När jag var 5 eller 6 år gammal fick jag min första järnväg i julklapp. Det var en batteridriven leksak i plåt med lok och tre vagnar, men spårvidden var H0. Det gick att köra fram och back, men inte att reglera farten. Så småningom gick den väl sönder och eftersom mammor städar, så blev väl alltihopa efter hand slängt i soporna, utan att jag egentligen visste hur det gick till.

Drömmen om en modelljärnväg levde dock vidare. I 20-årsåldern fick jag jobb och en fast inkomst och med det också pengar att börja bygga en riktig modelljärnväg.

Fortsättning följer...