Svens bidrag:

Jag är lärare på gymnasiet och har hållit på i en ca 15-20 år. Mest i ämnet naturkunskap men även i biologi har vårt ursprung behandlats.

Jag har hållit mig till befintliga läroböcker och krävt kännedom om evolutionshypotesernas grunder för godkänt. Om eleverna kunnat nämna några av de uppenbara svårigheterna eller bristerna i dessa evolutionära grundideer så har jag kunnat ge högre betyg VG (resp. 4 el. 5 enligt gamla systemet) på denna del av kursen.

Jag brukar kopiera ett stycke ur Nilhedens Nk 2 bok s. 293-295 (se nedan) och låta eleverna läsa och ge kommentarer.

Andra kompletta system som aldrig kan fungera om en länk tillåts mutera fritt är exempelvis blodkoaguleringen, med ett 20 tal faktorer i rätt sekvens, menscykelns väl avstämda mekanismer, biokemiska syntesvägar, styrningen av immunförsvaret etcetera, tar jag upp och belyser och vi diskuterar.

Samtliga läromedel böcker och AV-material är helt penetrerade av evolutionsfilosofin och ännu mer vetenskapligt osakligt är att den framställs som ett axiom invävt i övrig vetenskaplig information t.ex. förklaringar om planetsystemet och Big Bang omnämns med samma självklarhet, att så är det bara. För 4,5 miljarder år sedan såg jorden ut så här etcetera, uralstring skedde så här…..Ideligen tvingas jag stoppa videovisningar för att försvara ett vetenskapligt synsätt från denna livsåskådningsfilosofi som presenteras som ett axiom som ej behöver bevisas.

Ursprungsfrågorna erbjuder många exempel på att få öva kritiskt omdöme och komma med alternativa synsätt, som ju tillhör de övergripande målen för vår demokratiska fostran. Detta tillfälle att tillämpa kritik tas sällan fram i våra läromedel. Ett strikt vetenskapligt synsätt skulle få tillfälle att komma fram i läroböcker ex:

Hypotes - Mothypotes

Experiment - reproducerbart med kontroll ® vedertagen teori; ex. Atomteorin.

Inom evolutionsfilosofin åsidosätter man grundläggande vetenskapligt arbetssätt exempelvis de s.k. absoluta åldersdateringarna som innehåller många okontrollerbara antaganden och exempelvis det faktum att ingen enda ny gen med nytillkommen information har kunnat påvisas som en följd av mutationer.

Jag presenterar min syn på livets uppkomst och mångfald som exempel på ’design’ från början, som det enda logiska alternativet, vidare en snabb uppdelning (mikroevolution) från befintliga grundtyper av liv genom i huvudsak "degeneration", d.v.s. bortfall av information genom mutationer men även omkombinationer av gensekvenser, sedan verkar selektionen och fortplantningsbarriärer så en artuppdelning kan ske(senaste prog. i TV1 4/3-2000 Mitt i Naturen från Galopagosöarna visade finkarnas artuppdelning under loppet av 2-3 år som en följd av extremt El Nino-väder).

Reaktioner jag mött är nästan bara: "Jaså vad intressant", men även: "Du måste vara den enda nu levande skapelsetroende biologiläraren"! (Ja många lär vara utdöda.), "Du lärde mig biologi men fick mig också att tvivla på evolutionen".

Sven refererade till nedanstående avsnitt ur en lärobok naturkunskap för gymnasiet [Nilheden, 293-294]. Här nedan har jag lagt in det relevanta avsnittet. Svens kommentarer finns medtagna inom hakparenteserna i texten, understrykningarna är Svens.

