Huvudmeny


PFRS Hem
Läro studier

PFRS Filosofi och Metod


Inledning
Sola Scriptura

Andens roll
Tertullianus & PTR Regeln
Irenaeus & PTR Regeln
Klemens & Mathetes
PTR Grfik

PFRS Metodologi visavi:


Östlig Ortodoxi



Main Menu


PFRS Home
Doctrinal Studies
 

PFRS Philosophy
and Methodology


Introduction
Sola Scriptura?
The Spirit's Role
Tertullian & PFR Rule
Irenaeus & PFR Rule
Clement & Mathetes
PFR Graphic

PFRS Methodology vs:


Eastern Orthodoxy
Wesleyan Quadrilateral
PFRS Home > Doctrinal Studies > Philosophy and Methodology

Den Heliga Andes roll
vid undervisning av troslära
Copyright © Tim Warner - 01/2003
Översatt av Fred Örtegren - 03/2005



Det är vanligt att Protestanter och Evangelikaler ursäktar sitt negligerande av den Apostoliska traditionen med att åberopa den Heliga Andes roll att leda den troende fram till sanningen. Men faktum är att Andens roll inte primärt är "lärarens". Vi avser inte att tona ner Andens roll i den troendes liv. Men det är inte rätt väg att gå för enskilda kristna att etablera sin egen "kristendom" enbart baserad på subjektiva erfarenheter, typ en "inre röst". Paulus sade att till och med Satan gör sig lik en ljusets ängel, för att bedra troende, och att VARJE avvikelse från vad Aposteln Paulus undervisade den tidiga Församlingen måste fördömas ÄVEN OM det skulle komma från en "ljusets ängel" (Gal. 1:8). Paulus poängterade att mystiska influenser MÅSTE tillbakavisas och att bedömningen ENBARTskall ske utifrån den Apostoliska traditionen! 

Vi bör därvid direkt utifrån Skriften fastställa vari den Heliga Andes roll består. Var i Skriften finner vi då den Helige Andes arbetsuppgifter deklarerade? Jesus sade att Anden skulle "vittna om Mig" (Joh. 15:26). Han kallades vid flera tillfällen i det textstället för "hjälparen". Den heliga Ande skulle förmedla "kraft" till evangelisationen (Apg. 1:8). Han skulle "överbevisa" världen om synd, rättfärdighet, och dom" (Joh. 16:8-11). Anden gör oss kärleksfulla (Rom. 5:5). Anden motiverar oss till ett heligt leverne (Rom. 8). Anden kommer att uppväcka våra dödliga kroppar (Rom. 8:11). Anden hjälper oss att "döda kroppens gärningar" (Rom. 8:13). Anden gör samvetet känsligt (Rom. 9:1) och ger oss glädje, frid, och hopp (Rom. 15:13), och frambringar "Andens frukt" (Gal. 5:22f) i en troendes liv.

Anden medverkar också vid undervisningen, men verkar INTE oberoende av MÄNSKLIGA lärare. Andens roll var att BEKRÄFTA den Apostoliska undervisningen.

1 Joh. 2:19-28
19. Från oss har de gått ut, men de var inte av oss. Ty om de hade varit av oss, då hade de ju blivit kvar hos oss. Men detta skedde för att det skulle bli uppenbart, att inte alla är av oss. 
20. Men ni har smörjelse från den Helige och vet allt. 
21
. Jag har inte skrivit till er, så som till dem som inte vet sanningen, utan så som till dem som känner den, och att ingen lögn kommer av sanningen. 
22. Vem är lögnaren, om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Denne är Antikrist, som förnekar Fadern och Sonen. 
23
. Var och en som förnekar Sonen har inte heller Fadern 
24
. Låt det som ni har hört från begynnelsen förbli i er. Om det som ni har hört från begynnelsen förblir i er, så skall också ni förbli i Sonen och i Fadern. 
25. Och detta är det löfte som han har lovat oss, det eviga livet. 
26. Detta har jag skrivit till er om dem som leder er vilse. 
27
. Och den smörjelse, som ni har fått av honom förblir i er och ni har inte behov av att någon undervisar er. Utan såsom smörjelsen undervisar er om allting, så är det sant och inte lögn. Och så som den har lärt er, så förbli i honom. 
28
. Ja, kära barn, förbli i honom, så att vi kan vara frimodiga när han uppenbaras och inte behöver stå där med skam inför honom vid hans tillkommelse. 

