 2x2 m, där
gäster och domare får kläda om. Stora stenar ligger vid planen som stupar lodrätt ned, med stor
risk för olyckor."

De som var med på den tiden minns ju att det inte var sämre förhållanden i Totebo än på övriga
mindre platser. Planfrågans lösning var ju på gång redan då, så detta gnäll föranledde ingen åtgärd
från förbundet.

Efter krigets slut 1946 -1948 blev det fina år för Totebofotbollen.

Serierna spelades på den tiden höst och vår. Efter höstomgången 1947 låg man på tredje plats
i tabellen med 6 poäng.
Tore Svanström var bäste målskytt med 26 mål, Inge Nilsson hade gjort 18.
Man segrade i Hjortedpokalen efter finalvinst mot Blankaholm med 5-1.

Målvakter fanns det gott om under dessa år: Arne Hermansson, Gunnar Allvin, John Sjöström,
Per-Olof Sethson, Sture Kindahl och Rutger Fritz.

Laguppställning i match mot Rumskulla, augusti 1947: Gunnar Allvin, Tage Ekström,
Stig Lindström, E. Pettersson, Eskil Fridell, Karl-Gunnar Andersson, Bertil Hermansson,
Axel Ringström, Tore Svanström, Inge Nilsson och Nils Karlsson.
Resultat: Vinst med 4-0, målskyttar Inge Nilsson 2 mål, Tore Svanström och Axel Ringström.

Söndagen efter vann exakt samma lag mot Vrångfall med 3-2, Tore Svanström gjorde alla målen.
Karl Ringström och Agne Johansson tillhörde också de ordinarie spelarna under denna tid.

Under 40-talets senare del tillkom spelare som Wide Holmberg, Gustav Pettersson,
Lennart Söder, Valter Söder, Torsten Hween, Sture Karlsson, Per Lindell m.fl.

1950 var ett bra år, 37 matcher spelades, 18 i serie, 13 vänskaps och 6 pokalmatcher. Man vann
19 och 3 slutade oavgjort.
Höjdpunkten under året var Gotlandsresan mitten av juli. Det var en idrotts och semesterresa,
som organiserades av Birger Edmark, lärare i Totebo och gotlänning. Man spelade tre matcher
varav två slutade med seger.

Från 1952 kan noteras: Ingvar Sjöström deltog i samtliga 32 matcher, man vann Blackstadpokalen.

Från 1953 kan noteras: Gunnar Kardell, Västervik blev ny tränare, Wide Holmberg deltog i
samtliga matcher.

Från 1954 kan noteras: Ungdomsfotbollen var på uppgång, A-laget tog ej en enda poäng på
höstens 12 matcher.

Från 1955 kan noteras: A-laget åkte ur Västerviksgruppen, Lennart Söder vann skytteligan.

Under slutet av 50-talet skulle Totebo IF äntligen börja skörda lite framgångar i form av seriesegrar.
Detta mycket tack vare ett fint ungdomsarbete, som fostrat egna talanger.

Den första seriesegern vanns 1959.
Vi tog då hem Div VII södra Tjust-gruppen.
Bland spelarna hittar vi målvakten Tage Sjöström,
Rudolf Allvin, Herbert Sjöström, Wide Holmberg,
Lennart Söder, Jan-Olof Svensson, Roland
Andersson, Valter Söder, Roger Lindström,
Sven-Inge Johansson och blott 16-årige
skyttekungen Bengt Arvidsson.
Han gjorde hela 50 mål det året. Lennart Söders
38 mål och Herbert Sjöströms 17 mål
bidrog också till de 126 mål TIF sparkade in
det året.

Matcher vi minns

När vi slog topplaget Gullringen på bortaplan med 1-0 1974, målskytt hårdskjutande
Mats Sjöström, vi kom dit med många reserver men kämpade storstilat och tog en fin skalp.

