Skapelse eller evolution

en jämförelse

Man hör ofta i sekulära media, liksom på många icke-kristna religiösa arenor, att människan i grunden är god och att den godheten kan uppmuntras och främjas till dess att världen fått fred och allt blivit harmoniskt. Det synsättet förnekar Bibelns Gud och hans sanningsord om vårt verkliga tillstånd som syndare

Sammanställning av PAUL G. HUMBER

I ökande grad är det i dag humanismens idé som lärs ut i media, i våra skolor och även i en del kyr­kor som menar sig vara kristna att människan är den som bestämmer vad som är rätt och sant. Parallellt med detta humanistiska betraktelsesätt fin­ner vi sedan att abort plötsligt blivit en "rättighet" för kvinnan, och även att pro­tester mot detta från religiöst håll på­stås grunda sig på religionsmyter och förlegade idéer.

Evolutionism
Den som religiös tro omfattade evolutionistiska filosofin - tanken att alla livsformer på  jorden är resultatet av för­ändringar med början i en ursprunglig cell som bara råkade komma till för att sedan bilda livets mångfald - härrör di­rekt ur humanismen. Evolutionära idéer sträcker sig bortom uppkomsten av livet med  dess många variationer och gör gäl­lande att universum självt har sitt ur­sprung i en plötslig oförklarad expansion för miljarder år sedan, och att den plötsliga expansionen resulterade i ga­laxer, vår egen inräknad, och slutligen ledde till själva livet. Följaktligen sägs att även vårt medvetande och våra före­ställningar om vad som är rätt och fel, gott och ont, är resultatet av en slump eller en serie slumpmässiga händelser som ägde rum under enorma tidsrym­der. Detta förnekar inte bara Bibelns Gud och budskapen om skapelse, återlösning och ansvarighet inför honom, det förnekar också varje övernaturlig intelligens.

 

Teistisk evolution
Teistiska evolutionister försöker kom­binera en humanistisk evolution med vad Gud säger. De säger att Gud "gjor­de det genom evolutionen". Gud hade förvisso kunnat göra det på det sättet, men faktum är att han säger att han inte gjorde det. Första Mosebok återger en skapelse som tog sex dagar, en överna­turlig skapelse av olika "slags" liv, åt­skilda, och som enbart var i stånd till fortplantning "efter deras eget slag". De två ståndpunkterna - evolution och ska­pelse av Gud - står i motsatsförhållande till varandra. För att få dem att gå ihop måste man fuska med viktiga aspekter hos den ena och/eller den andra. Där­för kan teistiska evolutionister hamna i den positionen att de måste sätta till­tro till rådande profant evolutionistiskt tänkesätt i en utsträckning som kräver att de bortser från eller omtolkar Guds ord, Bibeln.

TJUGOTVÅ PUNKTER

För att hjälpa dem som klokt nog tror att Gud vet hur man kommunicerar och menar vad han säger kan följan­de punkter om skapelse respektive evo­lution framhållas. De erbjuder en kort översikt över de ämnen som tas upp, inte någon detaljerad förklaring. Även om listan kunde utökas både i antal punk­ter och vad gäller detaljer, tror vi att det som diskuteras här är viktigt och till hjälp för en intresserad kristen.

1. FÖR OCH EMOT OM MATERIENS TILLKOMST

Antingen blev materien skapad eller är den evig. De kristna tror att Gud skapade materien. Humanisterna tror att materi­en efter att ha utvecklat sin egen intelli­gens "skapade" Gud. Dessa ståndpunk­ter utesluter varandra. Alltså är varje argument mot den ena av dessa stånd­punkter ett argument för den andra. På liknande sätt är själva skapelsen anting­en en frukt av intelligens eller så är den det inte. Evolutionsteorin (sådan den be­skrivs i läroböcker och den vetenskapli­ga litteraturen) pläderar för ett icke-intelligent upphov och skeende. Skapel­se, i vilken form som helst (det finns icke-kristna former av skapelsetro), argumenterar för ett bakomliggande intelligent upphov och skeende.

2. FOSSIL DOKUMENTATION

Den fossila dokumentationen berättar om ting som dött. Släktskapen mellan fossil bestäms på ettdera av två sätt. Antingen grundar man dem på idén att fossilen är så lika varandra att man anser dem vara samma sorts växt eller djur, eller på färdiga uppfattningar om släktskap, vilket i sin tur även förut­bestämmer slutsatserna. Vi läser ofta om den eller den "mellanformen" som överbryggar gapet mellan ett slags organism och ett annat. Det är viktigt att minnas att de mellanformer som hittats bara är mellanformer därför att de för­klaras vara det. Vi har inga bevis för att de inte bara är ett annat "slag" av växt eller djur.

