061225
Gunnar har tagit sin första mus!!! Eller var det en råtta? Den var i alla fall stor nog, cirka 10cm utan svans.
Vi kom hem sent på julafton och jag stannade uppe ett tag eftersom jag var tvungen att elda. Alla djuren var hos mig på nedervåningen. Jag märkte inget annat när jag kom hem än att han varit i skafferiet, eftersom diverse pastapaket låg utslängda på köksgolvet . (Därmed inte sagt att det var där han fann den.)
Alvas säng i sovrummet används frekvent av katten under dag- och kvällstid då vi andra är på undervåningen. I alla fall så var Alva väldigt intresserad av nåt i biabädden när vi kom upp, det var så skumt eftersom jag bara hade ljuset från trappen till en början, så jag trodde att Gunnar hade spytt där eller nåt. När jag sen tände i rummet såg jag att det inte var nån spya utan en stendöd mus/råtta på fällen. Jag måste erkänna att jag gav ifrån mig ett litet skrik och sa i ett tillstånd av affekt "fy fan" ett stort antal gånger. Sen bar jag ut eländet i fällen och slängde den några meter in på tyskens gärde (han har inte bott där på sex år så jag tror inte han misstycker).
Så här i efterhand måste jag säja att jag tycker Gunnar var jätteduktig som tog en så stor gnagare trots att han är så liten och jag tror att han inte kommer ha några problem alls att hålla rent här hemma.
Annars är det ganska lugnt. Vi tränar vidare. Mest spår blir det, men förra söndagen var vi i Västerås igen och tränade räddningssök. Det var riktigt roligt som vanligt och jag tror hundarna tycker detsamma och får en extrakick av att behöva klättra och balansera sig fram till figuranterna.

061118
Gunnar har sovit i sovrummet de senaste nätterna. Nåt rarare får man leta efter. Alva tar det som sagt lugnt så länge han är stilla, så det går bra. Hon ligger vid fotänden och han på kudden — min kudde — och spinner i högan sky. Har försökt vända på mig för att öht kunna somna, men då har han bara klivit över på andra sidan.
På morgonen vidtar morgonbestyren och då måste jag hålla lite extra koll på Alvan eftersom hon blir så exalterad när han rör sig snabbt. Han måste dock tycka att hon är rätt trevlig eftersom han spinner så fort hon visar sina ömhetsbetygelser i form av öron—, huvud— och helkroppstvätt. Lite hårdhänt ibland, men han misstycker inte.
När han sitter på översta plattformen på klätter/klösställningen och hon kommer fram börjar han först spinna, under tiden som han ivrigt retas med henne genom boxningsattacker med framtassarna, fortfarande spinnandes alltså. Är det riktigt normalt egentligen?

061109
Ojojoj. Den efterlängtade Gunnar flyttade alltså hem igår kväll. Har riggat upp alla hans grejer i groventrén med en kompostgrind i dörren för att hålla Alvan utanför. Han var livrädd igår kväll och gömde sig mesta tiden under skåp och bänkar och åt naturligtvis ingenting. Idag har han varit mycket modigare, men åt inte förrän jag kom hem. Social är han och vill helst ligga och gosa i knät mest hela tiden. Vem sa att katter inte gillar att bli kliade på magen? Han bröt sig ut genom gallret alldeles nyss till Alvas stora glädje. Har satt dit en stopp nu så han håller sig bakom. Lite för tidigt för sammandrabbning än tycker jag nog...

061010
Äntligen tillbaks! Är återigen uppkopplad på nätet. Samma adress som förut, så inga konstigheter.
Nu är vi färdigflyttade, ajöss med lägenhet och allt.
Det är så tyst. Kunde inte sova första natten för att inget hördes... förutom mössen som sprang i väggarna. Det slutade de med efter första natten dock...
Nu ska jag bara få ordning på allt så jag kan börja bo istället för att bara plocka hela tiden.
Idag har vi varit och tittat på en kattunge. Får se om det blir han. En rödvit pytteliten kattunge på nio veckor. Fattar inte att de är så små. Tre veckor kvar, men vem vet...
Nu ska jag bara hitta kameran, så jag kan ta lite bilder...

