Matt 24:16-22
16 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen,
17 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i
hans hus,
18 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin
mantel.
19 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden!
20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
21 Ty då skall det bliva ‘en stor vedermöda, vars like icke har förekommit
allt ifrån världens begynnelse intill nu’,ej heller någonsin skall
förekomma.
22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst;
men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
Här instruerade Jesus de kristna bosatta i Judéen till att fly området när "förödelsens styggelse" ställs upp. Det här inträffar samtidigt som förföljelsen kommer att vara som mest intensiv. Upp.13 informerar om att alla de som vägrar att tillbedja "Vilddjuret" kommer att bestraffas med en dödsdom. När Antikrist beträder templet, vid mitten av den 70:e årsveckan, gör anspråk på att vara Gud och kräver tillbedjan, då är tiden inne att "fly bort till bergen". Säkerligen så kommer en del orter att vara mer utsatta än andra. Därför bör vi söka Gud för vishet angående evakueringsplaner. Under alla förhållanden så kommer det här att bli en tidpunkt då många troende måste fatta avgörande beslut. De som har sina rötter djupt rotade i den här världens materialism kommer att få det svårt att lämna sina hem, sina prylar och sina familjemedlemmar som vägrar att bryta upp. I de två predikningar som Jesus höll den här dagen, dels från tempelplatsen och dels från Oljeberget, instruerade han två gånger sina lärjungar att vara bedjande beträffande en speciell framtida situation.
Matt 24:20
20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten.
Luk
21:36
36 Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som
skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»
Luke 21:36
36 Watch ye therefore, and pray always, that ye may be
accounted worthy to escape all these things that shall come to pass, and to
stand before the Son of man.
(KJV)
Varför skulle han instruera dem att be över att de inte skulle behöva fly under vintern, eller på sabbaten? Beträffande vintern, var skälet den att det under vintern skulle bli mycket kallt att behöva fly upp till bergen. Det är illa nog att helt hastigt behöva fly iklädd i stort sätt kanske inte mer än skjortan på överkroppen. Men att behöva ta sig upp till bergen utan tillräckligt skydd eller förnödenheter, under vintern, dit där det fanns vare sig mat eller skydd, skulle komma att bli utomordentligt svårt. Likaså att fly på sabbaten från Jerusalem och Judéen skulle kunna bli utomordentligt problematiskt. Jerusalem upphör i stort sätt att fungera under sabbaten. Somliga områden stängs av från trafik, och varubutikerna hålls stängda. Att införskaffa mat och bränsle skulle bli mycket svårt, och det skulle vara närmast omöjligt för en större grupp människor att passera förbi uppsatta avspärrningar. Så den här bönen för att underlätta evakueringen tycks vara högst tillämplig för dem som är bosatta i området i och kring Jerusalem. Givetvis kan vi också anpassa det här för att göra det tillämpligt även för vår egen situation, beroende på var vi bor. Vi behöver tänka ut och be över våra egna evakueringsplaner.
Jesus uppmanade dem också till att bedja för att kunna få undfly allt detta. I sitt sammanhang i Lukas, där Jesus instruerar lärjungarna på tempelplatsen, framgår det tydligt att i "allt detta" som de uppmanades att be om att få undfly, inräknades både vedermödans snara OCH Jerusalems förstöring som inträffade 66-70 e.Kr. Lukas 21:12-24 beskriver Jerusalems förstöring år 70 e.Kr., med en liknande uppmaning till att fly när den Romerska armen omringade staden. Enligt kyrkohistorien så hörsammade de kristna som bodde i Jerusalem under åren 66-70 e.Kr. Jesu varning och flydde, och de lyckades undkomma, medan de judar som inte trodde på Jesus stannade kvar och svalt till döds, slaktades, eller fördes bort som slavar av Romarna. Samma redogörelse fortsätter emellertid, i vers 25 och framåt med att beskriva de händelser som kommer att drabba jordens befolkning alldeles före Kristi ankomst. Då därför Jesus uppmanade "vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta [dessa ting; ö.f. KJV]", så innefattade han både Jerusalems förstöring och händelserna under vedermödan. För oss som lever under de sista dagarna, så tjänar de kristnas flykt från Jerusalem under åren 66-70 e.Kr. som en förebild för hur vi kan nödgas fly för att undkomma händelser under vedermödans tid. Och det var inte genom en "uppryckelse" som de undkom utan genom att de flydde till säkra områden. Vi behöver gå in i bönen för att inte gå under i de intensiva svårigheter som kommer att följa omedelbart efter uppställandet av "förödelsens styggelse".