(RB)

Lägg märke till att Andens inflytande beträffande undervisningen innebar att BEVARA det första århundradets kristna, grundade i den Apostoliska läran. Det vill säga, "låta det som ni har hört från begynnelsen förbli i er" (1Joh. 2:24) - "Apostlarnas lära". Det var inte för att lära dem något NYTT. Johannes sade att de (som hade blivit undervisade av Apostlarna) inte hade något behov av att någon människa undervisade dem. Han påpekade därvid att det som de tidigare blivit undervisade i av Apostlarna, och som bekräftats av Anden i dem, skulle bevara dem från att avvika från den Apostoliska tron. Det finns INGEN ANTYDAN i Skriften på att troende enbart utifrån "Andens ledning" skulle driva NÅGON tolkning eller lära. INGENSTANS i Skriften blir kristna uppmuntrade till att låta sig undervisas direkt av den Heliga Ande i stället för från den historiska tro som de tagit emot av Apostlarna! Johannes menade att "smörjelsen" från Anden skulle verka TILLSAMMANS med Apostlarnas lära som delgetts dem via mänskliga lärare. Det vill säga, för att BEKRÄFTA Apostlarnas undervisning. Är inte också det vad som var syftet med Andens gåvor, nämligen att BEKRÄFTA Apostlarnas förkunnelse, inte till att etablera några läror oberoende av Apostlarna?

Mark 16:20
20. Men de gick ut och predikade överallt. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet [Apostlarnas förkunnelse] med efterföljande tecken. Amen.
(RB)

Heb. 2:3-4
3. hur skall då vi kunna fly undan, om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? Vilken först blev predikad av Herren och
sedan bekräftad för oss av dem som hade hört honom, 
4. och som Gud också gett sitt vittnesbörd genom tecken och under och många slags kraftgärningar, och genom att dela ut den Helige Ande enligt hans vilja.

(RB)

Andens uppgift är INTE att på ett direkt sätt undervisa läror till enskilda kristna! Utan tvivel så påverkar Anden oss i viss utsträckning när det gäller läran. Men Hans uppgift är att BEKRÄFTA Apostlarnas lära (den historiska tron), INTE att framföra läror EFTER det att Apostlarna lämnat scenen! Frågor rörande läran KRÄVER direkt UPPENBARELSE, inte bara influenser. Det var därför som Jesus utvalde, undervisade, och sände ut Apostlarna. Exakt HUR kan en kristen urskilja korrekt lära enbart utifrån Kristi Ande UTAN direkt uppenbarelse? Hör han röster? Ser han visioner? Drömmar? Lyser speciella skriftställen från Bibelns blad upp i ett speciellt skimmer? Slår han upp Bibeln och läser vad helst som kommer upp? Allt detta är exempel på SUBJEKTIVA metoder som praktiseras av kristna från skilda teologiska läger! Så vem är då skiljedomare mellan kristna som tror att just de är ledda av Anden till den korrekta läran? Arvet från Reformationen när det gäller Sola Scriptura och föreställningen om att var enskild läsare kan förlitar sig på sin egen "inre röst", har historiskt lett till FÖRVIRRING och precis MOTSATSEN till vad Jesu bön för sin Församling gällde, "att de alla skulle vara ett..." Det har resulterat i hundratals av olika kristna kyrkosamfund.

Om det Reformerade tillvägagångssättet inte leder till Församlingens enhet, vad skall vi då säga om att lära sig genom att läsa kommentarer från trons stora gestalter som Calvin och Arminius, eller Augustinus och Wesley? Problemet här är självklart. Dessa män var inte inbördes överens. Vem är då den som skall träda fram och avgöra vika av de motstridiga lärorna som gäller? Många kristna, alla av dem döpta med Guds Ande, håller sig till dessa motsatta doktriner, alla tror de att de har den korrekta "andliga" läran, och alla tror de sig vara ledda av Anden!