060819
Jaha, lägenheten är såld så nu känns det lugnt ett tag framöver. Skönt eftersom det är katalogproduktion på jobbet och mycket jobb.
Alvan har i alla fall fått jobba en del, vi hårdtränar spåret och finslipar lydnaden. Tyvärr så har det blivit lite sökträning. Förutom på vårt läger har vi bara tränat med riesentjejerna i Västerås en gång. Alva stukade tummen (sporren). Märktes inte förrän dagen därpå då vi tränade kryp, men förmodligen gjorde hon sig illa på industriområdet. Hon var jätteduktig på söket, klarade nedgången på gallertrappan utan problem den här gången och hittade alla klurigt gömda figgar. Varmt var det också, men det bekymrade henne inte nämnvärt.
Ungefär en månad till flytten. Ska bli så skönt att bara kunna öppna dörren och släppa ut Alvan...

060804
Pär, Karin, Tage, Arne... Redan augusti...
Jag är helt slut... Har stajlat lägenhet hela veckan och nu är fotograferingen klar. Ute på nätet ikväll... Vilken semester...
Alvan undrar vad i hela världen det är frågan om och var har alla sovplatser tagit vägen?
Ska ändra MIN teknik ang. spårningen. Hon får INTE traska iväg om hon inte spårar. Helt enkelt...

060715
Äntligen verkar Alva vara frisk. I morse var det normalt igen. Det har nästan gått en vecka... Nu får hon äta fiskbullar, morotspuré och dietkost ett tag framöver. Tala om spinkig...
Nästa vecka är det riesenläger, vi åker bara dit och hälsar på en dag den här gången, semestern börjar inte förrän veckan därpå. Vi kommer i alla fall att träffa upshotsarna, så det blir skoj.
Ska bli så skönt med semester sen. Ska packa och planera. Vi ska även på träningsläger med träningsgänget här hemma. Får hoppas att det inte blir för varmt bara.

060711
Alva är sjuk... Har en riktig maginfluensa, från båda ändar. Har hållit på riktigt länge också. Hm...
Vi ska flytta. Ut på landet. Äntligen säjer jag bara... Alva undrar när Gunnar kommer. Kusin Marie frågade när vi ska skaffa Volvo... Det kommer aldrig hända... Tro mig...

060621
För två år sen satt jag på samma ställe som nu och kommenterade EM. Märker att jag inte refererat till VM i lika stor utsträckning. Holland är inte lika bra under van Basten som med. Han var verkligen världens bäste fotbollsspelare. Båda lagen kommer att gå vidare hur det än går, men men... 0-0, va f-n...
Tränade sök igår i den bastuliknande värmen. Det gick knappt att andas. Blött var det också eftersom det regnat något innan. Precis som en bastu, alltså.
Fyra skick på lika många figuranter (2x2). De två första gick bra, förutom första skicket som blev grunt och hon fick för sig att gå över stigen. Jag kallade in henne och skickade åter och då hade hon figgen i vind ända från stigen. Sen gick hon ett rakt djupt skick på andra sidan och fick figgen något framåt. Bra! Nästa fick hon leta lite, hamnade för långt fram. Sista gick hon till första legan men letade rätt. Spårade dock inte så jag är trots allt nöjd. Första gången hon har figgar på båda sidor, har kört vindövningar till att börja med.
Hon letar ju till döddagar om så vore, men den här gången var hon faktiskt lite trött.
Jag vill ha en Gullit (mannen med skidskollärarleendet...) och en Kluivert eller varför inte en Cruyff... Jag vill ha... men man kan ju inte få allt här i världen...