Vad styr livets utveckling?
…….
Under tidernas lopp har människan samlat på sig fler anlag än hon utnyttjar. Bland de outnyttjade anlagen finns troligen många som förlorat sin betydelse under utvecklingens gång, men där finns säkert [Med vilken säkerhet då? Bortfallet av gener är däremot väl dokumenterat.] också en hel del anlag som ännu inte har tagits i bruk. Man kan räkna med att många av de anlagen är värdelösa eller rent av skadliga, men det finns förmodligen också sådana som kommer att visa sig vara värdefulla, när de med tiden kompletteras med nya anlag. [Sund kritik! ® ] En förändring i ett enda anlag eller tillkomsten av ett enda nytt anlag medför nämligen sällan något positivt för individen eller arten. I regel krävs det ett samspel mellan flera anlag för att en värdefull, ny egenskap ska framträda. Ofta krävs det också att ett nytt beteende uppstår eller att ett tidigare beteende ändras för att den nya egenskapen ska ha något värde. Tänk bara på vilket invecklat samspel mellan olika kroppsdelar, vävnader, hormoner och beteenden som däggdjurens (och människans) fortplantning är. Ett så invecklat system av samverkande faktorer kan inte gärna ha uppkommit som resultat av en enda mutation. Vi kan också konstatera, att systemets enskilda delar inte gärna kan ha spelat någon avgörande roll vid det naturliga urvalet om de tillkommit successivt. Det är bara det kompletta systemet som har positivt urvalsvärde. Så kan t ex körtlar som producerar mjölk inte vara till någon nytta för ett djur som inte vårdar sina ungar eller för ett djur vars ungar inte kan leva på mjölk eller där ungarna och de vuxna saknar de beteenden som är nödvändiga för att däggningen ska lyckas. Sannolikheten för att alla de för däggningen nödvändiga arvsanlagen och beteendena uppkommit av en slump är mycket liten. Det finns alltså redan efter detta enda exempel anledning att fråga sig om utvecklingen verkligen styrs på ett så mekaniskt och slumpmässigt sätt som antyddes i början av avsnittet. Måste vi inte på något sätt komplettera vår modell av utvecklingsgången?

Ju mera osannolik en händelse är, desto mera sällan inträffar den rent slumpmässigt. Då man räknar på sannolikheten för att en viss egenskap hos levande materia eller en levande varelse ska ha uppstått rent slumpmässigt, finner man inte sällan att sannolikheten är mycket liten för att egenskapen ska ha hunnit uppstå under den tid jorden funnits.

_____________

Undervisningen i ursprungsfrågor bör enligt min uppfattning vara saklig och allsidig som

läroplanen uttrycker det i de citat som Fred Örtegren använder. Enligt kursplaner och

betygskriterier utgiven av Skolverket 1996 ska "en kritisk och värderande inställning komma till uttryck i undervisningen i naturkunskap ".

Man bör också visa hur naturvetenskapen påverkar utvecklingen inom andra områden.

Man ska ta upp frågor av etisk natur och lära sig ta egna ställningstaganden.

Det är viktigt att få fram begreppens och modellernas karaktär av teoretiska konstruktioner.

Under rubriken "Mål att sträva mot" i biologi läser vi att eleverna ska utveckla kunskap om teorier om livets villkor och utveckling.

Enligt läroplan och kursplan bör alltså skolan vara öppen for skilda uppfattningar, uppmuntra att de förs fram, ge möjlighet till personliga ställningstaganden.

Hur undervisningen i ursprungsfrågor egentligen är vet jag nog inte tillräckligt mycket om. Men om man ska döma av de läromedel som står till buds och som används i de flesta skolorna är det mycket som fattas för att nå läroplanens och kursplanernas mål. I de flesta läroböcker i biologi beskrivs evolutionsläran som ett odiskutabelt faktum. Evolutionslärans verkningar inom andra områden tas inte upp. Man kan inte ens ana att det finns någon som kan ha en annan uppfattning än evolutionsteorin. Att den skulle vara en teori bland andra teorier finns ingen antydan till. Alternativ forskning i andra länder berörs inte.

Jag anser att undervisningen kan vara annorlunda. Den bör också vara det för att stämma med läroplan och kursplan.

Hur lägger du opp din undervisning i ursprungsfrågor?

