Uppväxten
(demo version)
Jag sattes till världen som John William Patrick
Ulin, näst yngst av fem syskon i Mjövik i Nättraby, utanför Karlskrona, i sydöstra
hörnet utav landet Sverige. Kan möjligen ligga i Polen också, sak samma. Året
var 1973.
Samma år tog Pinochet makten i Chile, Exorcisten har premiär, Pablo Neruda avlider,
Elvis sänder live från Hawaii och vår egen Tjabo blir Carl XVI Gustav.
Jag hade inte med något av dessa händelser att göra.
Kort efter min tillkomst får min far som då är vice befälhavare över
Fortifikationsbataljonen i Karlskrona erbjudandet att för ett privat företag
representera dem i mellanöstern, med bas i Iran. Detta var strax innan
revolutionen. La Familia åker dit och stannar i stort sett kvar i åtta år.
Vid det här laget är min mor utless på min far och tar barnen (min syster och jag)
och åker hem.
På något sätt så hamnar vi sedan på Irland i två år där min
uppväxt börjar på allvar. Fram till en viss ålder är man ganska omedveten om världen och ser endast
föräldrarna, men här börjar saker hända och intryck tas in.
Efter sejouren på den gröna ön hamnar vi hos den hemska gamla tanten i Sundsvall - min mormor,
en hård kärring som inte tålde några dumheter från glin. Illa kvickt tas beslut att
undertecknad skall spärras in på internatskola. Året är nu 1984 och det känns det fortfarande som.
Valet faller på Sigtunaskolans Humanistiska Läroverk, SSHL.
Under ett års tid på denna anstalt bearbetas makthavare (mor & far) oavbrutet brevledes och vid
läsårets slut vårterminen 1985 ges benådning.
Nu skall det tillbaks till rötterna och flyttlasset drar
åter till Karlskrona där boende ordnats i en lägenhet i området Marieberg utanför staden. Här blir jag kvar
i mer än tio år fram till 1996 då kosan går mot Staden Göteborg.
Tiden i Karlskrona ger mig en depprockar-punkig bakgrund, ett stort gäng polare som numera är spridda över landet, hårt partajande och
sveriges fulaste dialekt. I Göteborg fann jag min själ både hos flickan och i Staden själv och banne mig
om inte det här blir HQ för lång tid framöver.
Att sitta på Ramberget med en folköl i handen och minnas Troublemakers låt är väldigt, väldigt svårslaget.
I mina ögon.
Skolgången (live version)
Efter sedvanlig 9-årig grundskola (som
blev allt annat än normal) på Svenska Skolan i Iran, The International
School i Iran, den protestantiska skolan i Bantry, Irland, Sundsvall, SSHL
och slutligen på Sunnadalskolan i Karlskrona, så...
Blev det 2-årig Livsmedelsteknisk Linje med inriktning på
Restaurang & Hushåll. Där emellan han jag ta ett sabbatsår och jobba på bageri.
Senare har jag kompletterat studierna med humaniora på Billströmska
Folkhögskolan på Tjörn, studerat europeisk kulturhistoria på
Arbetarrörelsens Folkhögskola (AFIG) vid Järntorget i Göteborg, några
blandade småkurser på Komvux och Religionsvetenskap vid Göteborgs
Universitet.
Utan tvekan var året på AFIG den absolut bästa kursen jag varit
inskriven på. Helt fantastisk klass där i princip alla, både lärarna och
eleverna, var synkroniserade.
Vår klassföreståndare Keneth Fingal (irländskt påbrå) anser jag vara en av de
mest intelligenta personer jag haft nöjet att träffa. Respekt.