060615
Vad händer med tiden? Den bara går och jag hinner inte med...
Alva gjorde ett kanonuppletande igår: hade problem att hitta en grej längst ut men gav sig inte. Letade vägen in och gick in en halvmeter från mig och sen rakt ut (ingen dirigering från mig) och hittade den till slut längst ut framför mig. Ett skolexempel! Helt otroligt att hon jobbar så bra i den här värmen.
Gjorde framslagsövningar på söket med riesentjejerna i söndags. Likadant där, hon är så fokuserad och har sånt tryck trots en tryckande (!) värme. Hon har absolut inga problem, jag måste däremot se till att ha lite mer tryck (!!) på henne. Hon tenderar att kunna och veta bäst själv...
Jag vet att jag låter okritisk, men hon är helt enkelt så bra!
På tal om tiden: blir oerhört irriterad att radion inte lagt in en loop så man kan lyssna samtidigt som man tittar på teven. TV4:s kommentatorer är USLA! Går helt enkelt inte att lyssna på.

060521
Igår var vi i Västerås och tränade sök på industriområdet igen. Jag /Alva, Johanna/Unni & Rumba, Annika/Åska och Frida/Loka.
Den här gången fick Alva även hitta figuranter på hög höjd som hon var tvungen att klättra upp till för att nå. På nervägen, vid ett tillfälle, var hon nödvändigtvis tvungen att ta en omväg bara för att få balansera på 1/5 rör som låg med den konvexa sidan på ett stående rör. Och där stod hon tills hon upptäckte det faktiskt inte gick att ta sig ner den vägen. Puh, sa jag.
Gallerttappan gick mycket bättre den här gången. När hon sökte av ett område sprang hon uppför trappan för att kolla om nån var där, sen skulle hon ner... Det gick fortare att få ner henne den här gången. När alla var klara, gick vi upp- och nerför trappan tre gånger utan problem, så nästa gång går det nog bra från första gången.
Ikväll börjar fortsättningen på agilitykursen. Jag kan inte påminna mig om att jag har tränat nån agility under vinteruppehållet...
Till slut ett stort grattis till Mille och Helen som gör succé i utställningsringarna.

060515
Har plötsligt fått TV 6, så nu blir det Startrek på teven för hela slanten. (Ännu en egenhet: är barnsligt förtjust i science fiction...)
Annars tränar vi så fort vi kan.
I fredags hade vi vårt sista kurstillfälle med Niina Svartberg (för den här gången). Den här gången kunde vi träna det vi skulle: framåtsändande och kryp; hade bestämt att hon skulle kunna backa innan dagen var slut.
Alva har blivit så duktig att gå framför mig, så det går i snigelfart. Hon smyger fram i slow motion. Det ser väldigt kyligt ut, men det är inte riktigt det jag vill ha. Det är svårt att belöna nåt som jag inte får och om jag bryter är det svårt för henne att förstå varför. Nåväl, efter rådfrågan (Tack Maria!), bestämdes att jag får försöka smacka för att få igång henne och sen belöna. Måste, också sedan jag brytit, vara lite peppande innan hon får kommandot. Detta har visat sig fungera. Niina tyckte också att i det här läget gjorde det inget att belöna trav, trots allt...
Och... hon backar krypande!!! Varför, kan man ju undra, det ingår ju inte i tävlingsmomentet. Men jag vill att hon ska ha kontroll på bakkärran även i krypet. Bra att hon inte bara tänker framåt, hon ska kunna vända åt vilket håll som helst även när hon ligger s.a.s.
Hon är riktigt duktig, var lite väl överpeppad på träningen idag, men jag tycker ändå att hon håller ihop bra.
Ojojoj, nu händer det saker på teven, ferengierna visar sitt rätta jag...

060507
En snabbuppdatering...
Vi har varit på kurs med Niina Svartberg igen. Andra kurstillfället, i Enköping denna gång. Alva var och simmade dan innan (efter ett sjuveckorsuppehåll) och hade jätteont i svansen i två dar efteråt... Kunde inte köra de moment jag tänkt och ja... det gick åt pipan alltihop känns det som. Mer info senare...
Har varit tävlingsledare och gått spår på våra tävlingar i helgen. Fruktansvärd värme... men de tävlande hundarna klarade sig bra i värmen tycker jag.

