Som
det skedde på Lots tid
Lukas 17:20-37 Jesu talar
för första gången om sin andra tillkommelse
Av Tim Warner - Reviderad nov
2002 - Copyright © 1998 - 2003
Översättning från
engelska till svenska av Fred Örtegren – Juli 2003
DET KOMMANDE RIKETS
NATUR
I Lukas 17 talar
Jesus för första gången till sina lärjungar i detalj om den andra
tillkommelsen. Om du är uppmärksam, kommer du att finna att fokus för den
här predikan var tillkommelsen och upprättandet av Kristi konungarike. (klicka
här för att läsa hela predikan).
Lukas
17:20-21
20 Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle
komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant
sätt att det kan förnimmas med ögonen,
21 ej heller skall man kunna säga: ‘Se här är det’, eller:
‘Där är det.’ Ty se, Guds rike är invärtes i eder.»
Den fortsatta predikan är centrerad kring frågan om hur och när riket kommer att förverkligas. Jesus besvarade fariséerna som krävde besked av honom angående när riket skulle komma. Jesus sa till dem att de inte skulle få ärva Guds rike (Matt. 5:20, Matt. 21:43). Trotts detta, svarade Jesus dem här med, "Guds rike är invärtes i eder." Orden "invärtes i eder", är ofta missförstådda. A-millianister hänvisar till detta bibelställe som bevis på att Kristi rike är "andligt" i hjärtana hos troende nu snarare än ett fysiskt kommande Konungarike på jorden. Men, de missförstår det här sammanhanget på grund av en tvivelaktig översättning av det grekiska ordet "entos". Medan KJV har "within you", liksom vår svenska 1917 års bibel har "invärtes i eder", vilket ingendera verkar rimligt eftersom fariseerna säkerligen inte var frälsta. I själva verket var de just i färd med att försöka snärja Jesus med sina ord. Så, hur kunde Guds andliga rike vara invärtes i dem? Översättarna av 1611 års KJV var osäkra på hur de bäst skulle översätta det här ordet, så de infogade en kommentar i marginalen med den alternativa läsningen "among you". Här har vi uppenbarligen ordets, i detta sammanhang sanna mening. Det översätts med "ibland eder" eller "mitt ibland er" i en del andra översättningar (Den senare översättningen återfinns i Hedegårds NT och i den Svenska Folkbibeln, ö.a. ). Vi kan också finna ett parallellt påstående av Jesu i följande vers.
Matt 12:28
28 Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har
ju Guds rike kommit till eder.
(1917)
Här refererar Jesus till sig själv som den som vid den tiden förkroppsligar Guds rike.
I Lukas 17 stod Jesus i en samling av fariséer
som var fientliga mot honom och på tanken att han var Messias som skulle
uppfylla GT:s profetior om den kommande Konungen som skulle sitta på Davids
tron, och regera över nationen Israel. De krävde att han skulle säga dem när
hans rike skulle komma. Med andra ord sa de, "Om du är Messias, var är
då ditt rike?". Kanhända att de egentligen menade, "du kan aldrig
på allvar mena att du skall besegra romarna och etablera ditt rike
med den lilla skaran av lärjungar, eller hur?" Jesus svarade med orden,
"Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen." Med andra
ord, ni kommer inte att se det komma. Jesus visste att hans bokstavligt fysiska
rike inte skulle komma förrän vid hans andra kommande. Han visste att
dessa antagonistiska fariséer var förlorade och att de inte när riket kom,
skulle uppstå för att gå in i det. Medan Jesus, Messias var närvarande i
deras mitt förkroppsligade han riket. Det var skälet till att han
sade, "Guds rike är i er mitt". Vad han sa var alltså,
"hallå, ni har Guds rike mitt framför er!" Jesus själv var hela riket de
skulle få se.