Finalen i VT-cupen 1978, där vi mötte Div.lll laget IFK Västervik, vi förlorade med 1-4, efter
1-1 i paus. Tidningarna öste lovord över oss efter matchen, vi föll med flaggan i topp.

På 70-talet döpte vi också om vår egen pokalturnering till Aldors Cup efter vår hedersordförande.
Det har alltid legat stor prestige i att möta våra grannklubbar i denna pokal. Våra många segrar
pokalen står sedan dess ingraverade i många ståtliga troféer i vårt prisskåp.

1980 var vi tillbaka i sexan igen, tränare då var P-O Nilsson. Med Lars-Åke Fridell tillbaka i laget,
som återvänt för att avsluta sin fotbollskarriär Totebo, tog vi hem seriesegern 9 poäng före Almvik.
Laget innehöll då nästan uteslutande egna spelare, den enda utifrån var "göteborgarn" Anders
Svensson, som var en riktig lirare. Kedjan med Lars-Åke och Anders var mycket svårstoppad,
vi gjorde hela 83 mål serien detta år.

1980 tog också B-laget hem sin serie, den första seriesegern på 15 år.
Vi vann den helt avgörande matchen mot Tyllinge på bortaplan med 2-1, trots 10 man på plan
hela sista halvleken. Laget var en fin blandning mellan gammalt och ungt, tongivande var bl.a.
Karl-Arne Axelsson (20 mål), Bengt Andersson (17 mål), Roger "Klipp" Johansson,
unge målvakten Eero Mykkänen och blott 14-årige Mikael "Räka" Johansson.

Serieseger 1987

Seriesegrande A-lag 1987

Under 80-talet blev det seriesegrar också 1987.
Efter en rafflande höstspurt kunde vi knipa guldet 1 poäng före Rumskulla.

Uppflyttning blev det också 1984, då vi gick upp som bästa 2:a i Småland, detta efter en hård
kamp om förstaplatsen med Hebe. Vi förlorade faktiskt bara en enda match i serien,
och det var den sista för året. Även detta år vann B-laget Västervik reserv C.

På 80-talet gjorde vi stora ansträngningar att etablera ordentligt i div V, bl.a. genom
förstärkningar från Vimmerby. Kenneth "Skrot" Karlsson och Mikael Lindgren var två duktiga
spelare vi värvade. Trots detta blev vi aldrig riktigt bofasta femman.

Då hade vi också fått bättre förutsättningar att träna fotboll vintertid. 1983 fick vi klartecken
från fritidsnämnden att i egen regi bygga en träningsplan på industrins mark, den s.k. sågplan.

På tränarsidan var Hasse Jansson tillbaka under en tvåårsperiod och 1987 kom
Sven-Olof "Nenne" Nyström, en tränare med egna erfarenheter från spel i högre serier.
Han stannade i 3 år,1987-1990 och betydde mycket för många av spelarna som idag spelar
i A-laget.
Lagledare under större delen av 80-talet var Stefan Svensson, som tidigt kom in i sektionen,
efter en knäskada som satte stopp för eget fotbollssparkande.

Minnesvärda matcher under detta årtionde var t.ex. 1988, då A-laget vände underläge 1-3
till seger med 4-3 på matchens sista 7 !! minuter. Det sista målet minns alla som var med,
Douglas Pihl snodde bollen från Hebes vänsterback och slog in segermålet med vänstern,
stolpe-stolpe in.

Andra matcher är 2 x 6-0 mot Frödinge 1984 och storsegern mot Odensvi på hösten 1987
vi vann med klara 8-1 mot dåvarande serieledarna, därtill på bortaplan.

1991 var vi med i segerdiskutionen i div VI ända in i slutminuten på årets sista match,
mot VAlS på bortaplan. Slutresultatet blev 2-2, tyvärr vi blev blåsta på en solklar straff och
VAIS:arna räddade Roy Lundgrens nick på mållinjen i matchens sista minut.

