Den "första uppståndelsen"
Inträffar den EFTER den Andra Tillkommelsen?

Av Tim Warner - Copyright © 1998
Översatt av Fred Örtegren - mars 2004

Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start

Upp. 20:4-6 utgör ett starkt argument för en posttrib uppryckelse, En del av de heliga som kommer att resas upp i den "första uppståndelsen" utgörs av vedermödans martyrer. Om den här uppståndelsen är den "första", så kan den inte föregås av en tidigare uppståndelse sju år dessförinnan!

Upp. 20:4-6
4 Och jag såg troner stå där, och de satte sig på dem, de åt vilka gavs makt att hålla dom. Och (jag såg) de (människors) själar, som hade blivit halshuggna för Jesu vittnesbörds och Guds Ords skull, och som icke hade tillbett vilddjuret eller dess bild, och icke heller tagit dess märke på sina pannor och sina händer; dessa blevo nu åter levande och fingo regera med Kristus i tusen år [De levde och regerade med Kristus i tusen år; KJV, FB och RB].
5 (De övriga döda blevo icke levande [levde inte; FB], förrän de tusen åren hade gått till ända.) Detta är den första uppståndelsen.
6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen; över dem har den andra döden ingen makt, utan de skola vara Guds och Kristi präster och skola få regera med honom de tusen åren.

Pretribbare kontrar här vanligen med att hävda att den här uppståndelsen kan inte vara samma uppståndelse som den Paulus talade om i Tess. 4, som sker i samband med uppryckelsen, eftersom här så sker den EFTER Kristi återkomst till jorden vid Harmageddon i kapitel 19.

Det här argumentet håller emellertid inte. Om du närmare granskar vad som verkligen står i Upp. 20:4-6, så kommer du att finna att Johannes i själva verket inte såg den "första uppståndelsen" när den inträffade i sin vision. Han såg och beskrev följderna av den första uppståndelsen. Vad han verkligen såg var de som redan hade uppstått regerande med Kristus under 1000 år. Han identifierade några av dem som de som fått lida martyrdöden under vedermödan. De grekiska verbformerna stöder tanken att den första uppståndelsen, som här nämns, redan hade inträffat i den sekvens av händelser som föregår Johannes skådande av de uppståndna heligas regerande. När Johannes skrev att de "levde" ..., menade han att de levde EFTER att ha uppstått. "Levde" innebär inte själva händelsen att bli upprest. Akten av att bli upprest utsägs av det grekiska ordet "egeiro" eller "anastasis". Ordet "levde" i den här texten kommer från roten "zao" (som är det vanliga ordet för "liv" eller att vara "levande"). Men i den här texten används verbformen första aorist indikativ av "zao", ("ezesan"). Den här formen av "zao" återfinns bara i några få texter.   

Lukas 15:32
32 Men nu måste vi fröjda oss och vara glada; ty denne din broder var död, men har fått liv igen, han var förlorad, men ÄR ÅTERFUNNEN [is alive again; NKJV].’ » 

Upp. 2:8
8 Och skriv till Smyrnas församlings ängel: »Så säger den förste och den siste, han som var död och åter har BLIVIT LEVANDE [is alive; NJKV];

"Ezesan" betyder vid vart av dessa tillfällen, tillståndet av att vara levande efter att ha blivit uppstånden, eller, "hade blivit levandegjorda". Det refererar ALDRIG till själva uppståndelseakten. Det förutsätter att en uppståndelse tidigare skett! Detta är precis meningen i Upp. 20. Om du skulle vilja betona den korrekta verbformen så skulle du precisera översättningen av vad Johannes skådade så här:

"...och de var levande (efter att ha blivit uppståndna) och regerade med Kristus i tusen år".

Johannes bevittnade INTE den "första uppståndelsen" i det här textsammanhanget. Han beskrev vad han skådade, och där omnämns inte att han ser några människor uppstå från de döda. Han bevittnar bara de heliga som hade blivit dödade av Antikrist, och som hade uppstått, regerande med Kristus på troner i tusenårsriket. Grekiskan är mycket precis när den undviker att placera själva uppståndelsen vid den här tidpunkten. Det talas om den "första uppståndelsen" som att den var i förfluten tid då Johannes ser de här människorna, som lever och regerar med Kristus. Grekiskan är här alldeles tydlig, fastän engelskan (svenskan; ö.a.) är mindre precis. Men du kan se tanken från de två ovanstående texterna som använder exakt samma verbform, första aorist aktiv indikativ av "zao", ("ezesan"). Och vid vart tillfälle förutsätts att en tidigare uppståndelse skett.

Att han talar om "själar" betyder INTE att de ännu ej har uppstått, utan snarare som så att han identifierar dem med de "själar" som han tidigare hade sett "under altaret" vid det 5:e inseglet (martyrer). 

