
Obs: om din webbläsare inte stöder Java, använd då "no Java" (NJ) länken.
Berättelsen om Pretribulationismens tillkomst är en snårig historia. Ända sedan dess framträdande under det tidiga 1800-talet, har det förekommit medvetna försök till att mörklägga dess ursprung. Man har därvid gått fram längs två slag av historieförfalskingar. Dels genom att man till stor del lyckats med att dölja pretribulationismens verkliga ursprung och hur den uppkom under 1800-talet i Skottland, och att i stället tillägna den till John Nelson Darby (NJ), och Plymouth bröderna. Och dels genom att man under senare tid har vantolkat tidiga kristna dokument för att förespegla att de skulle ha varit pretrib. Syftet med den här artikeln är att dokumentera en tidslinje där de mest väsentliga händelserna i utvecklingen av detta relativt nya synsätt att se på profetiorna belyses.
DEN
TIDIGA FÖRSAMLINGEN
I våran artikel, Eskatologi
i den tidiga församlingen, visade vi på det faktumet att den tidiga
församlingen tveklöst hade en posttribsyn, de såg fram emot en enda
framtida Kristi tillkommelse för att rädda församlingen undan Antikrist,
döma de ogudaktiga, och upprätta Guds rike på jorden. De var också
"futurister", som förväntade sig att Uppenbarelsebokens händelser
skulle inträffa under den korta tidsperioden av sju år under slutet av denna
tidsålder.
DEN
MEDELTIDA FÖRSAMLINGEN REFORMATIONEN ÅTERVÄNDANDET TILL PREMILLENNIALISM Fader
Manuel de Lacunza EDWARD IRVING Irving hade
förkunnat att Gud skulle återinsätta apostlar och profeter i församlingen, och att det skulle bli en stor pingstutgjutelse
en kort tid före Jesu
Kristi tillkommelse. Helt enligt schemat, började rykten komma i omlopp
om helanden, tungotal, visioner, och andra manifestationer i Port Glasgow,
Scotland, i hemmet hos James och George MacDonald, och deras syster Margaret.
Folk kom tillresande från England, Irland, och delar av Scotland för att
observera de övernaturliga manifestationerna och bönemötena som hölls av
McDonalds. "Väckelsen" spreds snart till Irvings kyrka,
med "tungotal" och andra "manifestationer" som bröt fram,
speciellt bland kvinnorna. Beroende på de märkliga händelserna i Irvings
kyrka, och hans heretiska syn på Kristi person, blev Irving så småningom
avsatt från Church of Scotland, och hans församling flyttade sina möten till
en hyrd lokal och bildade "the Catholic Apostolic Church".
(Irving lärde att Jesus hade en fallen syndfull mänsklig natur och bara
förhindrades att synda, genom den Heliga Andes kraft. Detta är likt
förkunnelsen från somliga moderna karismatiker, som ser Jesus som en
"modellkristen"). Det var inte bara det att det förekom profetiska
"uppenbarelser" och andra föregivna mirakler i Irvings församling,
men dessa "uppenbarelser" tycks ha varit fokuserade på det profetiska
rörande ändens tid och Herrens tillkommelse. Februari - Juni, 1830
Från tillkomsten av den Romerskt Katolska Kyrkan (4:e århundradet),
var det dominerande synsättet a-millennialism (förnekandet av ett bokstavligt
tusenårsrike). Man allegoriserade då inte
bara GT:s profetior angående
tusenårsriket, utan började också att allegorisera bortryckelsen. Emellertid
förblev man posttrib, och såg fram emot en enda Kristi tillkommelse.
Under och efter tiden för den protestantiska reformationen
(1500-talet), så anammade de protestantiska kristna en syn på profetiorna som
benämns för "historicism", detta synsätt betraktar
händelserna i Uppenbarelseboken som att de inträffar utsträckt i tiden under
hela församlingens historia. Detta system baseras på en tillämpning av
"årsdag" teorin - som innebär att de 1260, 1290, & 1335 perioderna
av dagar som omnämns i Daniel och Uppenbarelseboken, tolkas som perioder av
år. Det var vanligt bland protestanter att identifiera den Romerskt Katolska
Kyrkan med "Hemligheten, det stora Babylon ("Mystery Babylon"; KJV), och påvedömet med Antikrist. Medan
historicister såg vedermödan som att den omfattande större delen av församlingens
tid, och såg det som att de själva befann sig i vedermödan, så var de av
nödvändighet posttribulationister. Det här perspektivet inbjöd till en
uppsjö av spekulationer, där förutsägelser om framtida händelser som tidpunkten för Kristi
tillkommelse gjordes. Under den första halvan av 1800-talet beräknade man
årtalet för Kristi tillkommelse genom att man till tidpunkten från det att den
Katolska Kyrkan uppnådde sin maktställning adderades dels 1260, 1290, och 1335
dagar (år).
