Hugin gjorde allt rätt - och misslyckades

I början av 1970-talet är KF-ägda Hugin Kassaregister ett svenskt multinationellt företag. Ett tidvis ytterst vinstgivande företag, en av de fem tillverkare som dominerar världsmarknaden för Kassaregister.

Knappt 10 år senare, 1980, är Hugin ett krisföretag med förluster på hundratals miljoner. KF betalar Electrolux sjuttio miljoner för att få Electrolux att ta över Hugin Kassaregister.

I
dag, 1983, är Hugin Kassaregister åter lönsamt. Men personalstyrkan är bara en bråkdel mot tidigare. Merparten av tillverkningen görs i Japan.
Hugin Kassaregister är ett företag som skakats i grunden av datoriseringen, av elektronikens intrång. Skakats av inträde i det vi kallar det binära Sverige men som minst lika mycket handlar om världen utanför vårt land.

Hammarby FabriksvägTräpanelen över porten är blekt av väder o vind. Dan gamla skylten är borta. Men ännu syns texten som mörka skuggor i den blå färgen: HUGIN KASSAREGISTER.
Här vid Hammarby fabriksväg i Stockholm, i ett hus som nu byggts om till industrihotell, låg Hugins huvudkontor och stora kassaregisterfabrik. Dessutom fanns en mindre fabrik i Norrköping. Här arbetade som mest inemot tusen personer. Minst lika många sysselsattes hos Hugins underleverantörer. Idag hänvisar en lapp i porten Hugin-besökare till Electrolux-området på Lilla Essingen.
1975 besökte jag fabriken o skrev om Hugin i Ny Teknik. Man visade mig snabbköpskassor med inbyggda streckkodsläsare, tipsgranskningsmaskiner som tog emot 83 000 tipskuponger i timmen, mikrofilmade dem, sorterade dem, räknade antalet rätt. Jag fick höras om Domus i Huddinge där Hugin året innan installerat ett butiksdatorsystem med direktanslutna terminaler i kassorna.

En av de fem stora
Optimismen var stor inför framtiden. Elektronikens intåg skulle ge Hugin, ett företag med högt tekniskt kunnande och stark marknadsorganisation, goda affärschanser. Men 1975 års förhoppningar skulle aldrig bli infriade.
När den gamle KF-chefen Albin Johansson bad uppfinnaren Birger Högfors att rita ett kassaregister för den svenska kooperationens behov kunde han inte ana att företaget som startades 1928 skulle växa till en multinationell jätte. Inte heller att en senare konstruktion av samma uppfinnare skulle lägga grunden till Sweda, en av Hugins konkurrenter bland de fem stora företag som fram till 1970-talet dominerade världsmarknaden för kassaregister. De andra var brittiska Gross, tyska ADS och amerikanska NCR.
I början av 1970-talet möter dessa fem nya konkurrenter ett hot från tillverkare av enkla, billigaelektroniska register, tillverkare som framför allt finns i Japan. Ett annat hot är amerikanska o europeiska dataföretag som ser detaljhandeln som en ny marknad. De lanserar avancerade butiksdatasystem.
Det visar sig snart att det första hotet, det som kommer från de enkla, elektroniska registren är det alvarligaste. Det är inte de stora avancerade butiksdatorsystemen utan de många små och billiga kassaregistren som ger de stora volymerna på marknaden. Konkurrensen är svår för de fem etablerade tillverkarna av mekaniska kassaregister - ett par av dem går omkull under 1970.talet.

1977 - omsvängningens år
Ännu har de mekaniska kassaregistren en marknadsandel på ungefär femtio procent. För Hugins del är andelen mekanik ännu högre, 73 procent. Totalt har Hugin ungefär tio procent av världsmarknaden.
1977 kommer den stora omsvängningen - precis som Hugins ledning förutspått i sina prognoser. Redan 1978 är mekanikdelen bara tolv procent. Hos Hugin står de elektroniska registren för två tredjedelar av försäljningsvolymen. 1978 och 1979 går Hugin med förlust. Men framtidstron finns kvar hos företagsledning och ägare. Statliga investeringsbanken går in som delägare i företaget för att garantera ett tillräckligt kapitaltillskott.
Men trots de träffsäkra prognoserna, trots det avancerade utvecklingsarbetet, trots att företaget 1978 är Sveriges största förbrukare av mikrodatorer, trots att produktionen ställts om från mekanik till elektronik ökar förlusterna. 1980 års resultat före extraordinära intäkter och utgifter är en förlust på 254 miljoner, mer än en kvarts miljard. Hugin har misslyckats i kampen med de japanska konkurrenterna.
Nu börjar KF förhandla med Electrolux om ett övertagande av krisföretaget Hugin. Inter Innovation, ett företag som bland annat gör sedeluppräknare och uttagsautomater är cokså intresserade av att ta över Hugin, men KF för aldrig några allvarliga förhandlingar med Inter Innovation. 1981 tar Electrolux formellt över Hugin och får samtidigt ett kapitaltillskott från KF på 70 miljoner.