Upp 6:9-11
9 Och när det bröt det femte inseglet, såg jag under altaret de människors själar, som hade blivit slaktade för Guds ords skull och för det vittnesbörds skull, som de hade.
10 Och de ropade med hög röst och sade: »Huru länge, du helige och sannfärdige Herre, skall du dröja att hålla dom och att utkräva vårt blod av jordens inbyggare?»
11 Och åt var och en av dem gavs en vit, fotsid klädnad, och åt dem blev tillsagt att de ännu en liten tid skulle giva sig till ro, till dess jämväl skaran av deras medtjänare och bröder, som skulle bliva dräpta likasom de själva, hade blivit fulltalig.

Johannes såg nu i Upp. 20:4, de här, samma "själar" som nu levde och regerade med Kristus, något som bara var möjligt efter uppståndelsen. Orden "jag såg" som föregår "själar" finns dessutom inte alls i den grekiska texten, utan lades till av översättarna! Du kan se att att "I saw" är kursiverat i KJV, och satt inom paentes i i ASV och NASB, vilket betyder att orden inte finns med i originaltexten. Den grekista texten ord för ord följer här:

"Kai eidon thronous kai ekathesan ep autous kai krima edothee autois kai tas psuchas ton pepelekismenoon ... kai ezesan kai ebasileusan meta tou Christou chilia etee."

Den exakta ord för ord översättningen följer här (på engelska och svenska). Orden inom parentes antyds men finns inte uttalade. 

"And (I) saw thrones, and (they) sat on them, and judgment was given them AND the souls that were beheaded... And (they) lived (after having been previously raised) and reigned with the Christ one-thousand years."

"Och (jag) såg troner, och (de) satt på dem, och dom gavs dem OCH själarna som blivit halshuggna... Och (de) levde (efter att tidigare ha blivit uppresta) och regerade med Kristus ett-tusen år."

Det här är EXAKT hur den grekiska texten återges (när särskild uppmärksamhet ägnas åt verbens tempus), och av den framgår att Johannes enbart använde ordet "själar" för att identifiera och inkludera dessa som tidigare varit "under altaret" vid den "första uppståndelsen" som redan tidigare hade skett!  

Därför är det riktigt att säga att den "första uppståndelsen" inträffar FÖRE Upp. 20, men EFTER det att den siste martyren blivit dödad av Antikrist. 

Ett andra försök som pretribbare tar till för att försöka komma förbi kraften i vittnesbördet av att Uppenbarelseboken placerar den "första uppståndelsen" strax före tusenårsriket, är att visa att det kan finnas andra "första" uppståndelser. De pekar på Jesu uppståndelse och hävdar att eftersom han uppstod före den här uppståndelsen, så kan inte den här vara den absolut första. De säger då att den är bara först relativt den uppståndelse som sker efter tusenårsriket.

När Johannes talade om den "första uppståndelsen" så talade han tveklöst om FRAMTIDA händelser sett från hans utgångspunkt i tiden (första århundradet). Kom ihåg att efter Upp. 4:1, tecknar Johannes ner FRAMTIDEN! Så när han refererar till den "första uppståndelsen", så avsåg han uppenbarligen en FRAMTIDA uppståndelse. Naturligtvis skulle han inte räkna in händelser i det förflutna, som Jesu uppståndelse! Om jag sade till dig så här. "Gå och ställ dig vid trottoarkanten, och den FÖRSTA bilen som kommer är min", skulle du tyda det här som att jag menade att ingen annan bil någonsin hade färdats på den vägen? Naturligtvis inte! Du inser att "först" syftar här endast till den tid som följer efter det att du ställt dig vid trottoarkanten! Man måste förstå mina ord utifrån det perspektiv som jag avsåg med dem. På liknande sätt talade Johannes om den första framtida uppståndelsen utifrån hans plats i tiden, omkring sex årtionden efter Jesu uppståndelse! Och hans avsedda mottagare var helt införstådda med att han skådade och nedtecknade FRAMTIDA händelser! Därför borde hans ord för dem fullständigt utesluta tanken på att det här skulle kunna handla om Jesu uppståndelse, om vilken Paulus hade sagt utgöra "förstlingen" av den kommande uppståndelsen. Att emellertid Johannes skrev att den framtida uppståndelsen efter vedermödan är den "första uppståndelsen" och att det ändå skulle skulle komma en framtida uppståndelse för församlingen 7 år före den här, skulle ha gjort Johannes till en lögnare! Det kan endast finnas en "första uppståndelse" efter det att Johannes skrev Uppenbarelseboken! Och den kommer EFTER vedermödan.

Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start

Gå till original

EasyCounter