Jesus menade INTE att Guds rike aldrig skulle komma "så att man
kan se det med ögonen." Han menade att hans rike inte ännu vid
detta hans
första kommande skulle framträda på det sättet. Detta framgår av andra
påståenden som Jesus gör. Till exempel: Joh. 18:36 Nyckelordet här är
"nu". Jesus sade här att vid hans första kommande skulle hans rike
inte framträda som ett fysiskt rike. Innebörden är att det kommer att komma i
den formen senare. Jesus förnekade inte den framtida ankomsten av sitt
bokstavliga rike. Snarare, så undervisade han om att dess ankomst var
fördröjt till hans andra kommande. Att det verkligen förhåller sig på det
sättet framgår tydligt två kapitel senare när Jesus talar till en mycket mer
sympatiskt inställd grupp av människor. Lukas 19:11 I den efterföljande liknelsen om de anförtrodda
punden, antyder Jesus att han måste fara bort "för att överta ett rike
och sedan komma igen" (Reformationsbibeln) under det att han överlämnar
ansvaret till sina tjänare. Men han skulle senare återvända efter att ha
blivit given "konungslig värdighet" (1917), och skulle därefter
döma sina tjänare. Belöningarna som ges till de under hans frånvaro trogna
tjänarna blir auktoriteten som styrelsemän i hans kommande rike. Den
antagonistiska ordväxlingen mellan fariséerna och Jesus i Lukas 17 skedde närvaro
av lärjungarna, som också de förväntade sig det messianska rikets framträdande. Några av dem intresserade sig till och med för sin placering i
förhållande till Jesu tron i det kommande riket, [Matt.
20:21-23] Det är ingen tvekan om att Jesu svar till fariséerna gav upphov
till en hel del huvudbry för lärjungarna. Jesus förstod lärjungarnas bryderi och
vände sig till dem för att stilla deras oro. Lukas 17: Jesu
strategi är tämligen klar här. Han vänder sig till fariséerna, som kräver
att han som bevis på att han är Messias visar dem sitt rike. Han säger till dem att de inte kommer att få se
hans rike och att han
själv var allt av riket de skulle få se. Med vetskapen om vad som
bekymrade lärjungarna, vänder Han sig sedan till dem för att åter försäkra dem om
att hans rike verkligen skall komma. Men dessföinnan måste han fullborda
försoningsverket. NÅGRA HÄNDELSER I SAMBAND MED
JESU ANDRA TILLKOMMELSE Lukas 17:26-30 Jesus betonar det faktumet att de rättfärdiga
kommer att bli räddade samma dag som de onda blir fullständigt
förgjorda. Den plötsliga och fullständiga förgörelsen som Jesus nämner
måste referera till slaget vid Harmagedon, då Jesus kommer att förgöra
Antikrist och dennes arméer, [Upp. 19:11-21]. Detta kan inte referera till en
utdragen dom som i Uppenbarelsebokens plågor. Eftersom de rättfärdigas
befrielse kommer att inträffa samma dag som när de onda blir i grund förgjorda, så
är det logiskt att se denna befrielse som placerad omedelbart före Jesu
ankomst "som en tjuv om natten", medförande "plötsligt
fördärv" för de ogudaktiga, men till befrielse för de kristna som
vaktar inför hans tillkommelse. Jesus använde sig av både Noa och Lot för
att illustrera de rättfärdigas räddning när de onda lämnas till att förgöras. Lägg märke till att i bägge illustrationerna var det, de
rättfärdiga som förflyttades till säkerheten medan de onda lämnades till att
förgöras. I Noas fall, så lyftes de rättfärdiga i arken upp över
vattnet, medan de onda lämnades kvar till att dränkas. I Lots fall, blev
de rättfärdiga eskorterade bort av änglar medan de onda lämnades kvar
till att gå under i regnet av eld och svavel. Dessa exempel illustrerar tydligt
hur det här skall förstås. De rättfärdiga kommer att övernaturligt bli
räddade alldeles innan det totala fördärvet drabbar de ogudaktiga. Jesus
fortsätter därefter att i detalj gå in på hur de rättfärdiga kommer att
förflyttas bort från scenen, alldeles innan domen verkställs.
