Vrede eller uppryckelse?
Av Tim Warner -
Copyright © 1998 - 2003
Översatt av Fred Örtegren februari 2004
Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
1 Tess. 5
9 Ty Gud har icke bestämt oss
till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre,
Jesus Kristus,
Många pretribbare gör sitt yttersta för att måla bilden av vedermödan så förskräcklig så att ingen kristen skulle
kunna genomgå den. Man betecknar hela vedermödan som "vredens tid".
Sedan introducerar man 1Tess 5:9, "Ty
Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede...", och
fortsätter resonera, "Därför, måste här följa en pretrib-uppryckelse. När allt kommer
omkring skulle väl Gud aldrig låta sin brud bli släpad i smutsen före bröllopet!" Det
resonemanget går hem bland moderna kristna som aldrig har behövt erfara att de
missat ett mål mat, eller tvingats sova på bar backe. Det synes enbart
helt i sin ordning för troende som har ordnade serviceavtal för alla sina
hushållsapparater, att även vara garanterade en uppryckelse före denna fasans tid.
För de kristna i Thessaloniki som var mottagare av det här brevet var livet
däremot inte så lätt. De var utsatta för svår förföljelse på grund av
sin tro och många hade blivit dödade, [1 Tess. 2:14, 2 Tess. 1:4-6]. Paulus
sade inte till dem att de inte skulle behöva lida. De led redan under
förföljelsen. Han sade dem däremot att de skulle få ro, när Jesus kom för
att förgöra deras förföljare. Kontexten av 1 Tess. 5. Luk. 17 De
ogudaktiga kommer att förgöras på en och samma dag, plötsligt, när Jesus
framträder. Det är i kontexten av "Herrens dag" som Paulus skrev, "Ty
Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna
frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus". Det här handlar om Guds
vrede vid slaget vid Harmagedon, som vi inte är ämnade att drabbas av. Vi är
inte utlovade att undslippa förföljelse, eller ens martyrium. Faktum är att
vi är lovade förföljelse, [Luk. 21:12-19, Joh. 16:1-4,33, 2 Tim. 3:12]. Vi
kan däremot vara övertygade om att, liksom Paulus försäkrade Tessalonikerna,
Gud kommer att vedergälla dem som förföljer oss, och att befria sitt
folk från förföljelsen, när han framträder med straffdom, vi kommer att bli
frälsta, därför att, "Gud har inte bestämt oss till att drabbas av
vrede..." Vreden under Vedermödan Guds vrede under
"församlingens tidsålder" Heliga i
vedermödan Jämförelse med Gamla Testamentets tid Jag förstår 1 Tess. 5:9 "Gud har icke bestämt oss
till att drabbas av vrede", som att betyda exakt vad som sägs. Vi
kommer inte att erfara Guds vrede. Men det krävs ett logiskt hopp för att
göra gällande att av den versen följer ett borttagande från jorden.
Klicka på linjen för att gå hem
1 Tess. 5:9 måste tydas i sitt sammanhang. Paulus skrev i vers 2,
"Herrens dag" kommer som en "tjuv om natten". Jag har gett
avgörande bevis för att "Herrens dag" börjar vid Jesu tillkommelse
efter vedermödan. [Se artikeln "Herrens dag"].
Det faktumet att solen och månen kommer att förmörkas, "efter den tidens
vedermöda", men före ankomsten av "Herrens dag", visar på att
"Herrens dag" inte är detsamma som vedermödan, som pretribbare
hävdar, utan följer efter den. Enligt vers tre kommer då "plötsligt
fördärv" över de ogudaktiga. De sju årens vedermöda kan inte med
rätta karakteriseras som ett "plötsligt fördärv", inte heller är
det korrekt att benämna den som "Herrens dag". Under vedermödan
byggs spänningen upp tills det kulminerar när Jesus framträder från himlen,
för att förgöra de ogudaktiga. [Upp. 19:11-21].
29 men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned
från himmelen och förgjorde dem allasammans,
30 alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras.
Utan tvivel så kommer vedermödan att bli fasansfull. Jesus sa att det
aldrig tidigare förekommit något liknande, inte heller kommer något liknande
någonsin mer att inträffa. Uppenbarelseboken tecknar emellertid bilden av en
stor skara av övervinnare som framträder ur prövningens stund, [Upp. 7:14,
Upp. 12:11, Upp. 20:4]. En del av Guds vrede kommer att utgjutas under
vedermödan över Antikrists efterföljare. Den vreden är emellertid selektiv
och inte universell [Se: Upp. 9:4, Upp. 16:2, Upp. 16:10].
I Daniel 9:26, Matt. 24:2, Mark. 13:2, Luk. 19:41-44, och Luk. 21:20-24, var
Jerusalems förstörelse AD 70 förutsagd. Enligt de två ovanstående
textsammanhangen, Luk. 19:41-44 och Luk. 21:20-24, var detta Guds vrede över
Israel. Om det är sant att 1 Tess 5:19 lär att kristna inte kan befinna sig
på jorden när Guds vrede utgjuts, varför skedde i så fall inte uppryckelsen
före AD 70! fyrtio år in på "församlingens tidsålder" finner vi
"vreden" utgjuten utan någon "pretrib" uppryckelse!
Eftersom Guds vrede kan bli återfinnas före vedermödan inom den föregivna
"församlingens tidsålder", och eftersom kristna inte då blev
uppryckta, så finns det ingen anledning att anta att en pretribuppryckelse
skulle skilja kristna från "vreden" i vedermödan.
Uppenbarelseboken refererar till de troende i vedermödan vid ett flertal
tillfällen. Alla skilda synsätt på uppryckelsen är överens om att det
finns heliga på jorden samtidigt med Guds vrede. Huruvida vi kallar dem Israel,
församlingen, eller vedermödans heliga, är irrelevant. Om en enda helig
befinner sig på jorden under den här tiden så faller pretribs hela
argumentering. Är de "144000", den "stora skaran" i Upp. 7,
de heliga som "övervinner honom [Satan] genom Lammets blod", och de
halshuggna övervinnarna i Upp. 20:4, "bestämda till att drabbas utav
vrede"? Man måste ha ett elitistisk förhållningssätt om man vill hålla
fast vid en sådan slutsats.
Guds straffdomar drabbade regelbundet de onda samtidigt som Gud
övernaturligt skyddade sina barn. Mönstret som visades i Egypten är viktigt
eftersom det visar på Guds normala tillvägagångssätt när han låter
straffdomen drabba de onda. Gud beskyddade sitt eget folk medan han krossade
Egypterna genom en serie utav plågor, identiska till många av de vi finner i
Uppenbarelseboken. Andra exempel kan nämnas som Noah och floden och
förgörelsen av Sodom och Gomorra. Gud ryckte aldrig upp sitt folk undan sin
vrede, han endast beskyddade dem eller gav dem medlen till att beskydda sig
själva som med båten Noah fick i uppdrag att bygga, och de tidiga varningar
som gavs till Lot.
Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
