Församlingen
i Uppenbarelseboken
Bruket
av benämningen "församling" i Uppenbarelseboken
Av Tim Warner - Copyright © 1998 - 2003
Översatt av Fred Örtegren - mars 2004
Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
Med anledning av den uppenbara avsaknaden av något omnämnande angående en pretribuppryckelse i Uppenbarelseboken, har pretribbare sett sig nödsakade att framställa argument som helt och hållet bygger på spekulativa resonemang. Ett exempel härpå är det ofta använda argumentet om frånvaron av ordet "församling" i samband med de scener som framställer vedermödan. Resonemanget går så här: Ordet "församling" förekommer upprepade gånger i de tre förta kapitlen, som berör "församlingens tidsålder", men nämns inte i kapitel fyra till nitton, som berör vedermödan. Därför kan inte "församlingen" befinna sig i vedermödan.
Varför
befinner sig inte "församlingen" i himmelen? Ordet "församlingen" är missförstått. 1. I Matt. 18:17 refererar Jesus till sin krets av lärjungar som utgörande
"församlingen" när han instruerade dem i församlingsdisciplin,
detta var långt före pingstdagen.
2. I Stefanus försvar inför sina anklagare, kallar han det
gammaltestamentliga Israel för "församlingen i öknen," [Apg 7:38]. 3.
I Hebr. 2:12, citerade Paulus Psalm 22:22 och använde ordet
"församlingen" för att beskriva Gamla Testamentets judar i
tillbedjan. Dessa verser bevisar att NT:s bruk av det här ordet inte är
unikt för att beteckna de troende mellan pingstdagen och vedermödan. Om din
förståelse av ordet i Skriften inte motsvarar det författaren avsåg, kommer
du att missförstå tanken som han framställer. Han kunde lika väl ha talat
ett främmande språk. Några kanske vill försöka förklara det här med att Jesus
skulle ha talat om "församlingen" i framtiden enligt Matt 16:18, "på
denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke
bliva henne övermäktiga". Detta låg i framtiden när Jesus sade det
här före korsfästelsen. Hans byggande av sin församling refererar till den brännpunkt
i tiden när han skulle komma att bli blodsoffret för hela mänskligheten.
Efter Jesu död på korset, gick han till den avdelning av dödsriket som kallas
för "paradiset", där alla GT:s heliga väntade, [Lukas 16:22,23,
Lukas 23:43]. Medan han var där presenterade han Evangeliet, som de givetvis
trodde, eftersom de redan var trons folk, [1 Petr. 3:18-20 & 4:6]. Han tog
"fångenskapen till fånga" genom att föra dessa heliga ut från
paradiset och in i Guds närvaro, [Ef. 4:8-10; RB]. Han gav också andliga
gåvor till de levande heliga. Detta unika verk byggde Kristi församling, som
inte "dödsrikets portar" skall kunna övervinna, och som förenade
alla de heliga från avlägsen förgången tid med de heliga i den avlägsna
framtiden, in i en Kristi kropp, [Ef. 1:9,10 & 3:14,15]. Det faktum att Jesu
blod renar alla syndare, kräver denna förening av alla dem som har blivit
renade i hans blod, [Heb. 10:10-14]. Denna unika akt förenade de heliga från
det Gamla och Nya Testamentet, Hebr. 11:40, Hebr. 11:8-10 & Hebr. 12:22,23].
Det här är Jesu församling. Bruket av ordet "församling" i
Uppenbarelseboken. Klicka på linjen för att gå till
Introduktion och Start
Klicka på linjen för att gå hem
Kapitel fyra till nitton beskriver inte enbart vedermödan. Det finns flera
beskrivelser av himmelska händelser under den
här tiden, vi kan notera, hela kapitlen 4 & 5, 6:9-11, 8:1-6, 11:15-17,
14:1-5, hela kapitel 15, & 19:1-10. Dessa textsammanhang omtalar de
24 äldste, änglar, fyra väsenden, och skaror av heliga. Men inte en enda
gång nämns ordet "församlingen" för att beskriva dem. Dessutom
omtalar kapitel 20 till 22, tusenårsriket, den nya himlen, den nya jorden och
det nya Jerusalem, utan att en enda gång använda ordet
"församling" i samband med allt detta. Om vi tillämpar pretrib
logiken på dessa texter, så måste vi komma fram till slutsatsen att
"församlingen" vare sig kommer att befinna sig i himlen eller kommer
att delta i det tusenåriga riket, eller att ingå i det eviga tillståndet! Hon har
helt enkelt försvunnit!
Ett allvarligt problem med det här sättet att resonera är hur ordet
"församling" används". Bibeln använder inte ordet
"församling" på det sätt som pretribbare gör. För dem betyder
det "alla de heliga som blivit frälsta mellan pingsten och vedermödan".
Men detta är en artificiell definition baserad på dispensationalistiska
premisser. Detta är inte Paulus eller de tidiga kristnas definition. De tidiga
kristna trodde att de var det sanna Israel. Församlingen inkluderade Abraham,
Israel, Jakob, och alla de heliga i Hebr 11. Detta kan lätt visas från
följande tre bibeltexter.
Johannes adresserar den här boken till de sju "församlingarna" i
Mindre Asien. Varje gång som ordet "församling" [eller
"församlingar"] används avses lokala församlingar. Det används
aldrig i universell mening i Uppenbarelseboken. Det används för att adressera
varje församling individuellt i det andra och tredje kapitlet. Fortsättningen
av boken var inte avsedd till att bestå av ett enskilt budskap till någon
särskild lokal församling, utan utgör ett budskap till alla generationers
troende. Ordet "heliga" är därför använt genom hela boken för att
identifiera de heliga i himlen likaväl som de som fortfarande befinner sig på
jorden under vedermödan.