Vi behandlar ämnet i åk 9 när eleverna har kunskap om t.ex. artbegreppet, mutationer, djurens och växternas anatomi och ekologi. Med den bakgrundskunskapen studerar vi evolutionsläran parallellt med andra tolkningar av de fakta man har att tillgå. Det kan gälla t.ex. fossilens utseende och utbredning. Vi skiljer på fakta och de teorier man får fram av fakta. Vi ser också på vad som är rimligt och vad som är fantasi när man vill bygga upp ett system där allt ska passa in. Vi studerar också hur man fastställer geologiska tider eftersom läroböcker inte har någon förklaring. Det är viktigt att veta hur man fått fram dem. Vi talar om vad som händer vid översvämningar och hur fossil då bildas. Vi studerar också hur ofta

mutationer leder till utveckling och beräknar sannolikheten för att en art utvecklas ur en annan. Vi talar om hur mycket vi egentligen kan veta om en forntida mänsklig varelse om man inte har lämningar efter hela människan.

Vi funderar över vad likheter och fosterutveckling egentligen kan bevisa. Vi konstaterar att övergångsformer mellan arter knappast finns bland fossil. Vi funderar också på om utdöda arter som liknar levande arter måste vara övergångsformer. Vi ifrågasätter allt som evolutionsläran säger och ser att det finns andra förklaringar till de lämningar som finns. Vi samtalar också om vilka följder evolutionsläran får i historietolkning, samhällssyn m.m.

Kända citat av Darwin granskas t. ex. "Den starkare överlever". Är det bara en iakttagelse han gjorde eller är det en norm som vi ska sträva efter? Om vi är en djurart, vad gör oss annorlunda än andra djur? Hur förklarar vi människans ansvar, förmågan att välja, samvete och rättsmedvetande? Är samhället påverkat av Darwins teser? Vad ville Darwin egentligen? Har vi lagt in mer i evolutionsläran än vad han tänkte.

Skulle du vilja lägga upp din undervisning annorlunda?

Ja, om det fanns tillgång till böcker och andra läromedel som är anpassade till elever i åk 9

Eftersom evolutionsläran är den förhärskande i Sverige finns inte mycket översatt som passar för tonåringar.

Du är ju skapelsetroende, hur presenterar och motiverar du din skapelsetro inför elever och kollegor?

Självklart är jag påverkad av min stora respekt för bibeln som Guds Ord. Den respekten har jag fått efterhand som jag upptäckt mer och mer av den helhetsbild som bibeln ger av människans villkor och den vishet som finns där. Men jag kan också påpeka att man egentligen inte behöver vara skapelsetroende för att ifrågasätta vetenskapens rön i ursprungsfrågorna. De fakta som finns är inte entydiga så att de stämmer in på evolutionsläran i stort. Utveckling inom arter kan jag acceptera, men inte hela paketet eftersom det finns så många svaga punkter som kräver mycket fantasi och tro.

Vill du berätta något om de reaktioner som du mött på din undervisning?

Eleverna vill inte bli matade med en teori utan tycker om att diskutera olika möjliga tolkningar av fakta. De tycker om att tänka kring ursprungsfrågorna och förstår att de fakta man har är alldeles för litet för att bygga upp ett system där allt stämmer. Ungdomar i dag räknar inte bara med det inomvärldsliga och ser att ursprungsfrågorna inte tillhör de strikt vetenskapliga frågor som man får svar på med experimentella metoder.

_____________________________

Kent är gymnasielärare i matematik och fysik.

Skulle du vilja beskriva hur skolans underv. i ursprungsfrågor enligt din uppfattning är?
Skolans undervisning är inte saklig i dessa frågor. Man redovisar antaganden och spekulationer om alltings ursprung som om dessa förklaringsförsök vore absoluta sanningar och att jämställa med fakta. Sällan eller aldrig redovisas den ödmjukhet och öppenhet som många framstående forskare hyser inför ursprungsfrågorna. Jag vill påstå att detta utgör ett flagrant brott mot allt vad objektivitet heter. Genom att missbruka vetenskapen på detta sätt och låta vetenskapen uttala sig långt utanför dess kompetensområde är man i själva verket minst lika ovetenskaplig som man vill göra gällande att skapelsetroende är.