I seminarier lär man sig naturligtvis att uppskatta särskilda erkända "lärde" och kommentatorer och att förkasta andra. Varför? Eftersom det som verkligen kännetecknar en högt värderad "lärd" är att hans lärosyn råkar överensstämma med skolans! De "förvirrade" kommentatorerna sägs vara de som håller avvikande synsätt! Det här är en helt och hållet cirkulär argumentering! Det finns härvidlag inget som helst objektivt i seminariernas tillvägagångssätt. Det är avsett till att bibehålla elitens maktställning, och till att slå ner på allt oberoende tänkande, och något utrymme för någon som helst Andens ledning existerar inte! Det är också kraftigt partiskt i favör till respektive skolas uppfattningar. En uppriktig kristen elev ges knappast något utrymme till att förmås att skilja mellan Andens ledning och lärarnas.

Det Romerskt Katolska och det Östligt Ortodoxa sättet att ta itu med paradoxen är att hävda att hierarkin i deras respektive Kyrka är kontinuerligt ledd av Anden, och att medlemmarna måste följa den blint. Det innebär att den förmenta "Apostoliska Successionen" anses överföra den mantel av Andens direkta inspiration som Apostlarna uppbar, vidare, genom efterföljare fram till det nuvarande ledarskapet. Problemet är här att bägge dessa Kyrkors respektive undervisning avviker avsevärt från den Apostoliska tradition som bevarats både genom Skriften och från den tidiga Församlingen.

PFRS sätt att hantera det här är det enda konsekventa, eftersom det strävar efter att historiskt verifiera och försvara den Apostoliska traditionen, och accepterar ingen avvikelse från eller tillägg därtill. PFRS försöker endast att undervisa den Apostoliska traditionen till troende och försvara den från villfarelse.

Bibeln tillämpar själv PFRS metod. Vi behöver inte enbart förlita oss på de tidiga Kyrkofäderna när det gäller vår Pristina trosregel. Bibeln lär inte att vi skulle behöva komma att konsultera lärda män eller Kyrkans filosofer för att inhämta korrekt lära. Den lär INTE heller att varje kristen själv kan besluta om rätt lära för sig själv utifrån någon inre röst, eller att Anden undervisar enskilda kristna via osmos. Bibeln är absolut klar beträffande att:

1. Jesus var sänd av Fadern till att proklamera allt som Fadern hade att framföra (Joh. 8:28, Joh. 12:50, Joh. 14:10-11).
2. Han valde ut 12 män, och undervisade dem "allt" som Jesus hörde från Fadern (Joh. 15:15).
3. Det som Jesus inte kunde lära dessa tolv män, därför att de inte då ännu kunde ta emot det, det lovade Han att Anden skulle fullfölja att lära DEM (Joh. 14:26, Joh. 16:13).
4. Apostlarna HÄVDADE att de överlämnat HELA den kristna tron till den tidiga Församlingen (Apg 20:27, Jud. 1:3).
5. De gav de äldste i de lokala församlingarna uppdraget att BEVARA och FÖRSVARA den Apostoliska tron för kommande släkten (2 Tess. 2:15, 2 Tim. 2:2).  

Alla bibliska befallningar beträffande överföringen av den kristna tron handlar om att TROGET överföra ENDAST vad Apostlarna lärt, inget mer, inget mindre.

Vi kan hävda PFRS regel direkt från Bibeln UTAN att en enda gång hänvisa till de tidiga Kyrkofäderna. Därav följer att grunden för vårt tillvägagångssätt är alltigenom BIBLISK och ÄR INTE beroende av Skriften plus någonting annat. Det BIBLISKA tillvägagångssättet KRÄVER emellertid att vi beaktar kvarlämningarna från de tidiga kristna i syfte att historiskt UPPTÄCKA vad Apostlarna undervisade. Det ENDA bibliska tillvägagångssättet är HISTORISK UTFORSKNING. Detta är INTE att (förment) hänvisa till Andens inflytande och sola Scriptura, enbart. 