Till exempel, om någon som aldrig hade sett en fladdermus skulle titta på en fossiliserad fladdermus, skulle han/hon lätt kunna påstå att detta var en mellanform mellan fåglar och däggdjur! Men vi vet att fladdermöss lever i nutid och är högt specialiserade var­elser och inte mellanformer av något slag. Det är detta som händer med fos­sil. Man gör en mängd antaganden varje gång man ser ett fossil och förklarar sedan att det är t ex en mellanform mel­lan fåglar och dinosaurier, eller mellan fiskar och reptiler.

I själva verket är det så att "mellan­former", liksom skönhet, sitter i åskådarens öga. Människor tenderar att se det de vill se, och evolutionsteorin for­drar när allt kommer omkring mellan­former. Och så förklaras vissa fynd vara mellanformer, och man ropar ut det i pressen. Men när fossilens rang av mellanform återkallas görs det ofta mycket tyst, med liten eller ingen be­vakning i pressen. Ett utmärkt exempel på detta är "Lucy" som så högljutt ba­sunerades ut under 1970-och 80-talen som en viktig mellanform i människans utveckling och ett obestridligt bevis för att människan hade "utvecklats". Under 1990-talet började dock många evolutionister, inklusive en av dem som upp­täckte henne, i tysthet avlägsna "Lucy" från människans utvecklingsträd. (Se: Science 1996, Vol. 272, s 654 och Na­tional Geographic, 1996, mars, s 96). Dessa överdrifter ger alltså intrycket att en stor mängd mellanformer har påträf­fats. Sanningen är en helt annan. (Se: http://palaeo-electronica.org/2002 l / editor/icon.htm)

3. GENETISK STABILITET (STASIS)

Den fossila dokumentationen uppvisar olika slag av växter och djur utan något evolutionärt samband med varann. P g a de här luckorna i den fossila dokumen­tationen har det framlagts ett antal teo­rier för att förklara dem och samtidigt hålla sig till evolutionismen. "Punctuated equilibrium"("avbruten jämvikt") är tanken att evolutionära förändring­ar inträffat mycket hastigt inom små, isolerade populationer, utan att lämna några fossila spår. Den fossila dokumentationen själv överensstämmer emellertid i hög grad med det vi läser i Bibeln: växter och djur skapades i en­lighet med sitt "slag". (För ytterliga­re hjälp se: www.arn.org/arnproducts/ books/b021om.htm)

 

4. ENKELT KONTRA KOMPLICERAT

Evolutionister tvingas framhålla att de tidigaste livsformerna var mycket enkla och att tiden och någon hemlighetsfull utvecklingsprocess har lett till den komplexitet och variation vi ser hos levande ting på jorden i dag. Emellertid är föreställningen om "från enkelt till komplext" i sig själv en missvisande förenk­ling. När Darwin lade fram sin "teori" ansåg han - eftersom han återspeglade sin tids vetenskaps- kunnande - att cel­len var ett slags liten "klump". Vi vet nu att den "enklaste" av alla celler är förbryllande invecklad och raffinerad. I denna enda cell samverkar tusentals proteiner på bestämda och metodiska vägar i en skyddad miljö. Näringsäm­nen tas in, bryts ned, förbrukas, och av­fall stöts bort. Också bakterieceller ex­isterar i en komplicerad "kultur" där de reagerar på sin omgivning, kommunice­rar med varandra och reproducerar sig i en förloppskedja vi ännu inte förstår helt och fullt. Det finns inte någonting enkelt med någon enda cell. Det har ald­rig funnits någonting enkelt med någon enda cell någonsin. Och ändå är en cell den "enklaste" form av liv vi kan finna! Så föreställningen "från det enkla till det komplicerade" känns inte vid att t o m det "enkla" är mer välgenomtänkt och raffinerat än vilka mänskliga ingenjörs­bedrifter som helst.