1993 kom Bosse Thörnlöf till klubben och det blev ett lyft. Man blev trea i div VI och tog
steget upp till femman genom kvalspel mot Näshult (1-0) och Nybro Sk (6-2).

1994 blev det kval nedåt. Den avgörande matchen spelades mot Hjorted på Tollevi
inför 275 åskådare. Det blev en mycket händelserik match, både under och efter matchen.
Matchen slutade 1-1 och det räckte för Totebo. Målskytt var Urban Petterson.

1997 spelade vi seriefinal mot Gunnebo i näst sista omgången. TIF vinst var tvungen för att
gå förbi GIF, men matchen slutade 1-1. Publik: 310 st.
Istället blev det kval, men förlust hemma mot Fagerhult (1-2) och borta mot Överum (3-3) gjorde
att vi kom sist i gruppen.

1998 blev det dock serieseger efter 16 vinster, 1 oavgjord och bara en förlust.

1999 klarade vi oss inte att hålla sig kvar femman.

2000 blev vi tvungna att gå samman med Hjorteds GoIF pga. spelarbrist. Efter en stor spelarflykt
,då hela 19 spelare försvann från klubbarna, började man säsongen dåligt men sedan spelade laget
upp sig och i serien slutade man på en sjunde plats.

Fotboll är den idrott som under alla år flitigast utövats i vår förening och vi tror också att den har
sin givna plats i framtidens Totebo IF.

Veteranfotboll

Under 80-talet tog också veteranfotbollen ordentlig fart, det var supporterklubben som
1983 tog initiativet till en veteranlagspokal, för spelare över 35 år, en pokal som vi själva tog
hem efter 7 år.
Ännu mera etablerat blev det 1988 då vi ställde upp till seriespel, en chans för klubbens
"gamla spelare" att fortsätta sparka boll. Några större framgångar har det inte inneburit
poängmässigt, men väl ett roligt utbyte mot andra veteranlag.

Vi har bl.a. mött Blomstermålas stjärnor från 70-talet och även Åtvidabergs slocknade stjärnor på
både Tollevi och Kopparvallen.

Jubileumsåret 1992 lyckades vårt veteranlag också lyckats att locka ett av Sveriges populäraste
fotbollslag, TV-laget, till Tollevi.
Den 26 maj lockade dessa två lag rekordpublik till vår fina idrottsplats.

Bengt Arvidsson

Kom till Totebo 1958 och spelade under sina första år, såväl pojk- som A och B-lag. Han var en av de starkt bidragande orsakerna till Totebos första serieseger år 1959, då han under året gjorde hela 50 mål, något som gav honom ryktet som "Smålands målfarligaste center".
Bengts styrka var framförallt skyttet, det personliga rekordet i en och samma match ligger på 8 gjorda mål. Bengt Arvidssons målfarlighet uppmärksammades givetvis bland de större klubbarna och som 17-åring fick han provspela för VAlS mot dåvarande topplaget i div II, Sleipner.
Tyvärr ådrog han sig en knäskada i samma match, som sedan gjorde sig påmind under resten av fotbollskarriären.
Bengt avslutade sitt fotbollsspelande 1965.

Lars-Åke Fridell

Lars-Åke kom till Totebo 1966, då 17 år gammal och skulle sedan under många år abonnera på skyttekungstiteln i A-Iaget. Under de 9 säsonger som han representerade Totebo IF, gjorde Lars-Åke över 200 mål, med 1969 och 1972 som toppar med 42 resp. 41 gjorda mål. Han vann också skytteligan i div V dessa år.
Trots anbud från SAAB och Åtvidaberg (div II) stannade han kvar i Totebo innan han 1973 prövade div III -spel i Vimmerby IF.
Lars-Åke var snabb och skottvillig och dessutom en fin lagspelare.
Den aktiva karriären avslutades Totebo 1980-81 ,då han hjälpte A-laget att ta hem seriesegern i div VI.

