Matt 24:4-8
4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Sen till, att ingen förvillar er.
5 Ty många skola komma under mitt namn och säga: ‘Jag är Messias’ och
skola förvilla många.
6 Och ni skall få höra krigslarm och rykten om krig; sen då till, att
ni icke förlorar besinningen, ty sådant måste komma, men därmed är ännu icke
änden inne.
7 Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bliva
hungersnöd [farsoter; RB] och jordbävningar på den ena orten efter den andra;
8 men allt detta är allenast begynnelsen till ‘födslovåndorna’.
Låt oss göra några betraktelser innan vi går vidare. För det första så var Jesu framställning riktad till lärjungarna. Han riktade sig till dem som separerade från Israel. Tidigare hade Jesus offentligt fördömt de judiska ledarna och uttalat sin dom över Israel som nation, en dom som inte skulle hävas förrän de skulle hälsa honom med orden; "välsignad vare han som kommer i Herrens namn." Med andra ord, inte förrän de erkände honom som sin Messias. Han betraktade sina lärjungar, dessa som han personligen utvalt från Israel, som sin "lilla hjord". De sågs i kontrast till det Israel som förkastade Jesus. De skulle vara de nya "vingårdsmännen" som skulle ta emot uppdraget att vårda Guds vingård i översteprästernas, de skriftlärdes och fariséernas ställe. Och det är just dessa som Jesus något senare skulle sända ut med uppdraget att förkunna evangeliet till alla folk.
För det andra så besvarade Jesus deras fråga angående vilka tecken de skulle vakta på, som om de skulle leva och komma att se dem. Detta faktum har förbryllat många, eftersom lärjungarna sedan länge är döda, och Jesus ännu inte återkommit . Somliga menar rentav utifrån detta att förkunnelsen från Oljeberget inte skulle ha någon tillämpning för "församlingen", eftersom de som här adresseras av Jesus uppenbarligen skulle bevittna de händelser han beskriver, och som kommer att inträffa under vedermödan, flera århundraden senare. Men den här invändningen går inte att förena med den grammatiska och historiska tolkningsmetoden, [som innebär att Skriften måste förstås i sitt ursprungliga sammanhang och med de ursprungliga mottagarna i åtanke]. Jesus talade här direkt till lärjungarna, och han tilltalade dem upprepade gånger med de personliga pronomenena "ni" och "er". Jesus hade uppenbarligen lärjungarna i åtanke här. Det här behöver emellertid inte ses som ett problem när vi betänker att hela NT är skrivet utifrån förståelsen att Jesus kunde ha återkommit under det första århundradet. Alla uppmaningarna i Breven instruerade det första århundradets kristna att vaka inför Jesu återkomst. Vi skulle därför kunna komma med samma invändningar beträffande dessa uppmaningar. Vi förstår emellertid att detta att "vaka" inför Kristi tillkommelse innebar att tillkommelsen verkligen kunde ha skett under de då vakandes livstid. När därför NT upprepade gånger instruerar de kristna under det första århundradet att vaka inför Jesu tillkommelse, så drar vi slutsatsen att Jesus kunde ha återkommit redan under det första århundradet. Till och med Paulus förväntade sig att leva fram till den andra tillkommelsen. Detta framgår av flera textställen och allra mest dramatiskt i 1 Tess. 4:13-17, där Paulus i tredje person upprepat refererar till dem som "avsomnat i Jesus", medan han inkluderar sig själv bland dem som kommer att vara bland de levande vid den andra tillkommelsen.
Johannes var den av lärjungarna som levde längst, närapå fram till det andra århundradet. Han skrev sitt evangelium nära slutet av sitt liv, förmodligen efter det att alla andra apostlar var döda. Lägg märke till hur han tar itu med den här frågan.
Joh. 21:18-24
18 Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre, omgjordade du
dig själv och gick vart du ville; men när du bliver gammal, skall du nödgas
sträcka ut dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du
icke vill.»
