I 2 Tess 2 övergår Paulus till att i klartext ta upp de problem som föranlett honom att skriva sitt brev. En del av de troende i Thessaloniki hade fått höra att deras befrielse från förföljelse var omedelbart förestående, och att Jesus skulle återkomma när som helst. Paulus gick resolut till rätta med deras felaktiga uppfattning.

2 Tess 2:1-4
1 I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder,

1 Now we beseech you, brethren, by the coming of our Lord Jesus Christ, and by our gathering together unto him,

2 att ni icke - vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss - så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förlorar besinningen, som om Herrens dag redan stod för dörren.

2 That ye be not soon shaken in mind, or be troubled, neither by spirit, nor by word, nor by letter as from us, as that the day of Christ is at hand.

3 Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,

3 Let no man deceive you by any means: for that day shall not come, except there come a falling away first, and that man of sin be revealed, the son of perdition;

4 vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud.

4 Who opposeth and exalteth himself above all that is called God, or that is worshipped; so that he as God sitteth in the temple of God, shewing himself that he is God.
(KJV)

Denna bibeltext är mycket tydlig, åtminstone för en enkel läsare, och skulle egentligen inte behöva så många kommentarer. Men, eftersom den enkla förståelsen av texten är helt oförenlig med pretrib, så har mycket skrivits av företrädare av pretrib som försökt att förklara bort svårigheterna. Det kan Därför anses befogat att som vi nu ämnar göra, att i detalj närmare granska varje enskild vers.

Vers 1 - Ämnet som skall behandlas
1 I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom

1 Now we beseech you, brethren, by the coming of our Lord Jesus Christ, and by our gathering together unto him,

Ämnet som Paulus tar upp till behandling var Jesu tillkommelse och "hur vi skall församlas till honom". Det första som vi här måste ta ställning till är huruvida Paulus åtskiljer eller förenar Jesu "tillkommelse" och "vårt församlande" till honom. Den frågan kan lätt avgöras utifrån den grekiska texten. När två substantiv är förenade med ett "och" (kai), och om då det första substantivet har bestämd artikel medan det andra substantivet saknar bestämd artikel, så refererar de båda substantiven till samma ting. Har emellertid även det andra substantivet bestämd artikel så refereras till skilda ting [1]. Här återger jag den aktuella texten:

thV	parousiaV	tou	kuriou	hmwn	Ihsou	Cristou	kai	hmwn	episunagwghV	ep	auton
the	coming	the	Lord	our	Jesus	Christ	and	our	gathering-together	to	Him

Som framgår föregås "coming" av bestämd artikel. Det andra substantivet "gathering-together" saknar emellertid artikel. Därför refererar båda substantiven till samma händelse. Hade Paulus avsett att åtskilja dem så hade han också försett "gathering-together" med en bestämd artikel, och det hade sett ut på följande sätt:

thV

parousiaV

tou

kuriou

hmwn

Ihsou

Cristou

kai

tou

episunagwghV

hmwn

ep

auton

the

coming

the

Lord

our

Jesus

Christ

and

the

gathering-together

of-us

to

Him

Eftersom bägge substantiven refererar till en och samma händelse kan vi vara säkra på att ämnet som Paulus här avhandlar är Jesu tillkommelse för att församla sitt folk.

Vi skall också särskilt lägga märke till Paulus ordval. Uttrycket "församlas" är något som tessalonikerna var välbekanta med från ett liknande sammanhang i Jesu tal från Oljeberget. Det är ett sammansatt ord som endast förekommer på några få ställen i Skriften. Det är en substantiv form av verbet "epi-sunago". Detta sammansatta ord finner vi i Matt 24:31, Mark 13:27, Lukas 17:37, där det vid varje tillfälle refererar till Jesu församlande av sina utvalda "strax efter den tidens vedermöda" (jmf. Matt 24:29-31). I Matt 24, säger Jesus att han kommer att sända ut sina änglar för att "församla hans utvalda". Här i sitt brev refererar Paulus till "vårt församlande till honom" och han använder samma terminologi. Även om alla ord och fraser skall tolkas utifrån sina sammanhang så talar likheterna hos dessa fraser förvisso sitt tydliga språk, i synnerhet som det här rör sig om ett tämligen ovanligt uttryck i det grekiska Nya Testamentet. Sammanförandet av Jesu Kristi "tillkommelse" med, "församlandet" kan endast betyda en sak. Varje bruk av uttrycket "epi-sunago" i samband med Kristi tillkommelse refererar till hans tillkommelse efter vedermödan (Matt 24:31, Mark 13:27, Lukas 17:37). Därför finns det all anledning att tro att tessalonikerna skulle ha kopplat denna "tillkommelse" och detta "församlande" med motsvarande "tillkommelse" och "församlande" av Jesu utvalda i Matt 24:29-31. Detta är desto troligare då ju Paulus bara några verser tidigare sagt dem att de kunde förvänta sig att förföljelsen skulle upphöra vid Kristi tillkommelse efter vedermödan. (se föregående artikel angående 2 Tess 1).