Morgan Edwards
Morgan Edwards tjänade babtistförsamlingen i Pennsylvania under 1700-talets
senare halva. Som tonårig seminariestudent, skrev Morgan en hypotesisk
uppsats som en uppgift vid sin utbildning vid seminariet. Morgan hade av sin
handledare tilldelats uppgiften att skriva en uppsats om tusenårsriket utifrån
en bokstavlig tolkning. I Morgans hypotetiska scenario, åtskilde han
bortryckelsen från Jesu tillkommelse med åtminstone 3,5 år. Hans arbete
verkar vara en blandning av "futurism" och "historicism"
där han motsade sig själv och gjorde flera uppenbara fel. Hans arbete synes
emellertid vara det allra första tillfället som vi finner där någon betraktat bortryckelsen som en separat Kristi tillkommelse. Morgan publicerade
många år senare (1788) sin uppsats i en bok. Fastän Morgan Edwards ibland
citeras som att han varit en pretribulationist, så visar hans arbete emellertid
på att han inte
ville bli ansedd som en som tolkade profetiorna bokstavligt. Han var tillfreds
med det vid den tiden vanliga "historicistiska" synsättet. För
övrigt så finns där inte något uppenbart samband mellan Morgan Edwards
uppsats och modern pretribulationism. Morgans övriga verk uppvisar inte heller
några spår av pretrib tänkande. Vi måste se oss om åt annat håll för att
finna källan till den moderna pretribulationismen. Den som är
intresserade av en grundligare analys av Morgan Edwards uppsats, hänvisar vi
till vår artikel Morgan Edwards & the Pre-Trib Rapture.
Fr. Manuel de Lacunza, född i Chile
år 1731, var en Romersk Katolsk Jesuit präst, som blivit sänd till Spanien vid bara 15 års ålder för att bli Jesuit
präst. När sedan Jesuiterna blev fördrivna ifrån Spanien år 1767, flyttade
Fr. Lacunza till Italien. År 1790 skrev han en bok om profetian med titeln Messias
Ankomst i Ära och Härlighet, som publicerades i Spanien år 1812. Fr. de
Lacunza skrev under synonymen Juan Josafat Ben-Ezra (föreställande sig vara en
omvänd jude), förklädd för att inte bli igenkänd, eftersom boken hade hamnat på
Roms index för bannlyst litteratur. Fr. de Lacunzas bok befrämjade ett
återvändande till en bokstavlig tolkning av profetiorna och till den ursprungliga
futuristiska synen på Uppenbarelseboken. Han förkastade historicisternas "års-dag"
teori. I konsekvens därmed såg han en personlig Antikrist och en framtida
vedermöda på 1260 dagar, följd av Herrens tillkommelse. Han var emellertid ingen
företrädare för en pretrib bortryckelse, något som somliga felaktigt har hävdat.
Edward
Irving (NJ), var under åren 1820-1830
pastor vid en Church of Scotland (Presbyterian) församling i London. Irving kom att läsa
Fader de Lacunzas bok och blev så influerad av den att han tog på sig arbetet
att själv översätta den till engelska med ett tillägg av en egen
"preliminär avhandling". Irvings engelska översättning publicerades
år 1827. Något av Irvings tidiga synsätt på det profetiska kan urskiljas i hans "preliminära avhandling",
och där återfinns förvånande nog dispentionalismens
alla grundelement som senare kom att återfinnas i Darbys skriverier. Av
Irvings "preliminära avhandling framgår det att han hade undervisat sin församling
häri sedan julen 1825, flera år före den tid som det föreges
att Darby skulle ha kommit fram till sina dispentionalistiska idéer [1] Click
here to read excerpts from Irving's preliminary discourse (NJ).
I samband med de spektakulära händelserna av en föregiven yttersta tidens
utgjutelse av den Helige Ande i Skottland och England, och efter inflytandet
från Lacunzas futuristiska-dispentionalism, framträder det allra första
omnämnandet av en pretribbortryckelse som kunnat beläggas med dokument. Det
blev först formulerat i form av ett brev skrivet av Margaret MacDonald,
syster till James och George MacDonald från Port Glasgow. I Mars eller April
månad år 1830, efter att ha varit bunden till sjuksängen i nära 18 månader,
hävdade Margaret att hon i en serie visioner fått skåda Herrens tillkommelse.