Hur lägger du upp din undervisning i ursprungsfrågor?
Jag ger en objektiv beskrivning av de vetenskapliga ursprungsteorierna och sätter in dessa i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang för att visa att de utgör tolkningar av fakta, men inte själva är fakta. Jag tar också upp att om förklaringen helt eller delvis är övernaturlig skapelse, så ligger detta utanför vad vetenskapen har möjligthet att förklara (vare sig troende eller icke troende kan då fullständigt förklara universum, livet och de olika arterna). Dessutom är det viktigt att klargöra att vetenskapen på intet sätt utesluter existensen av en övernaturlig skapare, den är bara oförmögen att studera en sådan skapare och hans handlingar.

Skulle du vilja lägga upp din undervisning annorlunda?
Nej

Du är ju skapelsetroende, hur presenterar du och hur motiverar din skapelsetro inför elever och kolleger?
På ca 500 sidor på min hemsida. Kortfattat så säger jag ungefär samma sak som i mitt föregående svar. Sedan händer det givetvis att jag tar upp problem inom de olika evolutionsteorierna, vilket det finns gott om.

Vill du berätta något om de reaktioner som du mött på din undervisning?
Eftersom jag undervisar på en kristen skola så får jag inte så mycket reaktioner i mina egna klasser. Däremot är jag ju ute en del och talar i bl a gymnasier över ämnet. Jag var t ex för några dagar sedan på Bortagårdsgymnasiet i Bortastad och debatterade med en biologi- och en
samhällskunskapslärare om evolution inför ett fullsatt gymnasium. Jag fick mycket positiva reaktioner och många elever fick sig säkert en tankeställare. Överlag (det finns undantag) så upplever jag i dag att fler människor ställer sig tvivlande till evolutionsteorins förmåga att ge en
total förklaring till alltings ursprung (med evolutionsteorin menar jag då snarare evolutionsscenariot som ju sysslar med både universums, livets och arternas ursprung). Den moderna fysiken har ju också visat på ett universum som är så sinnrikt och där minsta förändring av naturkonstanter eller naturlagar skulle få katastrofala konsekvenser för livets existens. Svaret
att det råkade bli så av en slump ställer större krav på mirakler (pga att det är så ytterst osannolikt) än vad tron på en övernaturlig skapare gör.
___________________________

Anton undervisar på grundskolans högstadium och är ämneslärare i biologi, kemi, fysik och naturkunskap..

Hur skulle du vilja beskriva skillnaden mellan hur undervisningen i ursprungsfrågor, enligt läroplanen, bör vara i skolan, hur den enligt din uppfattning är, och hur den egentligen kan vara

Bör ge mer fakta och inte presentera en tolkning/tro som fakta. Flera tolkningar kan presenteras.

Hur lägger du upp din undervisning i ursprungsfrågor?

Lär eleverna skillnad på tro, vetande, fakta, filosofi, teori osv. Sedan kan de själva granska sina läroböcker och se att inte ens om evolutionsteorin var sann, skulle man kunna skriva så självsäkert som man gör i läroböckerna. Sedan presenterar jag det som är fakta och vad man tror. (Se mer i Genesis 1 1990.)

Skulle du vilja lägga upp din undervisning annorlunda?

Tror jag inte.

Du är ju skapelsetroende, hur presenterar du och hur motiverar din skapelsetro inför elever och kolleger?

Jag argumenterar utifrån fakta, naturvetenskap.

Vill du berätta något om de reaktioner som du mött på din undervisning?

De reagerar negativt i början, och sedan positivt - även om de inte delar alla mina slutsatser (precis som jag själv gjorde när jag första gången stötte på kritik av Darwin)

______________________________

Kurt är lärare i matematik och fysik på gymnasiet.