060415
Nu har det gått lång tid sen sist. Vi har hunnit med en hel del.
Vi har börjat träna sök igen. Första sökträningen på drygt ett år åkte vi till Västerås för att träna med riesenkompisarna på ett cementrörsfabriksområde. Alva har inga miljöbelastningar. Det är tydligen så det heter på räddningsspråk, det var i alla fall så räddningsmänniskan Annika uttryckte det. Men att gå nedför en hög gallertrappa var inte så enkelt... Upp gick bra men nedför var så äckligt att Annika var tvungen att gå upp och putta på, medans jag stod en bit längre ner för att locka. Vi var naturligtvis tvungna att gå upp en gång till och då gick det bra att gå ner, så det är nog inga problem fortsättningsvis.
Söket gick f.ö. bra. Hon verkar inte ha glömt speciellt mycket under året som gått. Så vi jobbar vidare på samma sätt.
Vi har också hunnit med en uppletandedag i Köping hos Maria Hagström. Ännu ett bevis på Alvas osannolika envishet, hon ger sig bannemig aldrig (vare sig det gäller att klippa öronen eller att leta grejer... ;-)). Bra egenskap. Om man ska analysera tror jag att jag är rätt ute med min träningsideologi, för maken till envishet får man leta länge efter. Tur att jag är av samma skrot och korn...
Nog om detta... Hon var dock liiiite för possessiv med de allra roligaste uppletandeföremålen, förhoppningsvis har det mestadels att göra med löpet, men jag tar inga risker så vi jobbar vidare med det. Bilder från dagen finns på Ammis hemsida.
Igår spårade vi för första gången på jag vet inte hur länge. Hon tog det förhållandevis lugnt, gick åt rätt håll vid spårupptaget och plockade alla apporter. Jag är nöjd! Har väl det decimetertjocka vattenlagret att tacka tempot och noggrannheten för, men hon skötte sig finfint.
Oj, jag glömde ju berätta vad vi ägnade dymmelonsdagen åt: Vi följde med Ann-Sofie och Marie till Ulltuna där Harry (Vickulas Batman) skulle tömmas på sperma som skulle frysas ned. Han tyckte hon var urtjusig i sitt höglöpande tillstånd så det gick bra. Alva verkade inte alltför ledsen över att bli snuvad på konfekten och vi tvåbenta fick en alltigenom trevlig dag. Mer att läsa finns på Ann-Sofies hemsida.
Nä, nu måste jag städa, väntar gäster ikväll. Nyårsnatten tittade vi på korningar - påskaftonen tittar vi på hundträning... Vilket liv man lever... ;-D

060323
—Jag tror hon kan det! Jag tror hon kan det! —Den spanska räv....
Njae. Men stannar när jag gör det, det gör hon!!! Hon lyssnar bakåt! Tänk att man kan bli så glad för en sån sak!!? Visst är det härligt med hundträning!

060319
Nu har vi varit på kurs igen. Vi var sex stycken som träffades för att försöka förbättra vår lydnadsträning med hjälp av Niina Svartberg. Och hjälp det fick vi, hon ser allt och får en verkligen att börja tänka själv. Man står där och väntar på att hon ska säja nåt, men istället uppmanar hon en först och främst att tänka själv innan hon kommer med sina tankar. Varför gjorde du så? Varför belönade du det?
Fick många tips om hur jag ska fortsätta träningen med framåtsändandet och apporteringen.
Har lite tugg vid avlämnandet och måste få bort all risk för sorkhopp vid gripandet när jag kastar apporten, till att börja med förlängs avståndet från henne och apporten (utan kast).
Vad det gäller framåtsändandet ska hon lära sig att lyssna bakåt, kontakt även när jag går bakom. Ska prova med att stanna bara för att se hur hon reagerar. Måste komma ut på långt avstånd och hon måste vänta på signal innan hon börjar gå.
Dessutom, fria följet. Har tränat för mycket själv, belönar för tidigt vid sättandet, kanske inte ska belöna det alls? Jag måste räta på mig, vara mer tydlig i svängar etc. och lära mig att lita på henne.
Det är inte bara det praktiska arbetet med den egna hunden som ger resultat, man lär sig jättemycket av de andra också.
Vid ett tillfälle tyckte en av hundarna att en liten kvist som låg på marken var ungefär det mest underbara i hela världen. Första tanken och vad matten också valde att göra, var att tala om för jycken att den där bryr du dig inte om men lät den ligga kvar. Naturligtvis var hunden helt fixerad vid den och tyckte att de där bannorna jag fick av min matte var inte ens hälften så betydelsefulla som den älskade kvisten som ligger där på backen. Det är så enkelt och självklart men ingen kom på tanken förutom Niina då: Varför inte ta upp den själv och låta den älskade kvisten bli världens bästa belöning!!!