Hon skrev ner dessa visioner och sände en kopia därav till Edward Irving. Irving
menade senare i ett privat brev (NJ)
Det mest
framträdande budskapet i Margarets visioner var om en kommande utgjutelse av
den Helige Ande över en elitgrupp inom församlingen, kombinerat med en
fördold bortryckelse före Antikrists framträdande. I sina visioner såg
hon bara dessa "andefyllda kristna" "upptagna" för att vara
hos Herren, medan de övriga kristna som saknade denna upplevelse skulle komma
att bli lämnade kvar för att renas under vedermödan. Click
here to read Margaret's letter describing her vision (NJ).
September, 1830 June, 1831 19:e
ÅRHUNDRADETS OBEROENDE VITTNEN BEKRÄFTAR MacDONALD/IRVINGIT URSPRUNGET Robert Baxter (1833) Robert Norton (1861)
Irvingiternas officiella kvartalstidskrift "The Morning
Watch" hade fram till mitten av år 1830 uteslutande talat för en enda
tillkommelse, posttrib. Men i Septembernumret publicerades den andra delen av en
artikel, vars författare gick under namnet "Fidus", som beskrev en teori som
gjorde gällande att de sju sändebreven i Uppenbarelseboken egentligen beskrev
sju successiva "församlingstider". I denna artikel framförde denne "Fidus"
i klara ordalag, den nya idéen om, en partiell bortryckelse före
vedermödan - pretrib. "Fidus" såg Filadelfiaförsamlingen som
bortryckt före vedermödan, och Laodiceaförsamlingen som representerande de
mindre framgångsrika kristna. Click
here to read the "Fidus" article (NJ). Den här artikeln i The
Morning Watch är den första (kända) publicerade framställning i Storbritannien
av en bortryckelse före vedermödan, och detta skedde flera år före det att
Darby nämnde något om någon pretrib bortryckelse.
I Juninumret av The Morning Watch, framlade Edward Irving i
kristallklara ordalag sin pretriblära. Den bibliska grunden för att den
andefyllda församlingen skulle bli bortryckt före vedermödan ansåg han vara
uppryckandet av "gossebarnet" i Uppenbarelseboken 12. Irving
argumenterade som så att, Kristi kropp hade blivit "förenad med Honom
genom pånyttfödelsen genom den Helige Ande 'born of God, sons of God,' (Upp
2:27; 12:5). Och därför kallas vi tillsammans med honom för Kristus (1
Kor. 12:12)". Irving fortsatte med att säga, "utifrån denna
nyckel [att nämnandet av 'Kristus' inkluderade Andefyllda troende] måste
vi tolka Gamla Testamentets profetior som talar om Kristus, .... och i synnerhet
de profetior som talar om en havande kvinna: till alla dessa har vi fått en
explicit nyckel i och med Uppenbarelsebokens 12:e kapitel; där, fastän
barnet omtalas som ett (vers 5), är det också omtalat som många
(vers 11), som övervinner åklagaren; och när antalet är uppnått, återstår
det ännu en kvarleva av hennes säd, som draken förföljer och försöker att
förgöra (vers 17). Den här tvåfaldiga skaran -- den ena insamlad
före, och den andra efter det att kvinnan i barnsnöd har blivit fördriven
ut i öknen,...-- tillsammans utgör de det Nya Jerusalem, Lammets brud, som
kommer ner från himlen". (The Morning Watch, Juni, 1831, sida 301-302).
The Morning Watch (1832)
En anonym text i Decembernumret 1832 (s. 249) av The Morning Watch, refererade
förmodligen till Margaret MacDonalds brev (och sannolikt till hennes vän Mary
Campbell & Emily Cardale från London) med följande ord; "Guds Ande
har förmått flera unga kvinnor, från skilda delar av Storbritannien, att i
några få brutna meningar sammanfatta mer och djupare teologi, än vad
någonsin Vaughan, Chalmers, eller Irving förmått uttrycka i sina längsta
predikningar; och därför mer än vad alla de övriga evangeliska
predikostolarna någonsin framfört under hela deras existens."
Den brittiske advokaten, Robert Baxter, var en tidig medlem av Irvingiterna. Baxter hade tidigare varit posttrib, men antog, förmodligen under
inflytandet från Irving, pretrib. Han var involverad i de övernaturliga
manifestationerna, och bar också själv fram profetiska budskap. Han blev
senare desillusionerad på hela rörelsen, och lämnade Irvingismen (och
pretribulationismen). Efter det att han lämnat rörelsen, skrev han en expose
över Irvingismen, med titeln "Narrative
of Facts, Characterizing the Supernatural Manifestations in Members of Mr.