19 Detta sade han för att giva till känna med hurudan död Petrus skulle
förhärliga Gud. Och sedan han hade sagt detta, sade han till honom: »Följ
mig.»
20 När Petrus vände sig om, fick han se att den lärjunge som Jesus älskade
följde med, densamme som under aftonmåltiden hade lutat sig mot hans bröst
och frågat honom: »Herre, vilken är det som skall förråda dig?»
21 Då nu Petrus såg den lärjungen, frågade han Jesus: »Herre, huru bliver
det då med denne?»
22 Jesus svarade honom: »Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag
kommer, vad kommer det dig vid? Följ du mig.»
23 Så kom det talet ut ibland bröderna, att den lärjungen icke skulle dö.
Men Jesus hade icke sagt till honom att han icke skulle dö, utan allenast: »Om
jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig
vid?»
24 Det är den lärjungen som vittnar om detta, och som har skrivit detta; och
vi veta att hans vittnesbörd är sant.
Här, flera tiotals år efter Jesu himmelsfärd, ser vi hur Johannes som nu vet att han är en gammal man, och den ende kvarlevande aposteln, och som är väl medveten om att han nu inte har så många år kvar, slutligen tar tillfället att göra slut på ryktet att Jesus skulle återkomma inom hans livstid.. Jesus gör det klart för alla att Jesus inte med bestämdhet sagt att han skulle komma igen innan Johannes dött. De tidiga kristna hade tydligen dragit denna felaktiga slutsatsen.
Vad jag här här vill betona är att Jesu förkunnelse från Oljeberget är skriven i samma stil som Brevens. Dess instruktioner antar att de som ursprungligt adresserades skulle leva till att vara med vid Kristi andra tillkommelse, och att allt vad som sägs där inklusive vedermödan, kunde ha inträffat under det första århundradet. Detta gör Bibelordet tillämpligt för varje generation, oavsett hur länge det än dröjer innan Jesus återvänder. Med detta i åtanke så är det helt klart att Jesus avsåg att hans instruktioner beträffande vaktandet på tecknet för hans återkomst skulle observeras av kristna i denna tid.
När Jesus sände ut dessa män för att evangelisera hedningarna, avsåg han också att den undervisning han riktat till lärjungarna nu också skulle komma att undervisas till hednafolken.
Matt 28:18-20
18 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: »Mig är given all
makt i himmelen och på jorden.
19 Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i
Faderns och Sonens och den helige Andes namn,
20 lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med
eder alla dagar intill tidens ände.»
Förkunnelsen från Oljeberget innehåller instruktioner till lärjungarna att vakta på tecknen för Jesu tillkommelse. Därför måste missionsbefallningen om den följs exakt så som Jesus gav den inkludera att de nyomvända från alla hednafolk också undervisas att vakta på tecknen för Kristi tillkommelse, så som Jesus undervisade från Oljeberget. Låt oss nu fortsätta med verserna 4-8 i Matt 24.
Det allra första som Jesus sade sina lärjungar som svar på deras fråga var en varning att inte bli bedragna. Han sade: "Sen till, att ingen förvillar eder. Ty många skola komma under mitt namn och säga: ‘Jag är Messias (Kristus; FB)’ och skola förvilla många." Det finns två sätt att se på den här varningen. Traditionellt har kristna tolkat detta som att falska "kristusar" skulle komma och föreställa sig vara den sanne Messias. Vi kan också från historien finna exempel många dylika försök då så hänt. Men när Jesus sade att dessa bedragare skulle säga, "Jag är Kristus", så kan det betyda att de erkänner att Jesus är Kristus, men att de ändå kommer att bedra många med falsk lära. Detta inträffade också i stor skala. Längre fram [v. 23-27], varnade Jesus för "sådana som falskt utger sig för att vara Kristus". Utifrån detta verkar det rimligt att förmoda att Jesus i verserna 4 & 5 avsåg falska lärare som erkände att Jesus var Kristus, och därvid bedrog många. [Annars hade verserna 23-27 utgjort en onödig upprepning].