060223
Ikväll har vi haft födelsedagskalas. Alva hade bjudit sina vänner Johanna och Zizanie med matte. Bilder kommer senare. Kalaset blev inte lika blött som sist, men Alva blev himla glad över alla presenter och för det fina besöket.
Två år. Kan inte fatta att tiden går så fort.
Till min glädje så firades tvåårsdagen på jobbet idag med att Alva gick hela långa lagret framför mig, utan koppel. Allt tack vare den mest kontroversiella prylen i hela hundvärlden, nämligen klickern... :-D

060213
Har varit och åkt skidor igen. Jo vi gör ju det nästan dagligen, men igår åkte vi en bit. Följde med en kompis som skulle köra sprint i Hällefors. Fungerar som vanlig sprint, fyra deltagare, två går vidare osv.
Alva och jag körde motionsklassen... hehe... Vi körde alltså banan efteråt när tävlingen var över. Två uppförsbackar, där Alva drar upp mig, helt otroligt alltså. Jag är ju oduglig på att åka skidor, men jycken drar för allt smör i Småland, så... I första backen blir vi omkörda, av en weimeraner, som påkallade vår uppmärksamhet (dumt nog) så då ramlade jag naturligtvis... I alla fall så var resten utför. Kanon!!! Hon sprang som en galning och jag kom aldrig ikapp henne. Vi blev omåkta ännu en gång av en vorsteh men han sa inget när han kom och då gick det hur fint som helst och den hade hon i sikte resten av spåret, så då gick det som tusan.
Förbannade mig själv att jag inte kan åka skidor och bestämde att nu är det bannemej dags att lära sig åka på riktigt. Hon förtjänar det verkligen.
Det var mest vorsteh, nån pointer och weimeraner med, ingen annan ras. De bästa gick på 6,5 min. De sämsta på mer än 8 min. Alva med ett kassaskåp på släp gick på 10 min. Helt otroligt!!!
PS. Undrar om det finns nån hugad skidåkare som vill åka med världens bästa hund??? Alla svar beaktas. DS.
PPS. Ikväll, efter skidturen, övade Ziz breakdancesnurr med Alva. Det gick till som följer: Alva ligger på rygg och sprattlar med alla ben. Ziz tar ett struptag och snurrar. Hm... DS.


060203
Okej, jag har alltså blivit utmanad av Helen.

Fem egenheter:
Prylgalning. Och då menar jag prylar, alltså prylar typ: iPod, inspelningsbar dvd med hårddisk, surroundljud till teven, sånt... Äger varken mikrovågsugn eller diskmaskin, köpte en ny dammsugare i höstas, den gamla var cirka 25 år. Skulle verkligen behöva en byrå till hallen, men det lär ta tid, sånt är tråkigt... Jag menar alltså prylar...
Har en vidrig prestationsångest, därav blir jag rent av olidligt nervös på tävling. Perfektionist när det gäller momentinlärning. Ställer höga krav på mig själv och på andra. Skulle verkligen behöva tona ner...
Osocial på gränsen till asocial. Är bara trevlig mot de som är trevliga mot mig, resten bryr jag mig faktiskt inte så mycket om. Har svårt att prata om ingenting...
Intressenörd. Om jag blir riktigt intresserad av nåt går jag in för det till 100% och lite till, lär mig allt om ämnet. En totalintensiv period som för det mesta går över lika fort som den kom. Kan lugnt påstå att hunderiet är det enda som har hållit i sig så länge...
Gillar att gå mot strömmen, har svårt att hänga på. Går gärna min egen väg. Som nu t ex, jag har ingen att utmana, alla är redan tagna och dessutom gillar jag inte kedjebrev... ;-D .................................