5. KOMPLICERAT KONTRA ENKELT

Ibland försöker evolutionister gå åt andra hållet. De talar om "komplexi­teten" hos en snöflinga eller en tornado i ett försök att visa att  naturliga pro­cesser kan åstadkomma "komplexitet". Biologiskt sett är det en oerhörd skillnad mellan komplexiteten i ett cellulärt system och komplexiteten hos en snöflinga eller en tornado. Det här är ett  område  där det  kan     tänkas uppstå förvirring och som evolutionister har funnit att de lätt kan utnyttja om de använder tillräckligt fantasifulla ord och "låtsas" att samma naturliga process som bildade en snö­flinga skulle kunna bilda en cell. Var­ken snöflingor eller tornados kan ta upp specifika näringsämnen, bryta ned dem och använda dem som energi, föröka sig, meddela sig med andra snöflingor och tornados eller bilda de komplicerade biologiska samhällen som celler gör. Snöflingor är vackra, tornados är kraft­fulla, men de är inte levande och kommer inte ens i närheten av den inveck­lade komplexiteten hos celler.

6. BARA EN ENDA (ALLOMFATTANDE) MÄNSKLIG RAS

Många illustrationer av mänsklig "evo­lution" har framställt de mer mörkhyade människorna som dem som först utveck­lades från aplinjen, och de mer ljushyade människorna som de faktiska slutprodukterna av evolutionen (t o m så nyli­gen som i National Geographic, Nov. 1985, s 574-7). I linje med detta reso­nemang kan evolutionen hållas ansvarig för många av fasorna som de rasistiska idéerna förde med sig under sent  artonhundratal och in på nitton- hundratalet och ända till idag.

Det var inte så länge sedan som  mörkhyade människor betraktades! som ännu inte fullt ut mänskliga enligt den evolutionistiska ordningsfölj­den. Under hänvisning till Darwins On the Origin of Species... (Om arternas uppkomst...) skrev Stephen Jay Gould: "Biologiska argument för rasism må ha varit vanliga före 1859, men de ökade i omfattning i samma mån som evolu­tionsteorin vann gehör" (Stephen Jay Gould Ontogeny and Phylogeny. Har­vard University Press, Cambridge,] Mass. 1977, s 127)

 

Hitler är också känd för att ha tagit evolutionistiska idéer till stöd för folk­mord och principen att upphöja en ras av män och kvinnor (den vita) som överlägsen. Det underliggande evolu­tionistiska tänkandet framstår mycket klart i hans bok Mein Kampf (Min kamp), där denne onde makthavare tala­de om "lägre människotyper". Han kri­tiserade judarna för att föra in "negrer i Rhenlandet" med målsättning att "ödelägga den vita rasen genom den bastardisering som skulle bli den ofrånkomliga följden." Han talade om "missfoster mitt emellan människor och apor" och beskärmade sig över det faktum att  kristna for till "Centralafrika" för att sätta upp "negermissioner" som skulle leda till en förvandling av "sunda ... mänskliga varelser till en degenererad i avkomma av bastarder." I det kapitel som har rubriken "Nation och ras"! skrev han: "Den starkare måste dominera över och inte blanda sig med den svagare och därigenom offra sin egen storhet. Bara den som är född till vek­ling kan se på detta som grymt, men han är ju också bara en svag och be­gränsad människa; för om denna lag inte rådde skulle varje märkbar högre utveckling av varelser med organiskt liv vara otänkbar." Några sidor längre fram skrev han: "Låt dem som vill leva kämpa, och dem som inte vill kämpa i denna värld av evig kamp förtjänar inte att leva."

 

Men allteftersom den verkliga vetenskapen har upptäckt att alla män­niskor genetiskt sett är samma art och alla framgångsrikt kan gifta sig och få barn över "rasgränserna", har evolutionisterna retirerat från föreställningen att hudfärgen bestämmer hur långt upp eller ner på evolutionens stege man kan tänkas befinna sig. Det här är också den slutsats de dragit på grund av beho­vet av "politisk korrekthet". Men slut­satsen att alla människor är mänskli­ga från början kan man hitta i Bibeln: "Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden (Apg 17:26). (För ytterligare hjälp, se Creation Ex Nihilo Technical Journal 13(2): 101-111, 1999 och www.icr.org/pubs/imp/ imp-164.htm)

7. FYRA GRUNDVALAR FÖR EVOLUTIONEN

Evolutionsteorin stöder sig på att fyra ting är sanna: enorma tidsrymder, slumpmässiga lyckträffar, specifika mutationstyper och naturligt urval. Ingen av dessa fyra företeelser stöder en evolution på något sätt.

 

Tid resulterar i att ting bryts ner. Förfall är en naturlig följd av tidens gång, och tid enbart har aldrig påvisats ha någon annan effekt. Tiden har förvisso inte någon kapacitet att organisera eller samordna material på ett funktio­nellt sätt. Om man lämnar en cykel ute i alla väder, rostar den och faller sönder - den blir inte en bil.