Matt 24:21-22
21 Ty då skall det bliva ‘en stor vedermöda, vars like icke har förekommit
allt ifrån världens begynnelse intill nu’, ej heller någonsin skall
förekomma.
22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst;
men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.
Matt 24:21-22
21 For then shall be great tribulation, such as was not
since the beginning of the world to this time, no, nor ever shall be.
22 And
except those days should be shortened, there should no flesh be saved: but for
the elect's sake those days shall be shortened.
(KJV)
Här refererar Jesus åter genom ett direkt citat till Daniels bok för andra gången. Tidigare i vers 15, hade han nämnt Daniels profetia om den 70:e veckan, med "förödelsens styggelse" i dess mittpunkt. Här refererar Jesus till föjande textställe.
Dan 12:1
1 På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten som står såsom
försvarare för dina landsmän; och då kommer en tid av nöd, vars like
icke har funnits, allt ifrån den dag då människor blevo till och ända till
den tiden. Men på den tiden skola av ditt folk alla de varda frälsta, som
finnas skrivna i boken.
Dan 12:1
1 And at that time shall Michael stand up, the great prince
which standeth for the children of thy people: and there shall be a time of
trouble, such as never was since there was a nation even to that same time:
and at that time thy people shall be delivered, every one that shall be found
written in the book.
(KJV)
Därefter talar Jesus om hur fruktansvärt svårt det kommer att bli. Han säger att om inte den tiden skulle förkortas, så skulle inte något kött överleva. Det talar för verkligt svåra tider
Detta med "tidens förkortande" under dagarna av en "stora vedermöda" har orsakat en del förvirring. Faktum är att den eskatologiska skola som brukar benämnas för pre-wrath, till stor del förankrar sitt synsätt på just den här versen, då de hävdar att den "stora vedermödan" som Jesus förutsade kommer att bli kortare än de 3 1/2 åren i Daniels profetia. Men som jag ser det så säger inte Jesus här att den här perioden kommer att bli av kortare varaktighet än vad Daniel förutsagt Han säger bara att den stora vedermödan kommer att bli så svår så att om den tilläts att fortgå bortom de 3 1/2 åren så skulle inte någon överleva. Därför har tiden begränsats till de 3 1/2 åren.
En intressant iakttagelse då det gäller den här versen är att i Markus parallella text brukar Jesus förfluten verbform, till skillnad från Matteus som använder futurum.
Mark 13:20
20 Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött
bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han
har utvalt, har han förkortat den tiden.
Mark 13:20
20 And except that the Lord had shortened
those days, no flesh should be saved: but for the elect's sake, whom he hath
chosen, he hath shortened the days.
(KJV)
Så enligt Matteus kommer Gud att förkorta den tiden, men enligt Markus så har han redan förkortat den. Här förutsetts så vitt jag förstår saken, att de 1260 dagarna utgör den redan "förkortade" tiden. Skälet till att Matteus använder verbformen futurum är enligt min mening att vedermödan ännu inte startat men "förkortandet" ses som inräknad i de i Daniel och senare i Uppenbarelseboken förutsagda antalet dagarna.
Nu kommer vi till en mycket viktig punkt. Vilka är de "utvalda" som Jesus refererar till i den här versen? Utan tvivel så är de samma "utvalda" som de som i vers 31, blir församlade vid basunens ljudande. NT använder det här uttrycket "utvalda" oftare än GT och vid så gott som varje tillfälle refereras därvid till kristna. De enda undantagen är en gång då det refereras till Jesus och en annan gång till änglar. Vid varje annat tillfälle avses kristna. I det här sammanhanget är det tämligen uppenbart att det refereras till lärjungar, eftersom Jesus upprepade ggr använde det personliga pronomenet "ni" och "er" i det här textsammanhanget och ser sina efterföljare [till vilka han talade] som befinnande sig inom vedermödans scenario. För att därför behandla det här grammatiskt korrekt, så måste vi se Jesu efterföljare, som var åtskilda från det icke troende Israel, som de som måste erfara vedermödan. För det andra, som vi såg i den första artikeln över Matt 24, så hade Jesus alldeles dessförinnan vänt ryggen åt ett avfälligt Israel. Han talade till lärjungarna om att de skulle ersätta de Judiska ledarna till att vara herdar över Guds troende folk. Det var dessa lärjungar som gavs tjänsten som församlingens äldste. Det var dem som Jesus befallde att föra ut just detta budskap till hedningarna, [Matt 28:19,20].