Inte något enkelt facit
På ytan ser fallet Hugin ut som en repris av Facitkrisen ända till det bittra slutet där företaget måste räddas av Electrolux. Men det finns avgörande skillnader. Den viktigaste är att Hugins ledning såg att - och också när - omsvängningen skulle komma och hårt gick in för en framtid som elektronikföretag. Kanske stämmer en sammanfattning jag hört allt för väl: Hugin gjorde allt rätt. Men det räckte inte.
Hugin misslyckades på en avgörande punkt. Företaget klarade aldrig att producera sina elektroniska kassaregister till samma låga kostnad som de japanska tillverkarna.
Men fanns det då ändå ingen annan väg som Hugin kunde ha följt för att klara konkurrensen? Jag har bett om efterklokhet, frågat personer som på olika sätt varit inblandade i verksamheten vad som kunde ha gjorts annorlunda om man 1975 vetat vad man vet idag. Svaren är samstämmiga:
"Hugin hade inte på något sätt kunnat priskonkurrera med japanska tillverkare när det gäller vanliga elektroniska kassaregister."
Kanske kan svaren till någon del förklaras som ett sätt att nu i efterhand rädda ansiktet. Men även med hänsyn till det är samstämmigheten slående. Priskonkurrensen, inte andra problem som t ex svårigheter att få tag i komponenter eller i att ställa om produktionen, var avgörande för Hugins uteblivna framgångar.

Bättre att strunta i USA
Ändå skulle förlusterna kanske kunnat bli mindre, utvecklingen gått långsammare. Gunnar Lenning, tidigare ekonomichef hos Hugin, ger ett drastiskt förslag:
- Idag ser jag att det varit bättre att släppa USA-marknaden.
Efter en brytning med den tidigare agenten i början av 1970-talet satsade Hugin på att bygga upp en egen marknadsorganisation där och fick ett bra gensvar. Hugins marknadsandel i USA var omkring tio procent, trettio - fyrtio procent av hela produktionen gick dit.
- Men när vår första generation av egenutvecklade elektroniska kassaregister introducerades där hade de stora barnsjukdomar. Det hade väl gått att klara - men nästa generation hade också stora barnsjukdomar, säger Gunnar Lenning.
- Vårt val stod den gången mellan att släppa en stor del av marknaden eller finna nya former för försäljningen. Det var naturligt för ledningen att föreställa sig att vi skulle klara av det. Det verkade vara ett strategiskt riktigt beslut att behålla USA-marknaden men det blev väldigt kostsamt.
Gunnar Lenning tror ändå inte att Hugin haft en chans att i längden konkurrera med japanska tillverkareav vanliga elektroniska kassaregister. Men de resurser som förbrukades på USA-marknaden kunde istället ha gått till att utveckla systemprodukter som butiksdatorer med terminaler och tipsgranskningsmaskiner.

Kassaregister är en död bransch
Inter Innovation är idag ett välkänt svenskt företag som med stor framgång säljer sedeluppräknare och uttagsautomater för banker. Det har vuxit snabbt under de tre år som gått sedan kampen om Hugin med Electrolux.
- Den gången var nog Inter Innovation för okänt som företag för att bli taget på allvar, säger företagets vd och ägare Leif Lundblad.
Jag tror att kassaregister i sig är en död bransch. Vårt intresse för Hugin fanns i möjligheten att koppla ihop deras kunnande med vårt. Idén var att bygga kompletta arbetsplatser, färdiga butikskassor, där vårt system för sedelhantering var en bit. Dessutom hade vi behov av extra utvecklingskapacitet - men framför allt var det Hugins marknadskanaler vi ville åt.
- Vi kommer säkert in i detaljhandeln i framtiden. Men vi skulle ha växt snabbare om affären hade blivit av. Antagligen skulle det också betytt att det blivit med produktion kvar i Sverige. Men inte av vanliga kassaapparater - där är det bara dumt att försöka slå japanska tillverkare.
- Samtidigt är den rekonstruktion Electrolux gjort väldigt skicklig. Det är ingen tvekan om att de har lyckats.