 

Slumpen är ett argument som visat sig felaktigt om och om igen. Det finns inget giltigt skäl att påstå att en blind, naturlig process (dvs slumpen) någonsin skulle kunna producera någonting så komplicerat som den "enkla" cellen. I sin bok Evolution: A Theory in Cri-sis frågar molekylärbiologen Michael Denton om det verkligen är "troligt att slumpmässiga processer skulle kunna ha konstruerat en verklighet (som)... är komplicerad bortom vår egen kreativa kapacitet, en verklighet som är själva motsatsen till slump, och som på alla sätt överträffar allt som är åstadkommet genom människans intelligens?" (s 342).

 

Mutationer, eller förändringar i organismers genetiska innehåll, särskilt vad gäller de högre djurarterna, är nästan alltid skadliga och ofta dödliga. Samtidigt som en del mutationer (spe­ciellt inom växt- och mikrobvärlden) kan visa sig fördelaktiga under vissa omständigheter, blir denna "fördel" så gott som värdelös om man ändrar dessa omständigheter. Populationer av organismer växlar i själva verket ofta mellan olika former allt eftersom de omgivande förhållandena förändras - ett underbart vittnesbörd om den anpassningsba­ra designen hos alla levande varelser. Vanligen är mutationer antingen neutrala (dvs ingen förändring sker i den cellulära aktiviteten) eller så inskränker eller eliminerar de en redan existerande cellulär aktivitet, t ex ger förlust av transportsystem, reglerande system, enzymspecificitet osv. Men detta är motsatsen till vad som krävs för evo­lution (speciellt vad avser "gemensamt ursprung"). Snarare är det så att för att förklara all livets variation kräver evolutionen mutationer som skulle ge upp­hov till dessa specifika cellaktiviteter. Trots hundratals exempel på mutationer inom en stor mängd arter, finns det inte något otvetydigt exempel på en muta­tion som uppfyller detta krav. Och om man fann ett sådant undantag, skulle det vara just det - ett sällsynt undantag. Det här är inte en tillräcklig grund att bygga en hel teori om biologisk ut­veckling och mångfald på.

 

Naturligt urval passar utmärkt in i en skapelsemodell. Det Darwin gjorde var att anta att denna "urvals"-process skulle tvinga fram en "bygg"-process, genom vilken organismer som inte ägde förmågan att gå skulle drivas att utveckla en sådan förmåga, eller orga­nismer som inte ägde förmågan att flyga drivas att utveckla den förmågan. Naturligt urval som sådant gavs en för­måga som det aldrig haft: förmågan att frambringa eller skapa något. Det enda naturligt urval kan åstadkomma är att välja bland de egenskaper som redan finns i den biologiska världen.

 

Det fungerar som ett rensa-bort-system, inte som ett utvecklingssystem. Om tillräckligt mycket genetisk "information" avlägsnas från genpoolen, kan en ny egenskap eller ett nytt särdrag komma fram (t ex hundraser), men bara om sådana särdrag och egen­skaper fanns i genpoolen från början. Dessa principer framlades först av William Blyth, en kreationist, inte av Charles Darwin. (Se: www.icr.org/pubs/imp/ imp-283.htm)

8. VARIATION ÄR INTE EVOLUTION

Evolutionister har försökt att bevisa sin sak genom att blanda ihop två olika processer under benämningen "evolution". Den första är variation. Variation ser vi dagligen. Hundvalpar och kattung­ar föds alla med individuella olikheter i storlek, färg, personlighet. I själva ver­ket vet vi att ibland kan de här olikheter­na var mycket stora. Skulle någon som tittar på den fossila dokumentationen tro att chihuahuahundar och grand danoishundar tillhörde samma art eller att de levde vid samma tid? Kanske inte. Men det gör de. Vi kan se en del anmärk­ningsvärda variationer inom vissa slag av organismer, men vi känns ändå vid dem som hundar, hästar, katter - eller människor. Vi vet att pygméer och zuluer och tyskar och kineser alla är människor - bara olika varianter.

Eftersom ordet "evolution" ofta definieras som "förändring" eller "föränd­ring med tiden", antyder evolutionisterna att dessa variationer inom arterna är det slags förändringar som, när de ackumuleras och utväljs av "naturen", har resulterat i allt livs allmänna evolutionära härstamning. Men en sådan evolutionär härstamning (t e x en anta­gen utveckling från fisk till människa) kräver mycket mer än bara "variation". Den kräver betydande förändringar i kroppstyp, biokemi och beteende.

