Sunesdotter, Ingrid Ylva

Född 1170 i Bjälbo (E). [1]
Död omkring 1251 i Bjälbo (E).
Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger. Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld - hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251. Om Bjälbo Skulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud. I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens. Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar. Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

Levnadsbeskrivning

Född 1170 i Bjälbo (E). [1]
Död omkring 1251 i Bjälbo (E).
Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger. Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld - hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka. Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251. Om Bjälbo Skulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud. I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens. Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar. Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.