Main Menu

De heligas tidiga hopp
Redan mycket tidigt, innan Israel ännu fanns till som en nation så bestod de heligas allmänt omfattade hopp i att de väntade på ankomsten av ett till jorden kommande fysiskt Gudsrike. Redan i Bibelns äldsta bok finner vi hur detta hopp omtalas. Job, som till och med levde före Abraham såg fram emot att till slut bli upprest från de döda för att som uppstånden få bevittna Kristus regera på jorden. 

Job 19:25-27

25 Men jag vet att min Förlossare lever, 
och att Han på den sista dagen skall stå upp över jordens stoft.

26 Och sedan denna min sargade hud är borta, är jag viss om
att jag i mitt kött skall få se Gud.

27 Förvisso skall jag själv få se Honom, 
          med mina egna ögon skall jag se Honom,
     men inte såsom en främling.
         Därefter trånar jag i mitt hjärtas innersta!

Översättningen är  gjord med hjälp av pfrs  bokstavliga från hebreiskan gjorda engelska översättning

För en grundlig diskussion angående den här texten, se PFRS Commentary of Job 19:25-27.

Långt innan profeterna skrev om det kommande Gudsriket, visar kung David på att det judiska folket redan var väl förtrogna med detta hopp. Han skrev i klartext i den andra Psalmen om Kristi uppgörelse med den här världens alla riken och om upprättandet av Riket, där Sonen kommer att regera folken "med järnspira" från Jerusalem. Andra Psalmer talar med samma tydlighet om det kommande Riket, och dess roll som de heligas arvedel.

Psalms 37:9,18,22,28,29,34

9 Ty de onda skola varda utrotade, men de som vänta efter HERREN, de skola besitta landet (inherit the earth; KJV)....

18 HERREN känner de frommas dagar, och deras arvedel skall bestå evinnerligen....

22 Ty HERRENS välsignade skola besitta landet (inherit the earth), men de som han förbannar skola varda utrotade....

28 Ty HERREN älskar vad rätt är och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad.

29 De rättfärdiga skola besitta landet och bo däri evinnerligen....

34 Förbida HERREN, och håll dig på hans väg, så skall han upphöja dig till att besitta landet; du skall se med lust huru de ogudaktiga varda utrotade.

David talade inte här om judarnas intagande av löfteslandet. De hade ju vid den här tiden redan intagit och bosatt sig inom landet Israels gränser. Han sade att de rättfärdiga skulle komma att besitta "jorden ".

Hur skall vi kunna förklara att Job och David var så väl förtrogna med hoppet om det kommande Gudsriket? Uppenbarligen har det traderats genom muntlig tradition från generation till generation. Senare blev det mer fullständigt framställt genom Profeterna.

Det Davidiska Förbundet
David var inte Israels förste kung, men han var Israels ende kung om vilken det sades att han var "en man efter Guds hjärta" (1 Sam. 13:14, Apg. 13:22). David utvaldes av Gud själv, genom profeten Samuel, och blev smord till Israels Kung. Uttrycket "smord" refererar till en ceremoni genom vilken kungen helgades till  Herren. I ceremonin symboliserades att den smorde var den av Gud utvalde. Smörjandet av David beskrivs i 1 Samuel 16:13. Från den tiden och framåt benämnes David som Herrens "Smorde". 

Uttrycket för "smord" i hebreiskan är "Messiah". I arameiska är det "Messias". I grekiska är det "Christos". När vi översätter det till engelska är det "Christ", och på svenska blir det Kristus. Det här är viktigt att förstå eftersom de löften i Skriften som förbinds med Jesus är löftena från det Gamla Testamentet om den "Smorde", eller "Kristus". Kristus i det Nya Testamentet refererar till den utlovade Israeliska Kungen, den som Gud i ett förbund lovade David. Gud slöt ett förbund med David om att en ättling från hans säd skulle komma att sitta på Israels tron, och regera för evig tid (2 Sam. 23:1-5, Psalm 89:1-4, Psalm 89:27-37).