 

Det är ett bedrägligt argument att visa på små variationer som man ser dagligdags och sedan hävda att detta bevisar en utveckling från en encellig organism till ormbunkar, människor, elefanter, fjärilar och ekar. I själ­va verket, som nämnts under punkt 7, är det bara bestämda typer av förändringar som kan uppfylla evolutionisternas anspråk. Redan närvarande gener som kommer till uttryck, eller mutationer som eliminerar redan befintliga funk­tioner är inte de typer av förändringar som evolutionen kräver. Och ändå erbjuds sådana förändringar ständigt av evolutionisterna som exempel på hur evolutionen framskrider.

9. DINOSAURIEBEN ÄR INTE SÅ GAMLA

Det finns nu starka belägg för att vissa ting som av evolutionister har antagits vara miljontals år gamla inte är så gamla. Ett bra ex­empel är icke fossiliserade dinosaurieben. Fynd man gjort antyder att de inte är särskilt gamla alls, eftersom de inte har undergått nedbrytning i tillräckligt hög grad för att vara miljontals år gamla. (Se: www.answersingenesis.org/ Home/Area/Magazines/docs/v 14n3 dino.asp)

Kvastfeningen är ett exempel på ett s k kallat levande fossil, en organism som behållit utseende och sin karaktär i "många miljoner år". Foto: Mats Molén.

10. LEVANDE FOSSIL

Många livsformer, som evolutionister en gång trott vara utdöda, har påträf­fats levande och friska idag och i stort sett oförändrade. Kvastfeningarna t ex trodde man hade dött ut för 60 miljoner år sedan, men de lever idag! Ett annat exempel är Wollemipinjerna i Australien, vilka tycks vara genetiska kopior av varandra. Evolutionisterna tävlar om att komma på nya förklaringar. Under förklädnaden "vetenskapen korrigerar alltid sig själv" måste de ta sin tillflykt till alltmer uppfinningsrika förklaringar för att hålla evolutionen vid liv, trots de ökande beläggen mot den. Så vad vi slutligen hamnar i är förklaringen att medan vissa populationer kvastfeningar överlevde oförändrade, så förändra­des andra, i en annan miljö, drastiskt och utvecklades till andra livsformer. Avsaknaden av genetiska förändringar hos Wollemipinjerna, som antas vara miljontals år gamla som art, har ingen evolutionär förklaring. Men det stämmer väl med en skapelse. (Se: www.creationresearch.org/creation matters/98/cm98Q3.html)

 
11. UPP- ELLER NEDGÅNG

Det är allmänt observerat att alla icke levande ting tenderar att degenerera, men det är också sant om levande system. Som bäst uppfyller de potentialen hos den genetiska kod de ärvt från sina förfäder; sedan åldras de eller förgås i en attack, en olycka, en sjukdom eller av ackumulerade skador. Detta stöder uppfattningen att allting befinner sig på en degenerationsväg från ett högre organiserat tillstånd, som från början tillkom genomen intelligent skapelsehandling. Degeneration och evolutionära framsteg är motsatta begrepp.

12. GROTTMÄNNISKOR

Neandertalaren presenteras ofta som en "förmänsklig" varelse. Det finns emellertid ökande belägg för att neandertalarna var precis lika mänskli­ga som vi. De var helt enkelt en variation av människan på samma sätt som pygméen och zulun. Deras hjärnor var lika stora eller större än våra, och bevisen för att de var intelligenta varelser dyker upp på en mängd platser. Man kunde också påpeka att Jobs bok beskriver människor som levde under mycket svåra omständigheter och åtminstone vissa tider bodde i grottor (Job 24:2-12 och Job 30:1-8). Beläggen för "grott­människor" i Bibeln är helt klara, men orsaken till deras levnadssätt är tillbakagång och inte evolution.

13. HARMONI MELLAN RELIGION OCH VETENSKAP

Tanken på en konflikt mellan religion och vetenskap är en produkt av det evolutionära sinnet. Det finns ingen konflikt mellan fakta om naturen och den sanning som uppenbaras i Bibeln. Konflikten uppstår genom den evolutionära tolkningen av naturen och dess fakta, en tolkning som är avsedd att eliminera behovet av Gud och att degradera Honom antingen till icke-existens eller till maktlöshet efter det första skapelseögonblicket.

Tvärtom är det så att designen och komplexiteten hos allting vi ser i skapelsen ropar ut, som Paulus skriver i Romarbrevet, inte bara Guds realitet utan också hans eviga makt och Gudomliga natur, som många väljer att ignorera samtidigt som de föredrar att tro en lögn ("Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan;" se Rom 1:18 ff).