Detta innebär att förförelsen kommer att vara mycket subtil, eftersom "Jesus är Herre" kommer att proklameras av dessa falska lärare. Jag kan tänka mig flera organisationer med kristna förtecken som ljudligt proklamerar att "Jesus är Herre", men som ändå förmedlar en falsk undervisning som kommer att resultera i avfall, och att kristna senare kommer att överge Jesu Kristi evangelium när den verkliga förföljelsen kommer.
Sedan började Jesus att lista katastrofer och krig som skulle känneteckna preludierna till den "stora vedermödan". Han sa att det skulle vara krig och rykten om krig. Det är helt klart att det 20:e seklet har varit ett sekel som kännetecknats av krig. Det har varit fler människor som dött i följd av krig i det här århundradet än vad vi känner från hela den tidigare nedtecknade historien. Detta beror i första hand på de teknologiska framstegen inom krigskonsten. En pilot kan döda hundratusentals människor genom ett enkelt handgrepp. Missiler kan avfyras till att utplåna hela städer medelst en knapptryckning. Jesus sade att "folk skulle resa sig upp mot folk, och rike mot rike". Det här innebär ingen meningslös upprepning. I grekiskan är det en stor skillnad i betydelsen av de ord som är översatta till "folk" och "rike". Folk är "ethnos" från vilket vi fått ordet "etnisk". Jesus sade att det skulle bli raskrig, etniska konflikter. Med "riken" avses politiska enheter, vad vi kallar för "nationer". Vi bevittnar också en stor ökning i de övriga ting som Jesus nämnde, jordbävningar, hungerskatastrofer, och farsoter.
Lägg märke till i vers 6 att "änden ännu inte är inne". Med andra ord så informerade Jesus lärjungarna att det här måste komma, men de är INTE tecken på hans omedelbara tillkommelse. De "är allenast begynnelsen till ‘födslovåndorna’." Benämningen "födslovåndorna" som här används ska ställas i kontrast till uttrycket "stor vedermöda" som motsvarar de intensiva smärtor som de en kvinna har vid själva förlossningen,. Så krigen, hungerskatastroferna, och farsoterna, utgör endast början på de födslosmärtor som kommer att följas av en stor vedermöda. De definitiva tecknen som annonserar Jesu tillkommelse är, som vi skall se längre fram, bestämda till att ske under den tid som Jesus kallar för "en stor vedermöda". Enligt min mening så har vi redan kommit in i den tid som kännetecknas av "födslovåndorna", och kan inom en snar framtid räkna med att befinna oss i den "stora vedermödan".
Här kommer slutligen en tankeställare för dem som anser att Jesu undervisning från Oljeberget inte skulle äga tillämpning för oss. Det är helt tydligt att de händelser som beskrivs i verserna 4-8 utspelar sig just nu. Så vi kan med säkerhet säga att vi inträtt i tiden för "födslovåndorna". När Jesus placerade sina lärjungar inom tiden för dessa profetiska händelser, genom att använda de personliga pronomina "er" och "ni" och liknande, så innebär det med nödvändighet att hans undervisning är tillämplig för de av oss som lever under den här tiden. Vi är ju resultatet av att lärjungarna varit lydiga missionsbefallningen. Jesus fortsatte med att använda sig av dessa personliga pronomina och visade därmed att samma grupp av människor som han refererade till i vers 4-8 också skulle vara närvarande vid de fortsatta händelser som han beskrev i detta kapitel. Detta är inget annat än tillämpat sunt förnuft. Att dela upp kapitlet och göra en del därav tillämpligt på oss och att därefter förneka att resten så skulle vara, är att frångå sunda grammatiska regler. Det är att göra nonsens av Jesu ord.