Psalm 89:

36. Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen; 

37. såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.

Den utlovade "Smorde" från Davids säd, som skall sitta på "Davids tron" uppenbaras ytterligare i Jesaja. 

Jes. 9:

6 Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

7 Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet, från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.

Det här är uppenbarligen en profetia om Jesus Kristus, Guds Son. Men ändå så identifieras han tydligt som den som uppfyller löftet till David, den av hans efterkommande som skulle sitta på tronen och regera Israel för evigt. Detta är skälet till varför judarna väntade på denne "Kristus" (Israels smorde Kung) som skulle komma för att sitta på Davids tron och regera för evig tid.

Några har menat att "Davids tron" är något slags kosmiskt konungarike som tillhör Jesus. Man grundar sig då enbart på ett mindre antal nytestamentliga texter tagna ur sina sammanhang. Faktum är att uttrycket "Davids tron" exklusivt används i förbindelse med de av Israels kungar som härstammar från David. Att så är fallet kan lätt demonstreras medelst en kort studie av uttryckets gammaltestamentliga förekomst, (jmf. 2 Sam. 3:10, 1 Kon. 2:12,24,45, Jer. 22:2,4,30, Jer. 29:16, Jer. 36:30). När därför Jesaja profeterade om det barn som föddes, som skulle sitta på sin fader Davids tron och vars rike skall bestå  för evig tid, så refererar han till Israel som ett politiskt rike. D v s den utlovade "Smorde" skulle i bokstavlig mening bli nationen Israels Kung för evig tid. Det kommande Riket hänger därför helt ihop med ankomsten av den "Smorde", dvs "Kristus". Faktum är att benämningen "Kristus" för Jesus uteslutande görs i referens till Honom, som den som är Israels smorde Kung, destinerad till att sitta på Davids tron, regerande Sitt Rike för evigt. (Mer om detta i nästföljande artikel) 

Destinationen av de återlösta enligt Profeterna.
Det centrala temat hos de flesta av Israels profeter var det kommande Gudsriket. Jesaja innehåller flera profetior om Riket. Kapitel 2 börjar med följande ord: 

Jes 2:2-4

2 Och det skall ske i kommande dagar att det berg där HERRENS hus är skall stå där fast grundat och vara det yppersta ibland bergen och upphöjt över andra höjder; och alla hednafolk skola strömma dit,

3 ja, många folk skola gå åstad och skola säga: »Upp, låt oss draga åstad till HERRENS berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kunna vandra på hans stigar.» Ty från Sion skall lag utgå, och HERRENS ord från Jerusalem.

4 Och han skall döma mellan hednafolken och skipa rätt åt många folk. Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandra och icke mer lära sig att strida.

Flera andra kapitel i Jesaja behandlar även det här, som Jes. 25-26, Jes. 34 och Jes. 65-66. Av ställen där andra Profeter skriver om det kommande Gudsriket vill vi här nämna Hesekiel 40-48, Joel 3, Sakarja 14, och Malaki 4.

De som förnekar att det här talas om ett framtida bokstavligt Gudsrike som  kommer att upprättas på jorden, efter Kristi återkomst, tolkar de flesta av dessa bibelsammanhang allegoriskt. Vi tror emellertid att ett förnekande av den enkla okonstlade förståelsen av texten utan några i kontexten tydliga indikationer som skulle kunna tydas som att Gud talat på ett icke bokstavligt sätt, innebär ett förnekande av Guds Ord. 

Något som gör somliga av dylika Bibelställen omöjliga att bortförklara genom allegorisering är de tydliga referenser som man där finner till kända geografiska landmärken i det kommande riket. Ett exempel är profetian Hesekiel om det kommande helandet av Döda Havet som kommer att erbjuda ett rikt fiske i ett då sunt vatten. I ett hav som idag är helt livlöst. Enligt Hesekiel kommer en ström av läkande vatten att flyta ner från Tempelberget, och bilda en flod som kommer att rinna ut i Döda Havet.