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vers 1 fastställer att ämnet som här behandlas utgör Kristi odelade återkomst, då de troende förväntas att församlas till Kristus.

Vers 2 - Problemet
2 att ni icke - vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss - så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förlorar besinningen, som om Herrens dag redan stod för dörren.

2 That ye be not soon shaken in mind, or be troubled, neither by spirit, nor by word, nor by letter as from us, as that the day of Christ is at hand.

Vad menade Paulus med hastigt (snart) "bringas ur fattningen" och "förlorar besinningen"? Grekiskan för "bringas ur fattningen" betyder också "tveka, uppröras eller vackla". Det är raka motsatsen mot fasthet och orubblighet. Eftersom Paulus här skrev "så hastigt låten er bringas ur fattningen", så är det troligt att han avsåg, att så hastigt eller att med en sådan lätthet falla ifrån eller vackla, beträffande den sunda läran om Kristi tillkommelse. Grekiskan för "förlora besinningen" betyder "att ropa ut" och innebär att ängslas. Paulus ville inte att hans läsare så hastigt skulle bringas ur fattningen från det sunda sättet att vänta på Kristi tillkommelse. Han ville inte att de skulle vara ängsliga eller bekymrade med föreställningen att "Herrens dag stod för dörren".

Paulus nämnde tre ting som kan ha orsakat deras ängslan, eller som fått dem att förlora balansen: en andeingivelse, något ord, eller något förfalskat brev. Uppenbarligen hade man problem med falska lärare som förkunnade felaktiga läror. Andeingivelsen kan ha refererat till något föregivet "ord från Herren" ,ett falskt profetiskt budskap. Med "något ord" avsågs säkert en muntlig undervisning, och med brev avsågs förmodligen en imitation som falskeligen tillskrevs Paulus. I 2 Tess 3:17-18, påminner Paulus dem om sitt unika sätt att signera sina brev, så att de verkligen skall kunna veta att det här brevet kommer från honom. (Läs vår artikel The Pauline Authorship of Hebrews för en mer ingående diskussion av den Paulinska signaturen).

Den här versen är problematisk av två skäl som båda har att göra med olikheter i våra engelska [och svenska; öa] bibelöversättningar. De grekiska majoritetstexterna (och KJV/NKJV, liksom Reformationsbibeln) har uttrycket "Kristi dag". Men några få tidiga manuskript har här i stället uttrycket "Herrens dag". Utifrån ett posttrib perspektiv, så är detta inget problem, eftersom posttribbare betraktar "Kristi dag" och "Herrens dag" som samma tillkommelse efter vedermödan. Pretrib har emellertid problem med båda skrivsätten. Om "Kristi dag" vore den korrekta läsningen, därför att övriga förekomsterna av "Kristi dag" i NT, refererar till vårt hopp - bortryckelsen (jmf Fil 1:10, Fil 2:16). Det här är emellertid helt i konsekvens med den föregående versen som ju talar om "hur vi skall församlas till honom", själva ämnet för diskussionen. Följande vers säger sedan att den dagen (vårt församlande till honom - Kristi dag) inte kan komma förrän Antikrist har framträtt. Skulle således "Kristi dag" vara den korrekta läsningen så placerar den här texten tveklöst bortryckelsen till tiden efter Antikrists framträdande. Detta är förstås helt konsekvent utifrån posttrib scenariot, men problematiskt utifrån ett pretrib scenario. Är i stället "Herrens dag" den korrekta läsningen, så konfronteras pretribbarna med det faktumet att det uttrycket konsekvent använts i samband med Kristi tillkommelse efter vedermödan - posttrib. (Se vår artikel The Day of the Lord Cannot Include the Tribulation.) Paulus instruerade tessalonikerna angående deras vakande inför "Herrens dag" i 1 Tess 5. Petrus och Joel skrev att dagen skulle komma efter kosmiska tecken. Samma tecken som Jesus placerat "strax efter den tidens vedermöda" (jmf Matt 24:29-31 & Apg 2:20). Ändå kopplar Paulus här helt enkelt ihop "Herrens dag" med "hur vi skall församlas till honom". Pretribbare har här samma problem som de hade med 1 Tess 5. Bortryckelsen är förbunden med en tydlig posttribhändelse - Herrens dag, som inträffar efter de kosmiska tecknen som nämns i Matt 24:29-31.

