Herrens Dag
Av Tim Warner - Copyright © 1998 - 2003
Översatt av Fred Örtegren februari 2004
Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
Här följer nio bibliska skäl till, varför Herrens dag inte kan inkludera vedermödan, vilket pretribbare hävdar. utan i stället måste följa efter den.
1. Joel 2:31/Apg. 2:20 och Matt. 24:29/Mark 13:24 förlägger samma kosmiska tecken mellan vedermödans slut och början av Herrens dag. De två kan inte överlappa varandra, annars vore inte dessa verser sanna.
2. I Jes. 2:17, det första tillfället när Herrens dag nämns i Bibeln, skrev Jesaja att HERREN allena skall vara hög på den dagen. Det här är ett särskiljande uttalande. Eftersom Antikrist under vedermödans avslutande halva tid kommer att dyrkas som Gud så kan de två inte överlappa [jmf. Jes. 2:11,12,17 & Upp. 13:12]. Antikrist kan inte dyrkas på Herrens dag, eftersom Jesaja säger att Herren ALLENA skall vara hög på den dagen. Folkens alla avgudar kommer också att överges och förkastas under Herrens dag. Under vedermödan däremot kommer såväl Vilddjurets bild som andra avgudar att dyrkas. [jmf. Jes. 2:18 & Upp. 13:15].
3. Sakarja 14:7 tyder på att Herrens dag
är ett dygn på 24 timmar. Den Hebreiska texten lyder ordagrant: "den
dagen skall vara en". [Se också: Jes. 10:17] 4. Tre ggr används
frasen "Herrens dag kommer" i GT. [Jes. 13:9, Joel 2:1,
Sak. 14:1]. I vart och ett av dessa sammanhang föregås frasen omedelbart av en
beskrivning av slaget vid Harmagedon. Det Hebreiska ordet översatt till "kommer"
är "bow" [Strong's #935], ett ord som betyder att komma eller
anlända. Det syftar på början av Herrens dag. I vart och ett av dessa
tre sammanhang så för ankomsten av Herrens dag också med sig slaget
vid Harmagedon. I NT sägs det två ggr att Herrens dag "kommer"
som en tjuv om natten (1 Tess 5:1,2 & 2 Petr. 3:10). Vid båda dessa
fall kan vi läsa om hur en plötslig förgörelse av de onda inträffar. Paulus
skriver "kommer plötsligt fördärv över dem", och
Petrus uttalande innebär att marken kommer att förbrännas av eld tillsammans
med bespottarna. 5. Joel 3:9-17 beskriver ansamlingen av nationernas arméer
runt Jerusalem inför striden vid Harmagedon, de kosmiska tecknen, och Herrens
ankomst. Efter att arméerna församlats, men före
de kosmiska tecknen, skrev Joel att Herrens dag var "nära".
Det Hebreiska ordet betyder "för dörren", "imminent",
eller "nästa i följd" [Strong's #7138]. Herrens dag måste
börja efter att nationernas arméer har samlats inför slaget, som
inträffar vid vedermödans slut enligt Upp. 16:13-16. 6. Enligt Upp 16 är
nationernas arméer samlade vid vedermödan slut "till striden på Guds
den Allsmäktiges stora dag". Därför är det tydligt att "Guds
dag" kommer efter vedermödan när striden inträffar. Petrus
visar oss att benämningarna "Guds dag" och "Herrens
dag" är synonyma, då han använder dem omväxlande när han upprepar
sig [2 Petr. 3:10,12]. (Detta är den enda ytterligare förekomsten av uttrycket
"Guds dag" i Bibeln.) 7. 2 Tess 2:1-3 Läser vi i Folkbibeln
(NASB/NIV) att "Herrens dag" inte kan komma förrän efter
"avfallet" och framträdandet av "laglöshetens människa,
fördärvets son" (man of sin). Vers 4 visar på hur han kommer
kommer att framträda, genom att skända templet mitt under vedermödan. [se:
Matt 24:15]. Därför kan Herrens dag inte börja före vedermödans
mitt. 8. Enligt Mal. 4:5 skall Elia återkomma före Herren dag kommer.
De flesta är överens om att Elia är en av de två vittnena i
Uppenbarelseboken. Därav följer att Herrens dag inte kan börja
förrän efter det att de två vittnena trätt fram. 9. Det finns många
synonyma uttryck för "Herrens dag" i NT. Vi vet att på Herrens
dag så är den "HERRE" som kommer i makt "med alla sina
heliga" i Sakarja 14:1-6, identisk med Jesus Kristus [Apg. 1:9-12, 1
Tess. 3:13]. Vi vet också att det finns flera kombinationer i NT för att
uttrycka Jesu namn, inkluderande; Jesus, Kristus, Jesus Kristus, Kristus Jesus,
Herren Jesus, Herren Jesus Kristus och Herren. Eftersom den enklaste
förklaringen nästan alltid är korrekt, är det mycket troligt att också alla
av de följanden uttrycken talar om en och samma dag. Kristi dag [Fil. 1:10,
Jesu Kristi dag [Fil. 1:6], Herren Jesu Kristi dag [1 Kor. 1:8], Herrens Jesu
dag, [1 Kor 5:5], Herrens dag [1 Tess. 5:2], Guds dag [2 Petr. 3:12], Guds den
Allsmäktiges stora dag [Upp. 16:14]. [Se också hur det refereras till
"den stora dagen" i: Sef. 1:14, Jud. 1:6, Upp. 6:17, Upp. 16:14.]
Klicka på linjen för att gå hem
Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