 Hes. 47:8-10

8 Och han sade till mig: »Detta vatten rinner fram mot Östra kretsen och flyter ned på Hedmarken och faller därefter ut i havet. Vattnet som fick bryta fram går alltså till havet, och så bliver vattnet där sunt.

9 Och överallt dit den dubbla strömmen kommer, där upplivas alla levande varelser som röra sig i stim, och fiskarna bliva där mycket talrika; ty när detta vatten kommer dit, bliver havsvattnet sunt, och allt får liv, där strömmen kommer.

10 Och fiskare skola stå utmed den från En-Gedi ända till En-Eglaim, och såsom ett enda fiskeläge skall den sträckan vara. Där skola finnas fiskar av olika slag i stor myckenhet, alldeles såsom i Stora havet. (Their fish will be of the same kinds as the fish of the Great Sea, exceedingly many.; NKJV)

Man kan inte allegorisera dessa Bibelord och samtidigt förbli trogen metoderna för sund Bibeltolkning. Specifika väl kända platser för framtida fiskeläger finns omnämnda. Den fisk som då kommer att fångas i "Döda Havet" kommer att vara av samma slag som den som då fångades i "Stora Havet" (Medelhavet). Det finns andra liknande Bibelställen som profeterar om landskapets fysiska förändring, inklusive ett klyvande av Oljeberget som ger upphov till en stor dal som skapas utifrån denna katastrofiska händelse (Sakarja 14: 1-9). De omnämnda fysiska omvälvningarna av geografin gör det omöjligt att anlägga ett perspektiv där man hänvisar till s.k. "andliga sanningar" på bekostnad av ordens bokstavliga mening.  

De förmodligen tydligaste profetiorna om det kommande Gudsriket återfinns i Daniel. Uttrycken "Guds rike" och "himmelriket" som återfinns i Evangelierna har sitt profetiska ursprung i Daniels bok och det där förutsagda kommande Gudsriket.

Daniel: 2:44

44 Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;

De återlösta (de heliga) kommer att få sin lott i detta rike, som kommer att upprättas på jorden, som en evig arvedel.

Dan 7:13-14,18,27

13 Sedan fick jag, i min syn om natten, se huru en som liknade en människoson kom med himmelens skyar; och han nalkades den gamle och fördes fram inför honom.

14 Åt denne gavs välde och ära och rike, och alla folk och stammar och tungomål måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde, som icke skall tagas ifrån honom, och hans rike skall icke förstöras....

18 Men sedan skola den Högstes heliga undfå riket och taga det i besittning för evig tid, ja, för evigheters evighet.» ....

27 Men rike och välde och storhet, utöver alla riken under himmelen, skall givas åt den Högstes heligas folk. Dess rike skall vara ett evigt rike, och alla välden skola tjäna och lyda det.»

Ett annat Bibelställe som bortom allt tvivel bevisar det här synsättet finner vi i Sakarja kapitel 14. Det här stället börjar med att annonsera "Herrens dag". Här beskrivs Kristi andra tillkommelse tillsammans med de heliga, till Oljeberget samtidigt som de arméer som församlats mot Honom förgörs (v. 2-3). Därefter kommer följande att gälla,

Sakarja 14:9

Och HERREN skall då vara konung över hela jorden; ja, på den tiden skall HERREN vara en, och hans namn ett.

Från det här stället framgår det kristallklart att det fysiska Gudsriket upprättas på jorden vid Kristi andra tillkommelse till jorden. Vidare så fortsätter texten att beskriva de fysiska förändringar som då kommer att ske med det välbekanta landskapet.

Sakarja 14:

10 Hela landet från Geba till Rimmon, söder om Jerusalem, skall då förvandlas till en slättmark; men själva staden skall trona på sin höjd, och sträcka sig från Benjaminsporten ända till den plats där den förra porten stod, till Hörnporten och Hananeltornet och till de kungliga vinpressarna;

11 och folket skall bo där i ro och icke mer givas till spillo, ty Jerusalem skall trona i trygghet.