Damfotboll

Totebo IF hade redan på 30-40 talet ett damlag. Man spelade då mest "skämtmatcher"
mot "gubblag".

1940 var Totebo inbjudna till en triangelmatch för damlag på Vimarvallen, där Vimmerby och Kisa
också deltog. Totebo ansågs väl som "en sparv i tranedansen" eftersom man kom från en avkrok.
Dagen började inte så bra, gengasen fungerade inte, vilket åstadkom en rejäl försening redan från
början. Trots det slog Totebo båda lagen och blev segrare.
17-åriga yttern Alice Lövgren gjorde det avgörande 2-1 målet. Ulla Svensson som målvakt och
Lilly Axelsson i anfallet samt Hagar Holmberg var de stora profilerna just då.

Under åren 1977-1990 hade Totebo IF åter ett damlag i seriespel. lnger Karlsson var en av de
drivande krafterna vid starten.
Resultaten gick ofta upp och ner, till stor del i brist på spelarmaterial under vissa år.
En viss framgång nåddes under mitten på 80-talet i Smålandscupen, där Totebo bl.a. slog
Div lll-laget Odensvi och avancerade till semifinal. Christina Andersson var lagets främste
målspottare och Britt Svensson en säker försvarsspelare under åren.

Spelar och ledarbrist gör f.n. att damlaget ligger malpåse.

Damsektion

Första damsektionen bildades den 13 februari 1950 med Birgitta Svensson, Greta Nilsson,
Majvor Sällberg och Lisbeth Carlsson som drivande.
Fram till 1955 bestod damsektionen till största del av systrarna Sällberg och Valdy Ekström.
Efter några års uppehåll invaldes en ny sektion den 17 januari 1959. Valda blev Gunvor Sjöström,
Alice Sjöström, Britta Pettersson och Edit Johansson.

Första penninggåvan (500:-) från damsektionen överlämnades på årsmötet den 24 nov. 1962.
20 nov.1965 blev damsektionen en damklubb med egen styrelse: Ordf. Gunvor Svensson,
kassör: Britta Holmberg sekr. Greta Hermansson.

Damsektionen sammanslogs den 10 dec.1982 med supporterklubben, men år 1990 nybildades
åter damsektionen, varefter en fristående damklubb blev en realitet 1992.
1998 upphörde dock damklubben.

Föreningen har under årens gång haft några som satsat på domarsysslan, detta trots att
“pipblåsarens” roll ofta är den mest utsatta på en fotbollsplan.

Tage Hallenqvist var den förste som började döma kontinuerligt under slutet på 40-talet,
för att sedan följas av Wide Holmberg, Arne Hermansson och Ingvar “Lappen” Sjöström.
Den som under senare år klättrat längst på domarstegen år Matts Sjöström, numera Göteborg,
som under 80-talet dömt ett 100-tal div 1-matcher och även vår högsta serie, allsvenskan.
Matts har också varit sekreterare i Elitdomarklubben och också varit matchvärd åt domarkollegor
vid många internationella matcher Göteborg.

Totebo lF:s numera mest aktive domare år Stig Appelqvist, som startade sin domarbana 1979
och i år får döma div III.

I protokoll från 2 sept. 1923 står omnämnt att ett 1500 m lopp skulle anordnas,
där Nils Lundqvist lär ha segrat.

1924 förelåg inbjudan från Höckersbo BK och Västerviks IF om stafett och
stadslöpning i vilka representation skulle ske.

Någon större utövning tycks inte friidrotten ha fått förrän under 30-talets sista år.
Sten Åberg och Nils Karlsson, två lovande löpförmågor väckte intresse bland flera,
varför denna idrottsform var mycket framgångsrik under en dryg 10-årsperiod.