Tack för ditt brev. Jag har med behållning läst det du har skrivit i Genesis och Skapelsetro och det vill jag passa på och tacka dig för. Mot den bakgrunden gläder det mig att du tänker utbilda dig till lärare. Vi är alltför få lärare (inom det naturvetenskapliga området) som öppet vågar står upp för skapelsetron.

När det gäller din förfrågan om hur jag tacklar dessa frågor i undervisningen så kan jag nog inte hjälpa dig i ditt examensarbete. Orsaken är helt enkelt den ämneskombination som jag har. Jag är nämligen matematik och fysiklärare och tangerar denna frågeställning ytterst sällan i min undervisning. Eftersom de flesta elever som jag undervisar känner till min hemsida och vet var jag står i ursprungsfrågan så får jag många tillfällen till privata samtal. Dessutom vet jag att kristna ungdomar känner ett starkt moraliskt stöd i att det finns lärare som våga föra fram ett kristet alternativ till Darwins mekanistiska utvecklingsmodell. För övrigt är det många positiva reaktioner jag fått på min hemsida.

________________________________

Göte är gymnasielärare i biologi.

Hur skulle du vilja beskriva skillnaden mellan hur undervisningen i ursprungsfrågor, enligt läroplanen, bör vara i skolan, hur den enligt din uppfattning är, och hur den egentligen kan vara?

Min uppfattning är att rådande biologiundervisning i ursprungsfrågan är tämligen ensidig med favör åt det materialistiskt-evolutionistiska hållet. I andra sammanhang och när det gäller andra företeelser skall elever uppmuntras till att ha ett kristiskt, prövande förhållningssätt. Evolutionsfenomenet undantaget! Detta begrepp får inte i sig ifrågasättas, vilket dessbättre en ökande grupp naturvetare börjar att reagera över (Se exv. Intelligent Design Movement på Internet).

Hur lägger du upp din undervisning i ursprungsfrågor?
En noggrann, saklig genomgång av de klassiska argumenten för evolution tillsammans med en belysning av argumenten utifrån en evolutionskritisk ståndpunkt, genom att jag visar att det finns alternativa tolkningsmöjligheter av de fakta som ligger till grund för argumenten.

Skulle du vilja lägga upp din undervisning annorlunda?
Ämnet biologi expanderar oerhört med tiden. Timantalet står still eller reduceras. Tiden är en bristvara. Drömmer om en lugn, avstressad studiemiljö med tid för reflektion. Så är ej fallet. En tanke jag har är att låta eleverna i större utsträckning stå för inhämtandet av evolutionskritisk information genom div lämpliga länkar. Får se om jag kan få till något åt det hållet redan i vår?!

Du är ju skapelsetroende, hur presenterar du och hur motiverar du din skapelsetro inför elever och kolleger?
Mitt centrala argument är designargumentet i dess många former, särskilt med tonvikten på informationsbegreppet (biologisk information i arvsmassan) och det osannolika (omöjliga) att information spontant skulle uppkomma ur brus (kaos). Med andra ord appellerande till vars och ens sunda(?) förnuft.

Vill du berätta något om de reaktioner som du mött på din undervisning?
Jag har aldrig hört någon negativ reaktion från vare sig elever, föräldrar eller kolleger. Jag brukar "gästföreläsa" hos kolleger med en annan syn ibland. Bland kolleger brukar inte det här vara ett diskussionsämne. Jag har valt att inte göra det till det. Påverkan mot rätt håll kan ske på många andra sätt än sakdebatter, vilka oftast inte leder nå´n vart. När allt kommer till kritan (whiteboardpennan) så handlar det ju om två oförenliga världsbilder/paradigm, vars skiljelinje står kvar ända tills den tas bort i Kristus.

[Nästa]

[ Förord | Inledning | Före Darwin | Darwins tid | Efter Darwin | Skapelselära | min erfarenhet | Läraruttalanden | Sammanfattning | Referenser | Länkar | Intervjufrågor ]

[ Innehållsförteckning ] [ hem ]