Efter att de hade tagit emot missionsbefallningen och bevittnat Jesu himmelsfärd började lärjungarna efter pingsterfarenheten att förkunna evangeliet. Petrus, fylld med den Helige Ande predikar ett av de mest kraftfulla budskap vi finner i Skriften. I den här predikan knyter han på ett suveränt sätt ihop gammaltestamentlig profetia med Jesu undervisning från Oljeberget.
Apg
2
18 ja, över mina tjänare och mina
tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera.
19 Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga.
21 Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.’
Detta skriftställe är mycket viktigt för en rätt förståelse av det profetiska ordet. Här kan vi få ytterligare förståelse av Jesu undervisning från Oljeberget eftersom Petrus tillämpning av Joels profetia här, visar oss hur Petrus tolkade Jesu undervisning. Petrus var närvarande när Jesus undervisade sina lärjungar om sin tillkommelse. Jesus svarade på frågan; "vad blir tecknet till din tillkommelse och tidens ände.» [Matt 24:3]. Petrus visste från Jesu undervisning att det slutliga tecknet, som kommer att inträffa "strax efter den tidens vedermöda" är förmörkandet av solen och månen, [Matt. 24:29-31].
På pingstdagen, såg Petrus sig själv befinnande sig i "de yttersta dagarna" [Apg. 2:17]. Enligt Petrus hade de "yttersta dagarna" redan börjat. Denna period skulle avslutas med ankomsten av "Herrens dag", som skulle förebådas av samma kosmiska tecken som Jesus sagt skulle inträffa "strax efter den tidens vedermöda". Det är uppenbart att utifrån Petrus bruk av Joels profetia, så förväntade han sig att fortsätta med uppdraget att förkunna evangeliet till hela världen ända till vedermödans slut. Uttalandet; "Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst", gäller från pingstdagen ända fram till dess de kosmiska tecknen inträffar vid vedermödans slut. Petrus gjorde säkerligen den här kopplingen eftersom Jesus sagt att evangeliet först måste bli förkunnat för alla folk innan han skulle komma igen - "strax efter den tidens vedermöda".
 |
Enligt Petrus skulle det mellan pingstdagen fram till dess de kosmiska tecknen inträffar - "strax efter den tidens vedermöda" - Guds Ande vara utgjuten över allt kött. Under denna nådens tid, som också inkluderar vedermödan, gäller att, "det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst".
Vi fokuserar nu på de två mest betydelsefulla tecken som Jesus gav till sina lärjungar i Matt 24, att evangeliet först skulle förkunnas bland alla folk [Matt. 24:14], och de kosmiska tecknen alldeles före hans återkomst [Matt. 24:29]. Dessa två tecken måste ha haft en stark inverkan på Petrus, eftersom han använde sig av båda i sin predikan. Petrus tillkännagav för de församlade när nådens tidsålder skulle upphöra. Den skulle avslutas när solen och månen vändes i mörker. Den kommer att ta sin ände med blod, eld, och rökmoln vid slaget vid Harmageddon. Det bör inte råda någon tvekan om att "tidsålderns slut" skulle komma "strax efter den tidens vedermöda" exakt som Jesus lärt honom.
Original;http://www.geocities.com/~lasttrumpet/acts2.html
Gå till: Petrus andra predikan