Irving's Congregation" (1833) (NJ). I den boken berättade
han om Irvings tidiga pretrib undervisning. "En övertygelse hade växt
fram i en del av Irvings skriverier, att före Kristi tillkommelse, och innan
världen skulle börja drabbas av vad som i Skriften kraftfullt uttrycks som
vredens dag, skulle de heliga ryckas upp till himlen likt Enok och Elia; och de
skulle därigenom bli frälsta undan världens förstörelse, liksom Noa blev
frälst i arken och Lot blev frälst ur Sodom". Baxter skrev att
Herrens tillkommelse var det övergripande ämnet i de profetiska budskapen i
Irvings församling. I efterhand, trodde han att de alla hade blivit bedragna av
lögnandar som utgett sig för att vara den Helige Ande.
Robert Norton var författare till boken "The Restoration of Apostles
and Prophets; In the Catholic Apostolic Church" (1961). Norton intog en
positiv ställning till den Irvingitiska rörelsen. Han skrev i inledningen till
sin bok att den var skriven "för att bevisa eller illustrera dess
himmelska ursprung och karaktär". Norton
credited Margaret MacDonald (NJ) till att ha varit först med att ha framfört den "nya läran" om en
pretrib bortryckelse, som sedan togs upp av Edward Irving.
Samuel P. Tregelles (1855/1864)
Samuel P. Tregelles var den mest eminente lärde bland Plymouth Bröderna under
det 19:e århundradet. Sedan Darby lånat och modifierat pretrib konceptet från
Irvingiterna, vände sig Tregelles emot Darbys kraftigt betonade pretrib
framställning. I en artikel år 1855 i The Christian
Annotator, skrev Tregelle att den kristnes sanna hopp är den slutliga
"tillkommelsen" och "inte någon slags fördold
ankomst, eller fördold bortryckelse till Herren, som judeiserande kristna (Judaizers)
antog kunde vara fallet..." [2]. Nio år senare, publicerade Tregelles
"The Hope of Christ's Second Coming.".
Här identifierar han dessa "Judaizers" till att vara de första som
förkunnade pretribsynen. "Teorin om en fördold tillkommelse ... först
framförd ... i ett budskap i herr Irvings kyrka ... ungefärligen år 1832"
[3]. En senare författare och Plymouth Broder, William Kelly, identifierade
också Irvingiterna som "Judaizers". Han definierade "Judaizing"
som kristna som upptog "judiska element". Kelly tillade, "ingenstans
är detta så utbrett och tydligt som inom Irvingismen" [4]
JOHN NELSON DARBY & THE PLYMOUTH
BRETHREN Ännu så sent som 1830 försvarade fortfarande Darby
"historicismen" mot "futurismen", tre månader efter det att
den klart pretribulationistiska "Fidus" artikeln publicerats i The
Morning Watch.
I Decembernumret 1830 av The Christian Herald, publicerades en artikel
med titeln, "On
'Days' Signifying 'Years' in Prophetic Language" (NJ) [6]. Darby försvarade där det då vanliga "historicitiska"
synsättet, att vedermödans 1260 dagar avser 1260 år. I konsekvens därav såg
han vedermödan som att den till största delen redan tillhörde det
förflutna. Det vore ju därför orimligt att förvänta sig en pretribuppryckelse,
som ju förutsätter en "futuristisk" syn. År 1830
besökte också J. N. Darby MacDonalds i Port Glasgow, och observerade
"manifestationerna" i deras bönemöten, efter vad Darby senare drog
sig till minnes. Darby beskrev sekvensen av händelser - vem som bad, vem som
talade i tungor, osv. [7]. Fastän han noterade att Margaret talade missade han
emellertid att nämna innehållet i hennes profeterande. Det gjorde däremot,
John Cardale som också var närvarande. Han skrev att Margaret "började
också tala ... gav vittnesbörd om den kommande domen över jorden; men också
med avseende på församlingen, Herrens tillkommelse som hennes saliga
hopp", och att med hög röst "varna för de kommande
straffdomarna"[8]. Härav kan vi sluta oss till att Darby var fullt
medveten om att "pretrib-bortryckelsen" var föremål för
profeterande bland de Irvingitiska karismatikerna. Det återstod då, ännu
ytterligare nio år innan Darby helt och hållet skulle införliva en
pretrib-bortryckelse till sina publicerade verk. AVSLUTANDE
ANMÄRKNINGAR Detta innebär emellertid inte att framväxten av Darbys pretribulationism
för sin existens skulle ha varit helt beroende av MacDonald, de Lacunza, eller Irving.