Sten Åberg blev bl.a. Tjustmästare på 100 m 1941 och Nils Karlsson var mycket framgångsrik
terränglöpning under 40-talet och de båda bidrog med flera framgångar i stafetter.
Senare under 40-talet tävlade Bertil Selerud och Emrik Nilsson för föreningen.
Selerud blev DM-mästare i terräng 1949, Emrik Nilsson erövrade ett par andraplaceringar
i femkamp i DM-tävlingar för Småland.

1950 fick Totebo IF förtroendet att anordna Landsbygdsmästerskapet för Kalmar Län.
Birger Edmark segrade i såväl 100 m som längd. Seger hemfördes även i "Svensk stafett" 1000 m.
Flera lagpriser erövrades under den aktuella tiden, där förutom redan nämnda viktiga
lagmedlemmar bestod av: Roland Andersson, Stig Karlsson, Agne Johansson, Lennart Johansson,
lngvar Eriksson, Karl Carlsson m.fl.

Tyvärr dog friidrotten ut i mitten av 50-talet på grund av olika orsaker.
1958-1960 tävlade en del duktiga skolungdomar med framgång. Thord Hallenqvist satte
smålandsrekord på 60 m, men hans karriär som snabblöpare satte tyvärr astmabesvär stopp för.
Övriga lovande ungdomar från samma tid var Enar Martinsson, Barbro Gustavsson och
Maja-Stina Håkansson.

Redan i början av 30-talet (1932) nämns bandyn för första gången i protokollen då Blackstad besegrade
Yxereds BK på Hagsjön med 5-4 .Vid returmatchen i Blackstad var det YBK som vann med samma siffror.

Som en röd tråd genom hela bandyverksamheten går det eviga problemet med isförhållandena.
I många årsrapporter kommer det fram att, på grund av dålig eller ingen is alls, eller på grund av
massor med snö kunde bandy ej spelas. Man var ju då givetvis beroende av sjöis.

År 1944 spelades dock seriebandy med både A och B-lag, med växlande framgångar.
Det var lag från Hjorted, Mörtfors, Ishult, Tuna, Västrum med flera.

1947 spelades hela fem matcher varav kan nämnas att man slog Ekdalen från Västervik med 6-3.
Under 1948 spelades 4 matcher och år 1950 45 st, alla vänskapsmatcher.

Under 1959 och början av 60-talet blev det några bra isvintrar och 1961 kunde TIF ställa upp med
2 lag i seriespel. A-laget spelade i Div.5 Vimmerbygruppen där följande lag deltog: IFK Tuna, Södra Vi,
Gullringen, Karlshult, Djursdala och Totebo.
Efter 6 vinster kom TIF på en andra plats i tabellen, bäste målskytt var Bengt Arvidsson med 17 mål.

Bandyn för Totebo IF:s vidkommande avslutades 1965. Man gick ur Bandyförbundet 1966.
Under det sista året bestod sektionen av Vide Holmberg, Jan-Olof Svensson, Christer Ramstedt
och Allan Svensson.

Skidsporten för Totebo IF:s vidkommande har inte varit någon stor idrottsgren, men under årens
lopp har det varit en hel del aktiviteter, främst under de snörika vintrarna på 40-talet, då det i
regel var klubb- och sockenmästerskap varje år.

1945 arrangerades en skidtävling i Yxered med ganska många deltagare, varifrån kan noterats
att startavgiften var 1:- i klass A, samt 50 öre i klass B.

1951, som var ett snörikt år, anordnades nästa större tävling och där vanns huvudklassen av
Bertil Selerud, då tävlande för Hjorted. Största framgångarna för Totebos del var i juniorklassen,
där Roland Andersson kom 2:a i Äldre Juniorer och Bo Gustavsson vann Yngre Juniorer samt i
damklassen där det blev dubbelseger genom Gunvor och Majvor Sällberg.

