Skapelsetroende lärare uttalar sig om skolans undervisning i ursprungsfrågan.

Tidskriften Genesis som är en tidskrift som företräder skapelsetron, hade för en tid sedan ett temanummer av tidningen, nr 1, 1990, som ägnades skolan, [bil.1] flera skapelsetroende lärare uttryckte där sina synpunkter, och berättade om sina erfarenheter av undervisning som berör ursprungsfrågan. Här citeras några av dem:

Eleonor som är mellanstadielärare berättar om hur hon under sin skoltid både förlorade och fann sin kristna tro.

Johnny Bergman har intervjuat Eleonor och skrivit artikeln som jag har valt att till stora delar här kopiera då jag anser att Eleonors berättelse på ett så påtagligt sätt visar vad skapelsetron i skolan egentligen handlar om, och många är nog de som kan känna igen sig i flera av hennes erfarenheter.

Eleonor

Hon började tidigt att gå i söndagsskolan, och där grundlades en barnatro som hon behöll tills hon var 12-13 år.

Men ju mer Eleonor fick lära sig i skolan om utvecklingsläran, desto mindre plats blev det kvar för Gud i hennes världsbild. Hon intresserade sig för geologi och astronomi, och läste också böcker i dessa ämnen på egen hand. Bit för bit försvann den gudstro hon en gång haft. Hon berättar:

- Allting hade ju utvecklats av sig självt, och det fanns inte plats för min gudsbild någonstans. Själva utvecklingsläran som sådan gjorde att man fick intryck av att Gud inte existerade. Han var onödig och ersatt med slumpen i stället. Därför växte en ny världsbild utan Gud fram för mig. Eftersom mina föräldrar inte var troende, uppmuntrades jag inte heller till att behålla min barndomstro.

- Under hela min grundskoletid mötte jag aldrig någon som ifrågasatte utvecklingsläran. Vad jag vet framfördes skapelseläran inte heller som ett trovärdigt alternativ. Nu på senare år har jag dock förstått att jag på mellanstadiet hade en lärare som var kristen.

Eleonor fortsätter att berätta om hur hon återfinner sin tro under gymnasietiden efter ett delvis känslomässigt grundat beslut i samband med en kristen mötesserie som hon besöker tillsammans med en troende klasskamrat.

Mitt förnuft sade till mig att jag inte var klok som blev omvänd, eftersom Gud inte fanns. Den första tiden blev också något av en berg- och dalbana för mitt trosliv.

- Hela tiden stred mitt förnuft och min gamla världsbild mot mina känslor och min erfarenhet av att på något sätt ha mött Gud. Efter ungefär ett halvår började jag så smått få in Gud i min världsbild och bli någorlunda grundad i tron.

- Däremot kunde jag inte på något sätt få ihop utvecklingsläran med min nya tro. Det var en konflikt som jag inte klarade av att lösa. Jag bestämde mig helt enkelt bara för att lägga den åt sidan och inte fundera mer på den. Rent intellektuellt insåg jag att utvecklingsläran utesluter Gud.

Det skulle dröja flera år innan Eleonor på nytt kunde börja bearbeta konflikten mellan utvecklingsläran och skapelsetron.

Eleonore kommer i kontakt med skapelsetroende litteratur och börjar läsa Henry Morris och John Whitcombs bok "The Genesis Flod". [Whitcomb, 1951]

- Det var en otrolig upplevelse att få läsa om en alternativ teori, som gav en logisk förklaring utifrån skapelsetron. Alltsedan dess har jag läst alla böcker jag har kommit över om skapelsetron. Särskilt intresserad är jag av fossil. Därför passade jag också på tillfället att i somras tillsammans med mina två pojkar vara med på fossil-letarvecka på Gotland.

 

 

 

UNDERVISAR OM SKAPELSEN

Som mellanstadielärare går Eleonor in i vissa klasser och undervisar om skapelsetron. Hon har för tillfället ingen egen klass, men försöker att komma in i alla klasser i årskurs sex och ge dem just denna information om skapelsen.

Hon brukar börja med att fråga eleverna vilket som är troligast – att ett hus kommit till av sig självt eller att en arkitekt först tänkt ut det och sedan någon byggt det. Sedan blir det frågor om fossil och ordningsföljden efter vilken de lagrats. Framför allt påpekar hon att samma sak kan tolkas olika, beroende på vilken teori man har som utgångspunkt.

Eleonore har också berört katastrofteorin, olika dateringsmetoder och big-bang teorin. Som avslutning framhåller hon sedan att varken evolutionsteorin eller skapelseteorin är bevisad utan man väljer själv vad man vill tro på.

- I Jönköping finns det många kristna elever. Jag tror att det är viktigt för dem att ha haft en lärare som har talat om för dem att de inte är mer ovetenskapligt att tro på skapelseläran än utvecklingsläran. I dag är vetenskapen något av en gud, och det är lätt att barns gudstro plockas sönder med allt tal om evolution.

- Eftersom jag själv förlorade min barnatro under skoltiden vill jag gärna försöka hjälpa någon att behålla sin tro under de viktiga åren i skolan, då eleven formar sin världsbild, slutar Eleonor.

 

Lasse är lärare i biologi, kemi och naturkunskap och undervisade vid tiden för artikelns skrivande vid en kristen folkhögskola där han tillsammans med skapelsetroende kolleger undervisar utifrån en biblisk skapelsetro.