 

Dessutom var många av de vetenkapliga disciplinernas grundare kristna kreationister (skapelsetroende) inte bara oreflekterat utan som hängivna troende. Det finns många hundra, kanske tusentals vetenskapsmän idag som också är kristna skapelsetroende, i motsats till vad evolutionisterna vill få oss att tro.

14. ATEISTISKA FÖRDOMAR

Vetenskaperna har traditionellt påstått sig omfatta kunskapen om och studiet av det som kan upptäckas och under­sökas av människan; dvs naturfeno­menen. Det är då svårt att veta hur man ska bete sig inför det icke-naturliga. Det har t ex gjorts försök att avgöra nyttan av bön vid helande. Men i allmänhet har man lämnats med två val: att erkänna att det finns begränsningar och att vetenskapen har svårt att mäta det övernaturliga; eller att förneka själva möjligheten av att orsaker eller inflytanden som inte!är naturliga skulle kunna finnas.

 

Vetenskapsmän av idag har för det mesta valt den andra möjligheten och förnekar i stort sett att det finns några övernaturliga orsaker eller inflytanden som påverkar naturen.

 

Men detta är ett irrationellt tänkande. Om vi ser en målning av en blomma vet vi att en konstnär har målat den. Men evolutionär vetenskap förnekar att någon som helst övernaturlig eller intelligent formgivare skulle ha kunnat forma den verkliga blomman, som är mycket mer detaljerad och komplicerad än en målning någonsin skulle kunna bli. Förnuftet kräver att om det finns en konstnär bakom målningen, måste även den verkliga blomman ha en skapare/ formgivare. William Paleys klassiska "urmakar"-argument för en design har blivit förkastat i vida kretsar, men det har aldrig blivit misskrediterat. (Se: M. Denton, 1985 Evolution: A Theory in Crisis, s 316, 339, 341 .

 

En modern tillämpning av Paleys argument skulle vara att om det finns en dator måste det också finnas en datorformgivare, och att ett datorprogram förutsätter en programmerare. Ingen skulle på allvar föreslå varken att en dator eller mjukvaran den använder någonsin skulle kunna vara ett resultat av slumpmässiga kemiska reaktioner eller naturliga processer, eller av ett slumpmässigt skrivande på tangentbordet. Och ändå vidhåller evolutionisterna att levande system, som är mycket mer sinnrika och invecklade än t o m den mest avancerade dator, bara är en produkt av blinda, naturliga processer. Detta är ett irrationellt tänkande som motsäger alla våra observationer och erfarenheter.

15. SEXUELL FORTPLANTNING

Förekomsten av två olika kön är en gåta för evolutionisterna. Encelliga organismer fortplantar sig genom att dela sig eller knoppa av sig. Varje "dottercell" är exakt lik sin "förälder". Så var kom olikheten manligt/kvinnligt ifrån? Genetiskt sett hjälper olikheten manligt/ kvinnligt till att kontrollera närvaron av beständiga mutationer i en population (vanligen genom elimination), just de mutationer som behövs för att utvecklingen ska fortsätta. Så tillkomsten av sexuell fortplantning är ur evolutionssynpunkt ett verkligt dilemma som evolutionister inte har någon tillfredsställande förklaring till. Bibeln säger klart att människorna skapades till man och kvinna från början. Även om detsamma inte tydligt kan påstås gälla för djur, är det faktum att dessa identifieras som djur och fåglar och fiskar, redan från början, en stark indikation att också de var hanar och honor från början.

16. KOMPLICERADE INBÖRDES FÖRHÅLLANDEN

När vi ser på naturen, från vilken observationsplats som helst, ser vi verkligt komplicerade samband mellan diverse levande ting. Till exempel: växterna behöver insekter för befruktningen, djurpopulationer hålls i schack genom rovdjur/villebrådsrelationer, och myror "föder upp" och "mjölkar" bladlöss, som lever på växter. Näringskedjor är inte enkla kedjor utan kan vara mycket komplicerade. Vissa livsformer lever som parasiter på andra, och en del är beroende av andra för sin existens även om de inte är parasiter. Evolutionsläran uppger att vart och ett av dessa komplicerade samband utvecklades av en slump med tiden, fastän man har svag grund att stå på när man ska förklara hur. För att evolutionen ska kunna göra sitt ständigt upprepade anspråk på att vara en samlande "teori" för biologin, måste den dock ge förklaringar till sådana samband. Å andra sidan kan sådana komplicerade samband mellan arterna lätt förstås inom en skapelseram.