Under åren som följde var det till och från med skidsporten inom föreningen, beroende på väder
och snömängd. Mindre tävlingar anordnades. Man ordnade prov för “Snöstjärnan” och deltog i en
del stafetter, bl.a. Blackstad och Tuna Södra. Skidåkare från föreningen deltog i Vasaloppet med
Wide Holmberg som den främste.

Efter elljusspårets tillkomst blev det stor aktivitet form av motionsåkning, men tyvärr har de
senaste årens snöbrist omöjliggjort all aktivitet på skidor.

Även orienteringen har under en kortare tid utövats i Totebo IF.
På årsmötet 1946 framkom önskemål från orienterarna att få bilda en egen sektion inom föreningen.
Man hade hållit på med denna lovvärda sysselsättning något år tidigare. Årsmötet beviljade detta
och invalda blev Nils-Erik Fransson, Sigurd Johansson och Harry Lövgren.

Under åren fram till 1953 förekom en ganska livlig verksamhet, med ett 15-tal aktiva, som deltog i
både små och stora tävlingar, med växlande framgångar. Eskil Fridell, Evald Ericsson, Nils Fransson,
Sigurd Johansson och Erik Nilsson var några av dessa. Man arrangerade träningstävlingar samt
även en större nationell tävling med mål på Tollevi.

På årsmötet 1947 kom förslag om bildandet av en bordtennissektion inom Totebo IF. Förslaget vann
gehör och en sektion tillsattes, bestående av Eskil Fridell, Axel Ringström och Valter Söder.
Bordtennis hade dock utövats i mindre omfattning under ett par år tidigare, då ett bord tillverkats på
industrin av spelarna själva och intresset var stort.

1948 tog sektionen initiativ till en serie med lag från bygden, kallad Totebo-gruppen, som man
överlägset vann.

1949 spelade Totebo i Smålandsserien div. 1 där man blev fyra. Laget bestod av Herbert Sjöström,
Lennart Söder och Rutger Fritz, som under flera år var de stora stjärnorna inom TIF. Nämnas kan att
i den traditionella julturneringen i Vimmerby, blev Herbert Sjöström fyra i den hårda seniorklassen.

1950 blev det ytterligare framgångar då A-laget kom tvåa i serien och blev uppflyttad till allsvenska
serien div.III.

Under 1951 gjorde tre av de bästa spelarna militärtjänst, men trots det lyckades att hålla sig kvar i
den högre serien.
Andralaget vann alla sina matcher i serien och blev därmed givetvis seriesegrare. Laget bestod i regel
av Ingvar Sjöström, Kalle Kronståhl och Uno Söder.

1952 blev Kalle Kronståhl tvåa i den hårda A-klassen i Tjustmästerskapet i Västervik. Smålandsserien
div.II 1953 -54 vanns överlägset, av i huvudsak Ingvar Sjöström, Karl Kronståhl och Rutger Fritz.

Från 1955 kan noteras att man körde en månadstävling som vanns av Kalle Kronståhl, Lennart Söder
och Raimo Böhm. Detta var väl glansåren för bordtennisens vidkommande inom Totebo IF, intresset
var på topp och det var stort publikintresse vid hemmamatcherna, som spelades i Industribaren, med
inträdespriset 50 öre för äldre och 25 öre för barn.

Bordtennisintresset stagnerade så småningom, men fortsatte in på 60-talet, men då endast med
vänskapsmatcher. Sektionen bestod då av Klas-Ove Green, Pär-Olof Svensson, Roger Lindström
och Wide Holmberg.

Innebandy har förekommit i föreningen till och från. Första kommittén valdes den 25 nov. 1978
och där ingick Stig Appelqvist, Egon Ringström och Douglas Pihl.

Hockey-Bockey har spelats under de senaste 15-20 åren, då i korpserier anordnade i Vimmerby.

Tennis

Vår tennisbana invigdes 1976 av ingen mindre än blivande världsmästaren, Stefan Edberg,
då 11 år gammal samt en av grundarna till Hultsfredsfestivalen, Håkan Waxegård.