Lukas 17:31-37 Detta är
det allra första tillfället där Skriften återger Jesu redogörelse angående
bortryckandet för sina lärjungar. Lägg märke till att den rättfärdige
kommer att bli övernaturligt "upptagen" från sängen, marken eller
arbetet, medan den onde kommer att lämnas kvar. TILLFLYKTSORTEN Från det här
textsammanhanget framgår att de rättfärdiga, församlade ifrån hela
världen, kommer att föras till en plats. Vart? Till lufthimlen ibland molnen ovanför
krigsskådeplatsen, där Jesus kommer att utplåna nationernas härar för att
så etablera sig själv som hela Jordens Konung. När de rättfärdiga är
församlade kommer de att sväva där uppe bland molnen likt örnar över den
döda kroppen, slaktresterna som täcker landskapet där under, runtom staden
Jerusalem. När striden är över, kommer de rättfärdiga att ta bytet. "Men
sedan skola den Högstes heliga undfå riket och taga det i besittning för evig
tid, ja, för evigheters evighet.» [Dan. 7:18]. På Herrens Dag, efter det
att Jerusalem blivit anfallet och räddat genom Herrens återkomst, "då
man i dig skall utskifta byte." [Sak. 14:1] BORTRYCKANDETS
FÖLJDER Uppenbarelseboken placerar också Kristi återkomst
för de troende vid tiden för Harmagedon. Uppenbarelseboken 16:15-16 Vers 16 ovan ger sammanhanget - slaget vid Armageddon.
Ändå är detta det kommande som kristna instrueras att vaka inför. PRETRIB GÅR INTE IHOP MED ATT LUKAS 17 OMTALAR BORTRYCKANDET I sitt sammanhang visar bägge
exemplen med Noa och Lot att de rättfärdiga var de som först övernaturligt
förflyttades till en säker plats och att därefter de återstående onda blev
fördärvade på samma dag. Det grekiska orden för "upptagen" och
"lämnas" styrker ytterligare denna tolkning. Enligt Strongs grekiska
lexikon, betyder ordet "upptagen" [#3880: "to receive near, i.e.
associate with oneself (in any familjar or intimate act of relation)."] att
förena med sig själv till en nära familjär eller intim relation. Ordet
"lämnas" [#863: "to send forth, ...forsake, lay aside, leave,
let alone, ...send away...."] har betydelsen "att sända vidare, ge
upp,...överge, lämna, ...sända bort..". Självklart vill inte Herren
Jesus ta de onda till sig, och överge eller ge upp med de rättfärdiga!
Därför är det självklart att dessa som blir upptagna är de
rättfärdiga, och att de onda är dessa som samma dag lämnas till
fördärvet. De rättfärdiga tas emot av Kristus och räddas undan den
ödeläggelse som omedelbart därefter drabbar de kvarlämnade ogudaktiga
människorna.
36 Jesus svarade: »Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av
denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle
bliva överlämnad åt judarna. Men
11 Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom
han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle
uppenbaras. (1917)
22 Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna
skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det.
23 Väl skall man då säga till eder: ‘Se där är han’, eller: ‘Se här
är han’; men gån icke dit, och löpen icke därefter.
24 Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända
till den andra, så skall det vara med Människosonen på hans dag.
25 Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte. (1917)
Därefter började Jesus för första gången att mer i detalj gå in
på händelser som berör hans andra tillkomst.
26 Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i
Människosonens dagar:
27 människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt
män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde
dem allasammans.
28 Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko,
köpte och sålde, planterade och byggde,
29 men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned
från himmelen och förgjorde dem allasammans,
30 alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen
uppenbaras. (1917)
31 Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke
stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända
tillbaka.
32 Kommen ihåg Lots hustru.
33 Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som
mister det, han skall rädda det.
34 Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall
bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar.
35 Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra
skall lämnas kvar.»
36 »Två skola vara tillsammans ute på marken; den ene skall bliva
upptagen, och den andre skall lämnas kvar.»
37 Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda
kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.» (1917)
Lärjungarnas nyfikenhet föranledde dem att ställa frågan: »Var då,
Herre?» [vers 37]. De önskade att få veta vart de rättfärdiga skulle
bli tagna vid bortryckandet. Noa hade en ark, och blev upplyft över de
destruktiva vattenmassorna, varifrån han kunde bevittna hur världen
ödelades av floden. Lot eskorterades av änglar till en säker plats, men med
det brinnande Sodom väl inom synhåll. Lärjungarna önskade att få veta vad
de kunde förvänta sig när det här scenariot skulle utspela sig. Jesu svar
var att teckna en bild som de var välbekanta med. Många gånger hade
lärjungarna kunnat observera hur rovfåglar cirkulerat runt i skyn, svävande i
luften medan de observerade stridande djur nere på marken. De avvaktar till dess
att alla tecken på liv upphört. Därefter tar de hand om bytet. Om vi knyter
den här ordbilden till Jesu föregående tal om de ondas förgörelse, så blir
den bild som Jesus här tecknar tydlig. Profetiskt är det klart förutsagt på
flera ställen i GT [Sak. 14 & Joel 3] att Herren vid slaget vid Hermagedon
kommer att förgöra de onda, och att de heliga därefter kommer att ta hand om
bytet [Dan. 7:18]. Blodbadet från de onda kommer att täcka landskapet
därunder, medan rovfåglarna svävar i skyn där ovan i säkerhet till dess att striden är över.