17. "ENHÄNTA" MOLEKYLER

Alla celler är uppbyggda av tusentals stora mole­kyler (makromolekyler) som i sin tur är uppbyggda av långa kedjor av aminosyror, sockerarter, och andra mindre molekyler. Det finns olika sätt på vilka aminosyror och sockerarter kan bildas. Men alla levande ting behöver en speciell form av aminosyra, kallad "vänsterhänt", och en speciell form av socker, kallad "högerhänt". I naturen bildas både höger- och vänsterhänta aminosyror och sockermolekyler. Men att föra in en enda högerhänt aminosyra i ett  protein, eller en enda vänsterhänt sockermolekyl i DNA/RNA, är som att lägga i en trasig växel.

Evolutionstänkandet förklarar att dessa vänsterhänta aminosyror och högerhänta sockermolekyler förenades av en slump med tiden och blev till liv. Men det finns ingen känd orsak till att detta skulle ha hänt, och inte heller någon känd miljö i vilken det skulle ha kunnat hända. Trots den mängd spekulationer som evolutionister presenterat, utgör detta problem ett stort dilemma för varje slumpmässigt, mekaniskt ursprung till livet. (Se även http: //www.answersingenesis.org/tj/vl2/i3/ chirality.asp )

 

Och liv är inte heller bara att ha de rätta kemiska ämnena på plats vid rätt tid och på rätt ställe. Liv är en serie invecklade processer och interaktioner i vilka kemiska ämnen är inblandade. Och dessutom sker dessa kemiska processer under cellens specifika kontroll. Vad kom först, de kemiska reaktionerna eller cellens nödvändiga förmåga att kontrollera dem? Denna serie processer är p g a själva sin natur ett starkt belägg för att levande ting  har bildats genom en intelligent skapelsehandling.

18. EN STOR VÄLDIG "MUR"

Universums uppbygg­nad är sådan att astrofysikerna har svårigheter att tro att den kan ha tillkommit på någon naturlig väg. 1989 påträf­fades en struktur som var så väldig att den har en 5000 gånger större utbredning än vår galax Vintergatan. Ursprunget till denna ofantliga struktur (kal­lad "The Great Galactic Wall" av Margaret J. Celler och John P. Huchra vid Harvard-Smiths Centrum för Astrofysik) kan inte förklaras genom några kända naturalistiska mekanismer. Enligt Science (November 17, 1989) är muren så stor att den inte kan ha bildats genom gravitationskraften under universums antagna ålder av 15 miljarder år.

En kartläggning år 1990, som berörde Kit Peak National Observatory i Arizona och Anglo Australian Observatory i Australien, fastslog sedan att denna struktur var en av sju "great galactic walls" vilket gjorde den totala strukturen 30.000 gånger större än Vintergatan. Förekomsten av sådana strukturer som trotsar evolutionära förklaringar illustrerar tydligt hur mycket som ännu inte är känt om universum, och hur stor försiktighet som borde iakttas när man lägger fram andra "evolutionära" förklaringar till astronomiska frågor. (Se: www.creation.on.calcdp/articles/ Lsu.html)

19. ANTIBIOTIKARESISTENS

Mutationer kan ge bakterier resistens mot vissa typer av antibiotika. Därför har evolutionister ofta utpekat detta fenomen som ett sätt att "se evolutionen i en petriskål". Analyser av de mutationer som framkallar denna resistens antyder emellertid en mycket annorlunda slutsats: mutationerna minskar eller eliminerar istället den sammanbindande affiniteten, reglerande verksamheten eller transportkapaciteten för vissa proteiner; de förser bakterien med en resistens mot vissa antibiotika men gör det på bekostnad av de nämnda cellulära funktionerna hos bakterien. Det är tydligt att mutationer av detta slag ger va­riation inom bakteriepopulationen och därigenom passar väl in i en skapelsemodell. Evolutionen gör emellertid anspråk på att vara en förklaring till de biologiska funktionernas och den biologiska mångfaldens ursprung. Mutationer som förminskar eller eliminerar cellulära funktioner kan inte läggas fram som exempel på hur dessa funktioner från början "utvecklades". I själva verket (som diskuterades under punkt 8) är sådana mutationer raka motsatsen till dem som evolutionen kräver.