Det finns ingen möjlighet för a-millennialister att bortförklara att det här sägs att jorden även efter den andra tillkommelsen kommer att bebos, men då av människor under Kristi spira. 

Det Gamla Testamentet slutar med följande profetia direkt riktad till Israels heliga:

Mal. 3:16-4:3

16 Men därunder hava också de som frukta HERREN talat med varandra; och HERREN har aktat på dem och hört dem, och en minnesbok har blivit skriven inför hans ansikte till åminnelse av dessa som frukta HERREN och tänka på hans namn.

17 Och dessa, säger HERREN Sebaot, skall jag hava såsom min egendom på den dag, då jag utför mitt verk; och jag skall skona dem, såsom en fader skonar sin son, som tjänar honom.

18 Och I skolen då åter få se, vilken skillnad det är mellan den rättfärdige och den ogudaktige, mellan den som tjänar Gud och den som icke tjänar honom.

1 Ty se, dagen kommer, och den skall brinna såsom en ugn. Då skola alla fräcka människor och alla som göra, vad ogudaktigt är, bliva lika strå, och dagen, den som kommer, skall förbränna dem, säger HERREN Sebaot, så att varken rot eller krona lämnas kvar av dem.

2 Men för eder, I som frukten mitt namn, skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skolen I slippa ut och hoppa såsom kalvar, som hava varit instängda i stallet.

3 Och de ogudaktiga skolen I trampa ned, ty de skola bliva såsom aska under edra fötter på den dag, då jag utför mitt verk, säger HERREN Sebaot.

Uppståndelsehoppet
Läran om kroppens uppståndelse vid tiden för etableringen av Guds rike på jorden finns tydligt undervisad i det Gamla Testamentet. Job var den förste som nämnde därom. De Bibelställen som vi citerade i början av den här artikeln inkluderade uppståndelsehoppet, och att Job  med sina egna ögon skulle få komma att se Gud stå på jorden, och detta trotts att hans kropp dessförinnan skulle ha brutits ner till stoft (Job. 19:25-27). Uppståndelsen är ytterligare, i en grafiskt detaljerad skildring, beskriven i ett annat av de Bibelställen som beskriver det kommande Gudsriket, Jesaja 26:19. Också Daniel omtalar kroppens uppståndelse, som en del i det scenario som gör det möjligt för de heliga att kunna ta emot sin arvedel i Gudsriket på jorden (Dan. 12:1-2). Hela poängen med "uppståndelsen" av de troendes kroppar är ju att de skall kunna få del av en fysisk arvslott i Guds rike. Om den framtida arvedelen vore någonting väsenskilt ifrån Guds fysiska skapelse, så vore det ju ingen vits med att låta de troendes kroppar som haft sitt ursprung i Guds fysiska skapelse återuppstå. Detta är skälet till att de som opponerat sig mot den bibliska tanken om ett framtida bokstavligt Gudsrike på jorden, och återställelsen av skapelsen, också har förnekat kroppens uppståndelse. Bara faktumet av den utlovade uppståndelsen av kroppen talar starkt för ett kommande fysiskt Gudsrike inom den återställda skapelsen efter uppståndelsen.

De rättfärdigas "välsignade hopp" bestod rakt genom hela det Gamla Testamentet, ankomsten av Guds rike till jorden, och alltings återställelse, och uppståndelsen av de avlidna heliga. Det var den utlovade ankomsten av "Kristus" (Israels från Davids säd härstammande Smorde Kung) som skulle komma för att regera nationerna från Jerusalem, sittande på Davids tron. Det Gamla Testamentet presenterar konsekvent detta hopp för Guds folk. Som vi kommer att se i nästa artikel, så utgör det här löftet det centrala temat i Evangelieberättelserna rörande Jesu födelse och härkomst.

Gå till original

Gå till Freds hemsida