Sammanfattning och slutsatser

Problemet som jag velat belysa är den ensidiga undervisningen utifrån det evolutionistiska perspektivet i ursprungsfrågan som är allt för vanlig i våra skolor. Att problemet i fråga är reellt har enligt min uppfattning framgått av svaren från de intervjuade lärarna.

Evolutionsläran förutsätts vara det som gäller i läromedel och undervisningen. Att detta förhållande inte enbart borde ses som ett problem för de skapelsetroende framgår av att denna ensidighet är oförenlig med vad läroplanerna [Lpo 94 o. Lpf 94] föreskriver om en allsidighet i undervisningen som innebär att det skall finnas en öppenhet för skilda uppfattningar.

De skapelsetroende lärarna som hörts har genomgående riktat den kritiken mot de läromedel som erbjuds att de ensidigt utgår från evolution. En ljusglimt bland läromedlen visade emellertid Sven på i sitt citat från en lärobok i naturkunskap [Nilheden, 1987], som visar att det trots allt går att få vara kritisk mot evolutionsläran inom den svenska skolvärlden.

Att annars läromedlen genomgående är tämligen ensidigt evolutionsinriktade, och då så till den grad att de vanligen förutsätter evolutionen som ett underförstått faktum, är det nog ändå ingen tvekan om. Att denna inriktning inte är sakligt motiverad hoppas jag har framgått ur avsnitten som behandlar evolutionismens idéhistoria och skapelseläran. Där poängteras att det också fanns andra skäl än de rent vetenskapliga som hade betydelse för darwinismens genombrott och dess fortsatta dominans i sin neodarwinska tappning.

När nu allt fler högt meriterade vetenskapsmän med väl genomtänkt kritik fullständigt tar avstånd från evolutionsläran, så talar också detta för att läroböckernas ensidighet är ohållbar och otidsenlig. Jag menar nu inte att evolutionsläran helt skall rensas ut ur läroböckerna. Evolutionsläran bör emellertid kritiseras, dess svagheter får inte negligeras och den bör balanseras med skapelselära. I framtiden kan jag emellertid tänka mig att förhållandena blir annorlunda eftersom det är min övertygelse att evolutionsläran inte kommer att klara av en närmare granskning och därför så småningom kommer att förpassas till historieämnet. Så länge som evolutionsläran har i övrigt kompetenta företrädare bör den emellertid undervisas, men som sagt, inte som tyvärr nu ofta är fallet, okritiskt och dogmatiskt.

Att evolutionsläran verkligen brottas med stora svårigheter som inte har tenderat att upplösas med tiden har jag försökt demonstrera med några exempel och citat från kompetenta vetenskapsmän. Omfattningen av det här arbetet har inte medgivit någon djupare analys av dessa frågor, men det faktum att meriterade vetenskapsmän utifrån svårigheter av det här slaget tar avstånd från evolutionsläran borde få konsekvenser för hur undervisningen i ursprungsrelaterade ämnen borde bedrivas.

En annan begränsning hos det här arbetet, som kanske med förtrytelse den evolutionstroende läsaren redan lagt märke till, är att det är skrivet utifrån ett skapelsetroende perspektiv. Ett försvar för denna approach är att evolutions- till skillnad från skapelsetrons perspektiv är lätt tillgängligt i läroböcker, uppslagsverk och massmedia. Däremot hade det varit av stort intresse med en kompletterande undersökning med intervjuer med såväl evolutionstroende lärare som med lärare som inte tagit ställning i frågan skapelse/evolution. Jag skulle därför gärna se att någon kompletterade det här arbetet med dylika undersökningar, och eventuellt då också med en enkätundersökning som skall fånga in vad elever och lärare tror i ursprungsfrågan och hur de vill att skolan skall undervisa däri. Men för min del sätter jag åtminstone för tillfället punkt här.

[Nästa]

[ Förord | Inledning | Före Darwin | Darwins tid | Efter Darwin | Skapelselära | min erfarenhet | Läraruttalanden | Intervjuer | Sammanfattning | Referenser | Länkar | Intervjufrågor ]

[ Innehållsförteckning ] [ hem ]