20. BJÖRKMÄTARE

 

År 1848 var till synes 98% av björkmätarna i Storbritannien grå och resten svarta. När den industriella revolutionen åstadkom stora mängder sot på träden blev den ljusa färgen en belastning för de björkmätare som levde på trädens stammar. Dessa mätarfjärilar upptäcktes lätt av fåglarna, vilket gjorde att de blev uppätna oftare än de mörka fjärilarna. Inom 50 år minskade den grå mätarpopulationen till 5%. Genomförandet av olika luftföroreningslagar minskade emellertid dramatiskt sotföroreningen, och grå björkmätare blev åter dominerande. Men detta är bara en variation inom arten, ett bra exempel på en förändring i genfrekvens, inte evolution. Ingen ny organism, eller ny egenskap, blev till. Det fanns grå och svarta former 1848, och det finns grå och svarta former idag.

 

På senare tid har den ursprungliga studiens data ifrågasatts. För det första brukar björkmätarna inte hålla till på trädstammar, så de skulle inte ha blivit så lätta byten för fåglarna. För det andra var textböckernas avbildade fjärilar på trädstammar bara ditsatta för att avfotograferas. (Se: J.Hooper, 2002, Of Moths and Men: an Evolutionary Tale. Norton Publishing, NY)

21. INTE ENS EN TEORI

Evolutionister skryter över att evolutionsläran är mer än en teori och säger tom att den är "ett bevisat faktum"! Detta är antingen hybris, inbillning eller en lögn. Evolutionsläran är ett rent antagande: det är knappast berättigat att ens kalla den en teori. Den är förvisso inte ett bevisat faktum.

 

Tänk ett ögonblick på UFOs. En del kanske tror att människor faktiskt kidnappas från öknen av små gröna män och förs någon annanstans. Om miljarder dollar användes för att upphöja den föreställningen till bevisbar vetenskap och flertalet respekterade akademiker lärde ut den som sanning, då skulle det inte vara överraskande, med tanke på det sociala trycket, om många kom att omfatta UFO-idéerna som sann vetenskap. Det finns en ironi här. Trots de enorma ansträngningar som gjorts av många akademiker att göra reklam för evolutionsläran och håna Bibeln, är många amerikaner fortfarande inte övertygade om det riktiga i att förutsätta att evolutionsläran är riktig; kanske för att det krävs att man måste ignorera alla sina egna erfarenheter och observationer, t ex att liv bara kommer från liv och att design kräver en formgivare. Ett accepterande av evolutionslärans påståenden kanske kräver ett alltför stort trossprång av många människor.

22. LIVETS KÄLLA

Ett grundläggande biologiskt faktum är den biogenetiska lagen som gör gällande att "liv bara kommer från liv". Biologerna har aldrig observerat ett enda undantag från denna sanning. Före teorin att sjukdomar kunde orsakas av bakterier (framlagd av Ignatz Semmelweis, och slutligen accepterad som en följd av Louis Pasteurs arbete på 1860-talet) trodde man att organismer alstrades spontant ur icke-levande materia. Det kallades "uralstring" och förklarar den popularitet som Darwins Origin ofSpecies... (Om arternas uppkomst... först publicerad 1859) fick. Inga undantag varken från Pasteurs slutsatser eller från den biogenetiska lagen har emellertid någonsin påvisats; och inga mekanismer eller betingelser genom vilka liv kunde ha uppstått från ickeliv är kända.

 

Humanistiska evolutionister, å andra sidan, tror att det är möjligt att det första livet satte ihop sig självt från icke­levande molekyler ("uralstring"). De har inga bevis för detta; i själva verket våldför det sig på all känd vetenskap.

Det är ett blint trossprång ut i mörkret. Som en kontrast tror de kristna att Jesus var och är allt livs källa och att han, tillsammans med Fadern och den helige Ande, är den Evige. Han sade: "JAG ÄR (grekiskan framställer detta med eftertryck) livet" (Joh 14:6).

 

Denna sammanställning är producerad i samarbete med Skilton House Ministries, P.O. Box 1045, Glenside, PÄ 19038-6045. humber@juno.com Medarbetare: Harry Åkers, Kevin Anderson, David Brad-bury, Robert Gentet, Ed Garrett, David Harris, Paul Humber, Lane Lester, Ron Pass, Allén Roy, Dave Säck, Helen Setterfield, Curt Sewell, Doug Sharp, Laurence Tisdall och Glen Wolfrom.

 

Detta dokument får kopieras och distribueras kostnadsfritt. Det har sammanställts av olika personer som tror att sann ve­tenskap och biblisk kristendom går hand i hand. Det har tidigare varit publicerat i Creation Matters, en CRS-publikation, Mars/April 2004 och är översatt av Gudrun och Bert Ringqvist.

Genesis 4-04