Om du förkastar PFRS metod så är följande vad som återstår för dig. Du tvingas till slutsatsen att Apostlarna misslyckades miserabelt med sitt uppdrag. Den Heliga Ande som Jesus sade skulle hjälpa dem med undervisningen, skulle också ha misslyckats miserabelt i att undervisa Apostlarna, och att bistå dem med att överföra den "en gång för alla till de heliga överlämnade tron" till den post-Apostoliska Församlingen! Församlingen som Kristi kropp vore då en fullständig flop från allra första början! Vi skulle därför nu behöva moderna "lärde" och filosofer för att kunna räkna ut vad Anden verkligen försökt att åstadkomma! Sedan kan det få göra detsamma att spåren av dessa ansträngningar visar att de lett till upplösningen av varje eventuell återstående enighet som Reformationen lämnat kvar från Katolicismen.

Det Reformerade tillvägagångssättet är helt enkelt INTE bibliskt! Det kan inte uppnås utifrån Bibeln. Det är precis lika fel som den Katolska Kyrkans metod (Apostolisk succession). Det är ologiskt och SUBJEKTIVT. Förlitande sig på den enskilde kristnes förmåga att urskilja vad som är korrekt lära enbart utifrån en inre röst leder precis lika säkert vilse som att förlita sig på en påve! Se bara på den fullständiga förvirringen inom den karismatiska rörelsen i lärofrågor! Inga av dessa tillvägagångssätt kan föra det 21:a århundradets kristna till enhet i tron. Både den RKK:s och de Reformerades metodologier innebär subjektiva försök att upptäcka sanningen!  

Det finns ingen enhet angående hermeneutik bland protestanter. Därför kan det aldrig heller bli någon enighet där när det gäller läran. Och utan enighet i lära kan det inte heller bli någon andlig enhet. Utan andlig enhet så förblir Jesu Kristi Kyrka splittrad i många fraktioner, som förtalar varandra, och ifrågasätter varandras frälsning, och uppvisar allt annat än den slags kärlek Jesus sade skulle karakterisera Hans efterföljare! Jag tvingas att hänföra den uppdelningen av Kristi kropp till Djävulens verk, och inte till Kristus. Därför är varianterna av åsikter (låt oss kalla det för vad det är - förvirringen) beträffande läran Djävulens verk. VARJE metodologi som frambringar felaktiga läror utgör ett hantverk av Satan. 

PFRS tillvägagångssätt erbjuder det ENDA objektiva sättet att finna sanning på, och att åstadkomma äkta enhet i tron baserad på "Apostlarnas lära". Den Apostoliska tron M-Å-S-T-E etableras historiskt. Det här innebär inte att vi använder oss av utombibliska källor som vår auktoritet. Inte alls. Vi använder dem som HISTORIA. BIBELN är den ENDA historiska källan som är ofelbar. Vi tillskriver därför Bibeln full vikt som oföränderligt källmaterial. Det övriga källmaterialet (de tidiga kyrkofäderna) måste individuellt tillskrivas varierande värde. Ingen av dem är ofelbar. Men historiskt kan de tillskrivas mer eller mindre värde utifrån samma principer som gör att vi sätter olika vikt till olika bibliska manuskripts bevisvärde (textkritik).

Vi menar inte att den här processen är enkel, eller att den automatiskt skulle komma att ena troende. Oavsett vår metodologi så MÅSTE vi drivas av RENA motiv, och frigöra oss från grupptryck och partiskhet. Det finns helt enkelt ingen annan väg till att bli fullständigt objektiv om vi inte först skall invänta den andra tillkommelsen för att upptäcka den rätta läran. Men då är det ju lite för sent om vi vill att vår tro skall få forma vår vandring med Herren idag!

Om du är oense beträffande det här tillvägagångssättet, visa i så fall på den framkomliga vägen för att upptäcka den Apostoliska tron i alla de frågor där uppriktiga kristna håller motsatta tolkningar! Om du inte förmår att framställa en rent objektiv metodologi för att upptäcka sanning, vad får dig då att förmoda att du någonsin skall kunna finna ut vad som är sant? Hur skulle du kunna veta om det är sant, även om du funnit det? Hur skulle du kunna veta att du inte gjort ett misstag? Du kan inte träda in i Riket utifrån ett vanställt Evangelium. Och du kan inte heller avgöra vad som är sant utifrån en vanställd metodologi! Den som tror något annat bedrar bara sig själva och dem som de undervisar.


Gå till original


EasyCounter

Gå till Freds hemsida