Från Lukas 17 kan vi dra två mycket betydelsefulla slutsatser, som båda
förutsätter att tidpunkten för bortryckandet måste vara efter vedermödan, posttrib.
1. De rättfärdiga kommer att räddas samma dag som de onda
blir utplånade.
2. Dessa som "blir upptagna" (bortryckta på skyar upp i
luften) kommer omedelbart att fortsätta för att samlas uppe ibland molnen över
stridsskådeplatsen.
15 Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder,
så att han inte går naken och de får se hans skam.
16 Och han församlade dem till den plats som på hebreiska heter Armageddon.
(Reformationsbibeln)
Många företrädare av pretrib förnekar av uppenbara skäl att
Lukas 17 omtalar bortryckandet. De hävdar att dessa som blir
"upptagna" är de onda, inte de rättfärdiga. Emellertid talar
sammanhanget och det grekiska ordet för "upptagen" och
"lämnas" emot den tolkningen.
Gå till: "Jesu tal från oljeberget"
Ref:
Lukas 17:20-37
20 Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle
komma, svarade han dem och sade: »Guds rike kommer icke på sådant sätt att
det kan förnimmas med ögonen,
21 ej heller skall man kunna säga: ‘Se här är det’, eller: ‘Där är
det.’ Ty se, Guds rike är invärtes i eder.»
22 Och han sade till lärjungarna: »Den tid skall komma, då I gärna skullen
vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det.
23 Väl skall man då säga till eder: ‘Se där är han’, eller: ‘Se här
är han’; men gån icke dit, och löpen icke därefter.
24 Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända
till den andra, så skall det vara med Människosonen på hans dag.
25 Men först måste han lida mycket och bliva förkastad av detta släkte.
26 Och såsom det skedde på Noas tid, så skall det ock ske i Människosonens
dagar:
27 människorna åto och drucko, män togo sig hustrur, och hustrur gåvos åt
män, ända till den dag då Noa gick in i arken; då kom floden och förgjorde
dem allasammans.
28 Likaledes, såsom det skedde på Lots tid: människorna åto och drucko,
köpte och sålde, planterade och byggde,
29 men på den dag då Lot gick ut från Sodom regnade eld och svavel ned från
himmelen och förgjorde dem allasammans,
30 alldeles på samma sätt skall det ske den dag då Människosonen uppenbaras.
31 Den som den dagen är på taket och har sitt bohag inne i huset, han må icke
stiga ned för att hämta det; ej heller må den som är ute på marken vända
tillbaka.
32 Kommen ihåg Lots hustru.
33 Den som står efter att vinna sitt liv, han skall mista det; men den som
mister det, han skall rädda det.
34 Jag säger eder: Den natten skola två ligga i samma säng; den ene skall
bliva upptagen, den andre skall lämnas kvar.
35 Två kvinnor skola mala tillhopa; den ena skall bliva upptagen, den andra
skall lämnas kvar.»
36 »Två skola vara tillsammans ute på marken; den ene skall bliva upptagen,
och den andre skall lämnas kvar.»
37 Då frågade de honom: »Var då, Herre?» Han svarade dem: »Där den döda
kroppen är, dit skola ock rovfåglarna församla sig.»
Matt 20:21-23
21 Han frågade henne: »Vad vill du?» Hon svarade honom: »Säg
att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra
sida, och den andre på din vänstra.»
22 Men Jesus svarade och sade: »I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka
den kalk som jag skall dricka?» De svarade honom: »Det kunna vi.»
23 Då sade han till dem: »Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen
på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att
bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min
Fader.»