Oj, höll på att glömma: är ju på nåt vis följetång i en annan dagbok och ser mig härmed nödd och tvungen att framföra en stark dementi: För det första så drog Alva hela första varvet UTAN nån framför sig, sen fick hon gå förbi en rabiat Vilde som stod och gafflade en halvmeter ifrån henne, detta hade hon inga som helst problem med utan drog sin ihärdigt stakande matte runt sjön med två Z-släktingar i släptåg. Alva är faktiskt en älva... Dessutom ramlade undertecknad inte en enda gång. Den skidturen...

I morse tog jag med mig Alva på en simtur. Tänkte att nu när snön tagit slut så måste hon ju få göra nåt i motionsväg. Ville även lära mig själv mer stretching och massage. Hon älskar verkligen att simma! Var lite osäker på om hon skulle gilla att simma i bassäng men hon ville inte sluta. Det visade sig att de stretchövningar jag har haft svårt att göra var de som hon var "stel" i. Det blev inte mycket till massage eftersom hon inte hade lust att ta det lugnt efteråt. Trodde att hon skulle bli mycket tröttare än hon blev, märkte inte nåt speciellt när vi kom hem.

060123
Äntligen snö igen!!! Har precis kommit hem från en skidtur med Bettan & Ziz. Kanon!!! Hundarna springer bredvid varandra och människorna i två parallella spår: Gissa om de går som parhästar? Utmärkt par för officiellt tvåspann. Undrar vilken klass, dock?
Nu är det dags för veckans podcast från Ricky Gervais o co. Kan en kväll bli bättre??? :-)

060118
Måste bara delge er världens roligaste engelsman: Karl Pilkington. En mer skruvad/korkad människa finns inte, (jo förresten, jag har stött på en, på jobbet f.ö.) och det värsta är att jag tror att han är sån på riktigt. Man skrattar ihjäl sig! Läs mer på Ricky Gervais hemsida. Lyssna på podcasten, prenumerera på på podradio.
Annars går det lite trögt med hundträningen, ska erkännas. I lördags kom riesenkompisarna, Frida & Loka och Annika & Åska, som tillsammans med Johanna & Unni och Bettan & Ziz tränade sök. Alva fick ett kort men klurigt spår som gick i 190. Livsfarligt för mig, men hon klarade det galant. Missade första apporten och som vanligt var det yvigt i början, men sen gick hon som på räls. Sen blev det lydnadsträning på hundsällskapet. Vi fortsätter krypträning och framåts. på hallmattan. Gissa hur det går till den som kan ;-).

060109
Nytt år, nya mål...
Har åkt skidor nästan varje dag. Underbart! Hon drar utan draghjälp, så vi har även varit ute på egen hand.
Vi var bortbjudna på nyårsafton, på landet på riktigt, så nyårsafton var lugn. God mat, goda vänner, hundar, vad mer kan man begära som inträde i det nya året?
Det smäller visserligen då och då sedan jul här, men det är ju bara jag som oroar mig, så det är lugnt, Alvan är bara intresserad av lukterna, folket, hundarna och stundtals matten under promenaderna.
Har haft semester en vecka, och faktiskt Alva också. Det har inte blivit mycket till träning annat än skidåkningen då förstås. Skidåkning, lek med bästisen Zizanie, skogs- och stadspromenader är vad Alva gjort i hunderiväg.
Vi hoppas på en lång vinter, men jag ser att blidväder är på väg...