Källorna stöder ett samband mellan dessa, och att Darby var influerad (kanske
starkt) av Irvingiterna. Det kan emellertid också ha funnits andra som
influerat Darby. Irvingiternas pretrib (elitens
församlande) bortryckelse var inte så mycket resultatet av Irvings utarbetande
av sina dispentionalistiska intressen, utan den framväxte snarare som en frukt
från de föregivna profetiska gåvorna bland den Skottsk / Engelsk karismanian.
Darby tycks ha gett hela teorin en ansiktslyftning, och finavstämt ett
teologiskt system utifrån vilket en fullständig pretrib-bortryckelse sedan
kunde säljas till en publik, som naturligtvis annars skulle ha varit skeptiska
på grund av Irvingiterna med deras excesser. Således, även om Darby inte var
upphovsmannen till idéen om en bortryckelse före vedermödan - pretrib, gav
han den en viss respektabilitet. Som det sedan kom att visa sig, så blev han
också dess främste försäljare.
Den Irländske förkunnaren John
Nelson Darby (NJ), en av grundarna av Plymouth
Bröderna, skrev his
first prophecy paper (NJ) in 1829 [5]. I denna skrift hävdade Darby att de ännu ej uppfyllda
profetiorna i GT angående Israels återupprättelse skulle tillämpas på
församlingen. Han såg också församlingen som befinnande sig på jorden, fram
till tiden för Harmageddon i Uppenbarelseboken 19. Även om han kan ha snuddat
vid några dispentionalistiska ideer, sådana var ju redan fullt utarbetade i
Irvings skrift från 1826 "preliminary discourse". Dessutom refererade
Darby på sidorna 6-10 & 19-21, till Irving. de Lacunza, The Morning Watch,
och han citerade till och med några av Irvings verk, som dennes "preliminary
discource"! Därför, även om dispentionalismen kan ha växt fram i Darbys
eget sinne, så var dess idéer ursprungligen inte hans! Han hade läst dem i
Irvings och de Lacunzas arbeten!
Vi har försökt att ge en rättvisande bild i den här korta
artikeln, och vi har försökt undvika att gå utöver fakta eller att dra obefogade
slutsatser. Vi bör därför sätta stop för de rykten som menar att pretrib
bortryckelsen tillkommit genom ett budskap i "tungor" i Irvings kyrka.
Medan det verkar som om sådana yttranden eller profetiska uttalanden var
vanliga i Irvings församling, så var den fördolda pretribbortryckelsen först
sedd av Margaret MacDonald i hennes "visioner", månader innan dess
att hon talade i tungor. Detta publicerades i Septembernumret av The Morning
Watch, och blev först senare ämne för "profetiska budskap" i
Irvings församling. Det är uppenbart att Darby var fullt medveten om vad som
pågick bland MacDonalds och Irvingiterna, liksom att han kände till Lacunzas
och Irvings "dispentionalism". Darby kan därför inte tillskrivas
upphovet till vare sig dispentionalism eller pretribulationism.
NOTES:
Jag vill tacka Dave MacPherson, vars år av
forskning grävde fram de originalverk som citerats i den här artikeln, och som
har försett mig med mänger av fotokopior på källmaterial.
For more information on the
Irvingite
movement, see "Irvingite Gifts" by Benjamin B. Warfield, 1918
1. See: Dave MacPherson, The Rapture Plot, p.
94
2. Tregelles, Samuel P., Premillennial Advent (The Christian
Annotator, June 16, 1855), p. 190.
3. Tregelles, Samuel P., The Hope of
Christ's Second Coming (Ambassadors for Christ, n.d. 1864), pp. 34,35.
4.
Kelly, William, The Catholic Apostolic Body, or Irvingites (The Bible
Treasury, Dec. 1890), p. 191.
5. Darby, J. N., Reflections (1829),
Prophetic No. 1, pp. 1-31.
6. Darby, J. N., The Collected Writings of J.
N. Darby, Prophetic No. 1, p. 40.
7. Darby, J. N., The Irrationalism
of Infidelity (London: 1853), pp. 283-285.
8. Cardale, John B., On the
Extraordinary Manifestations in Port Glasgow" (The Morning Watch, Dec. 1830)
p. 870, 871, 873.
![]()
Gå till original