Hej...
Jag heter Veronica och bor tillsammans med Mattias i ett samhälle som heter Hållsta,
strax utanför Eskilstuna.
Vi trivs enormt bra här. Det är nära till stan, men ändå ute på landet...

 Den första Golden som jag kom i kontakt med var år 1984. Det var i min kusins hane Boomer.
 En mörk ståtlig Golden som användes till jakt, och han såg ut som en riktig stor teddybjörn.
 Efter en tid köpte även en av mina vänner in en väldigt ljust gräddfärgad Golden, vid namn Siri.
 Det var början till mitt hund intresse och speciellt för rasen Golden Retriever.
 Den var så vänlig och mjuk i sitt sätt och jag fick ju tidigt se vad rasen var anpassad till nämligen apportering.

 Hemma pratades det mkt om att köpa en hund och tills slut fick jag den efterlängtade valpen,
 kanske inte den ras som jag efterlängtade (eftersom det pratades om både flat eller Golden hemma).

 Så 1985 anlände då en mkt lite fågelhund av rasen  Liten Münsterländer hem till oss.
 Jag döpte honom till Ludde, och han blev mitt allt!
 En rackans liten tuff sak, men hur rolig som helst att jobba med.
 Vi provade på allt tillsammans ex lydnad och agility.

 Om man ska se tillbaka, så är ju rasen en fågel hund av mkt extrema jaktanlag,
 så det är väl inte den bästa tänkta nybörjar hund som man kan köpa,
om man inte tänker använda den till jakt.
 Men han var jätte rolig att arbeta med.

 Jag träffade samtidigt många nya vänner (som hade hund), och blev hundvakt till både collie hundar,
 en irländsk röd sätter, och en Golden hane som både intill.

 Eftersom jag är uppvuxen i Älvsjö utanför Stockholm,
så sprang jag mycket på stora hundmässan/utställningen i Älvsjö varje jul.
 Det var den stora höjdpunkten varje år, att få se alla dessa raser och utställare,
 och det roligaste av allt.. att shoppa lite nytt i hund väg förstås...

 Efter 5år fick jag beskedet att vi var tvungna att avliva min lilla vän, pg a att min pappa blev allergisk.
 Det tog en väldans tid att vänja sig att leva utan sin bästa vän,
 men han kommer alltid att leva kvar i mitt hjärta!!!

 Åren gick och jag började satsa min karriär inom ridsporten istället,
och stannade där i 13 år tills jag slutade.
 Men drömmen om en egen hund växte igen,
 och det kom att ta många år innan min första egna hund Ebba kom till mig.
 Valet av hundras var inte så svårt när jag väl skulle köpa en....en Golden så klart ..
det hade jag ju redan bestämt mig för tidigt..

 Jag kom i kontakt med Lotta på kennel Guldåkra´s och fick köpa  " Ebba " av henne.
En underbar tjej med glimten i ögat.

 Ebba har lärt mig mycket, och jag är oerhört glad att få ha en hund som henne som min första egna hund.
 Hon är min ögonsten..., och kan man tro nått annat... väldans matte kär...!                                

 Jag  introducerades av den jaktliga biten ( apporteringen) och utställning,
 av en mycket god vän Janne (flat- ägare, kennel Bregils ).
Jag fick genom honom  kontakt med några trevliga vänner och tränings kompisar.

Jag brinner ju oerhört mkt för att arbeta med mina Golden.. mest inom apportering,
 men även inom viltspår och lydnad.
Jag har även haft lyckan att få prova på praktisk jakt,
och hundarna älskar det.

Jag har varit figurant på en funktionsbeskrivning för en Golden valpkull
 och det var oerhört lärorikt och intressant,
samt att jag jobbar på SSRK´s  jaktprov här i Eskilstuna varje år som funktionär.

Har gått Golden klubbens uppfödarutbildning hösten 2005.
Har även gått anatomi  exteriör 1:an genom  goldenklubben under hösten 2006,
& 2:an under våren 2009.

 Idag bor 3st Golden retrievers hemma hos oss; Ebba ,Ida och Ronja.

Tanken på att starta kennel har jag haft sedan länge( en dröm sedan barndomen), men dock kommer
uppfödningen att vara i en mkt liten skala.
 Jag planerade att ha min första valpkull  hösten 2008,
men tyvärr så gick hon tom -så valpar får vi vänta med tills längre fram i tiden som det ser ut idag.

Tack ni alla som jag träffat,
 och även de vänner jag har kontakt med i dag för alla råd och tips man kan få.
Framförallt mina underbara uppfödare Lotta (kennel Guldåkra´s), Lotta (Goldblossoms)
och sist men inte minst Inger och Torhild (Donshellas),
Ni betyder alla mkt för mig.

Veronica