Lasse menar att skapelsetroende som är lärare i grund- och gymnasiskolan i ämnena naturkunskap och biologi står inför ett dilemma- "hur och vad skall man undervisa egentligen?"

Problemet är att läroplanerna föreskriver att evolutionsläran skall läras ut och att läromedlen är ensidigt evolutionistiska.

För lärare som är kristna eller av andra orsaker har betänkligheter inför evolutionsläran skapar kravet från läroplanen konflikter med samvetet. En del "löser" detta problem genom att inte hinna med evolutionsavsnittet. Det har emellertid blivit svårare att klara sig undan eftersom evolutionstanken sällan begränsas till ett eget avsnitt…..

När problemet för några år sedan dryftades vid ett seminarium på lärarhögskolan i Mölndal, avfärdades betänkligheterna med: "Ni skall undervisa vad vetenskapen anser idag." Att undervisa evolution, men lägga ansvaret på vetenskapen, är ungefär som soldaten som hänvisar till sin överordnade då han utför illdåd. Jag tror inte man kommer ifrån sitt samvete så enkelt!

Skall man då kanske avstå från att undervisa i biologi? Följden skulle bli att eleverna fick ännu mindre nyans på evolutionsfrågan. Varje kristen lärare bör ju vara ett "salt" i skolan. Man kan lösa problemet t ex genom att man presenterar fakta skilda från tolkningar, redovisar grunder för olika tolkningar och sedan låter eleverna själva ta ställning.

 

Mats Molén är som författare till boken ’Vårt ursprung’, föreläsare och mycket aktiv inom skapelsetrorörelsen och sedan länge en av de som har varit med om att forma den svenska kreationiströrelsen. Mats är också aktiv som lärare vid grundskolan som ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen. Vid tiden för utgivandet av tidskriften Genesis temanummer angående skolan så var Mats Molén redaktör och ansvarig utgivare för Genesis. Som redaktör har han skrivit ledaringressen för temanumret under rubriken "Kunskap på gott och ont" och som en skapelsetroende och erfaren grundskolelärare har han skrivit en artikel där han går in för att besvara rubrikens fråga: "Hur undervisa om vårt ursprung i naturorienterande ämnen?"

Mats Moléns ovanstående artiklar återfinns i bil.1.

Några lärare bidrar med "Några tips och idéer" för skolarbetet:

Den erfarne skapelsetroende grundskoleläraren i matematik och fysik, Lennart Fryxelius, tipsar under rubriken "Ta med idéhistorien om hur den undervisande läraren utifrån idéhistorien kan välja teman som sätter ursprungsfrågan i centrum. !" [bil. 1]

Ulf Hedin som är lärare i matematik och fysik berättar om hur de skapelsetroende lärarna på orten arbetar för att förbereda en studiedag där man ämnar presentera forskningsresultat i ursprungsfrågor, och där argument för och emot utvecklingsläran respektive skapelseläran granskas. [bil.1]

Gunnar Mämecke är lärare i fysik och matematik och berättar om hur han i åk 9 planerade fysikavsnittet i astronomi helt som grupparbete och hur han lät somliga grupper arbeta utifrån kreationistiska utgångspunkter och andra utifrån evolutionistiska. [bil. 1]

Eleonor Källner som är mellanstadielärare berättar hur hon samarbetar med en kollega och hur de delade klassen så att de talade om skapelsetro respektive evolutionsteori. [bil.1]

Mats Molén berättar om hur han tog skapelsedelen medan två av hans kollegor undervisade klasserna i evolution och hur de avslutade med en debatt. [bil.1]

Faktum är …. Så inleder Kjell Ulander som är lärare i naturvetenskapliga ämnen vid gymnasieskolan en artikel som analyserar och bemöter det från evolutionsföreträdare vanliga hävdandet att evolutionen är ett faktum medan skapelsetron utgör en tro. Kjell som är skapelsetroende håller inte med utan kommer efter ett ingående resonemang fram till följande:

"Debatten skapelse/evolution handlar alltså inte om en debatt mellan tro och vetande, utan mellan olika slags tro. Att "tro sig veta" eller att "veta sig tro", är mer än en ordlek, det är skillnaden mellan självbedrägeri och insikt."

Den som vill läsa hela artikeln kan hitta den på Kjells hemsida. http://w1.548.telia.com/~u54804688/fact1.htm

Sammanfattning utifrån genesisis temanummer.

Ett genomgående tema hos de skapelsetroende lärarna är deras strävanden att bemöta den i så hög grad av evolutionism annars så dominerande skolundervisningen dels genom att balansera med skapelselära och dels genom att som Mats Molén skrev [bil.1]: "inrikta sig på att lära eleverna att vara kritiska, att lära dem att se skillnad på fakta, teori, hypotes, spekulation, tro och fantasi." Flera lärare hade kunnat samarbeta med evolutionstroende lärare på så sätt att de hade delat upp undervisningen och undervisat utifrån sina respektive övertygelser. Nu inställer sig frågan, med vad skall evolutionsläran balanseras, vilka är argumenten för skapelse och hur skall de framföras. Hur den skapelsetroende läraren lägger upp sin undervisning i ursprungsfrågan är ju temat för det här arbetet och det har vi ju nu delvis sett exempel på och mer kommer i de skriftliga intervjuerna.

[Nästa]

[ Förord | Inledning | Före Darwin | Darwins tid | Efter Darwin | Skapelselära | min erfarenhet | Intervjuer | Sammanfattning | Referenser | Länkar | Intervjufrågor ]

[ Innehållsförteckning ] [ hem ]