Hårdhänt omdaning hos Electrolux
Electrolux omdaning av Hugin har varit hård. Den har letts av David Pope, tidigare chef för Hugins dotterbolag i Storbritannien, som blev ny vd samtidigt som Electrolux tog över.
Pope har låtit sälja alla verksamhetsgrenar som fanns vid sidan av kassaregistren - tipsgranskningsmaskiner, autotanksystemet för bensinstationer och delägarskap i det norska bolaget Tomra som gör returglasautomater.
Fabriken i Hammarby har lagts ned och fastigheten sålts. Personalen har minskats med mer än tusen anställda sedan 1979.
Det ekonomiska resultatet är gott. 1982 hade Hugin ett rörelseresultat före extraordinära intäkter o kostnader på 52 miljoner kronor. David Pope avfärdar tanken att Hugin skulle klarat att överleva och behålla produktionen genom att koncentrera verksamheten på systemprodukter.
- Det är de enkla registren som vi kallar Kategori ett som står för den stora volymen. Det går inte att överleva på marknaden med att enbart satsa på stora system, särskilt inte om man samtidigt huvudsakligen inriktar sig på Europa, säger David Pope
Han plockar fram en rapport för att illustrera hur liten marknaden är i Europa för stora butiksdatorsystem. När den skrevs, för några månader sedan, fanns i Västeuropa bara 247 affärer i livsmedelsbranschen som infört automatisk streckkodsläsning. (Streckkoder, som nu finns på allt fler förpackningar, identifierar varje vara med ett "Europeiskt artikelnummer" enligt det s k EAN-systemet)
I USA finns däremot sju tusen affärer med streckkodsläsning, merparten stormarknader med fler än åtta utgångskassor. Butiker som i vart fall ännu är mycket ovanliga i Europa.

Hugin ensam i sin satsning
Men Pope tror heller inte att det varit bättre att köpa färdiga kassaregister från Japan och sälja dem vidare:
- Hugin var ensamt om att satsa på en egen tillverkning av elektroniska kassaregister i kategori ett bland de fem traditionellt dominerande företagen. De andra köpte japanska register som de satte sina namn på. De kom till och med allihop att fastna för samma leverantör, Omron.
- Vad händer nu då? Jo, nu tar de japanska företagen över marknaden när den är upparbetad. I Storbritannien går nu Omron ut till Swedas kunder och säger "Ni har använt våra maskiner hela tiden utan att veta om det. Nu kan ni köpa dem direkt från oss billigare än via Sweda."
- Det är nödvändigt att ha kontroll över tillverkningen. Men det betyder inte att man måste tillverka produkterna själv. Hugin har ett överlägset kunnande i att analysera marknaden, specificera och utveckla kassaregister. Men vi kan inte konkurrera med japanska företag i tillverkningen.
- Därför låter vi nu legotillverka våra egna konstruktioner i Japan hos ett företag som bland annat är valt för att det inte har någon egen verksamhet med kassaregister. Vi äger också vartenda verktyg, varenda ritning, vi har en total kontroll.
För de mest avancerade butiksdatorsystemen, som häör kallas kategori tre, har Hugin ett samarbete med amerikanska National Semiconductor som gör systemet Datachecker. Register i mellanklassen, kategori två, är de enda som görs i Sverige. Men också denna tillverkning är utlagd på lego, hos Facit i Åtvidaberg.

Tillverkning i Japan
Det främsta skälet är att systemet ännu är under utveckling, det finns i Sverige 35 installationer. När produkten är helt färdig - kommer också den att göras i Japan?
- Antagligen svarar David Pope. Vi vill dra nytta av de kostnadsfördelar vi då kan få vid massproduktion. Men personligen finns det inget jag hellre skulle vilja än att ta tillbaka produktionen hit.
- Jag tror också att vi inom några årgör våra kassaregister i Europa, kanske i Sverige. Det som händer nu är att robotiseringen och automatiseringen börjar väga upp de japanska fördelarna. Lönerna ligger redan på ungefär samma nivå. Nu får vi samma produktivitet och kvalitet.
Kanske blir David Popes spådom om robotisering den stora lärdomen av fallet Hugin. En mycket hög automatisering kan ge svensk industri en produktivitet som ger möjlighet att konkurrera med masstillverkad elektronik. Men det betyder också att sysselsättningen blir låg i fabrikerna - även utan nedläggningar och utlandsproduktion.


FOTNOT
I december 1983 såldes Hugin Kassaregister till ett brittiskt konsortium. David Pope sitter numera i London som ordförande i det nya moderbolaget, Hugin International. Men både export- och utvecklingsavdelningen finns kvar i Sverige. Enligt vad Hugin Kassaregister uppger finns idag inga planer på att flytta den delen av verksamheten till Storbritannien.

Avskrift ur boken "Förvandlingen - reportage från det binära Sverige" skriven av Erik Mellgren och utgiven 1984 av Ny Teknik på Ingenjörsförlaget.


Åter till huvudsidan
     Mail till Jan Klingberg
© Jan Klingberg

Rev. dat. 26 Sep 2000