Vanligen antar de som företräder pretrib att "Herrens dag" inkluderar hela vedermödan. De tar inte uttrycket "dag" bokstavligt, utan tänjer ut den till att inkludera vedermödans hela sju år. "Herrens dag" antas således omfatta både den föregivna bortryckelsen före vedermödan, hela vedermödan, och tillkommelsen efter vedermödan. Detta lättar i viss mån svårigheterna med både 1 Tess 5 och den här texten. Emellertid framgår det ändå utifrån tidsbestämningen av de kosmiska tecknen att de har fel. Därav följer att de har fel i sina tolkningar av båda dessa textsammanhang.

Det andra problemet i vers två är hur orden "stod för dörren" skall översättas. KJV och NKJV har översättningen "is at hand" ["stod för dörren"; Reformationsbibeln] (innebärande att den är omedelbart förestående eller precis skall börja), men de flesta moderna översättningar har här "har kommit" och förutsätter en händelse som har börjat. Det Grekiska ordet kan antingen betyda "är närvarande", eller "at hand" [ omedelbart förestående]. A. T. Robertson, som förmodligen är den i vår tid mest respekterade auktoriteten när det gäller Nya Testamentets grekiska text, skriver följande i sitt berömda verk med ordstudier, 'Robertson's Word Pictures', " I 1 Tess 4:13-5:3 hade Paulus sagt att Jesus skulle komma som en tjuv om natten och han hade förklarat att de avlidna inte skulle bli lämnade utanför vid bortryckelsen. Men det synes som om någon menade sig ha ett eget brev från Paulus som gav stöd till den föreställningen att Jesus skulle återkomma omedelbart, {som om Herrens dag nu var kommen} (|hôs hoti enestêken hê hêmera tou kuriou|). Perfect active indicative of |enistêmi|, old verb, to place in, but intransitive in this tense to stand in or at or near. So "is imminent" (Lightfoot). The verb is common in the papyri." (bold & underline mine)
Som han brukade, så citerade Robertson från the English Revised Version (ERV 1881) som han föredrog framför KJV. Ändå så överenstämmer hans analys av den grekiska texten med KJV, men inte med ERV, eller med de flesta moderna översättningar.

En annan högt uppskattad lärd i biblisk grekiska, John Gill, skriver: "som om Kristi dag redan stod för dörren; (is at hand;) eller vore nu i just denna stund på väg att komma; som om det skulle inträffa inom det året, under en särskild månad och på en speciell dag; ett föreställningssätt som aposteln på inget sätt ville att de skulle vilja hamna i, och detta av de skälen att om Kristus inte då skulle komma, vilket det ju inte fanns skäl att tro att han skulle göra så snart, så skulle de bli frestade att misstro att han överhuvudtaget skulle komma, eller att de åtminstone skulle komma att bli mycket likgiltiga därtill; och därför om det skulle visa sig inte vara sant, de rentav skulle kunna komma att dra den slutsatsen att det inte fanns någon sanning alls i den kristna läran och religionen."

Företrädare för pretrib hänvisar till att Paulus här använder sig av perfektum, vilket talar för en fullbordad handling. Av det skälet hävdar de att tessalonikerna inte trodde att uppryckelsen var omedelbart förestående, utan snarare tänkte sig att "Herrens dag" (som pretribbarna felaktigt definierar som vedermödan) redan hade kommit. Med andra ord, att de skulle ha ansett att de redan befann sig i vedermödan. Emellertid så anser varken A.T. Robertson, J,B. Lightfoot eller John Gill att verbformen perfektum indikerar att "den dagen" redan skulle ha anlänt. Det grekiska ordet som översatts till "at hand" i KJV, ("stod för dörren" i SBKG 1917 och i Reformationsbibeln, "har kommit" i Folkbibeln) är "enistemi". Enligt Thayers grekiska lexikon betyder det grekiska ordet "enistemi", "to place in or among, to put in, to be upon, to impend, to threaten, to be close at hand, to be present." ("att placera in eller bland, att sätta in, att vara på, att vara nära förestående, att hota, att vara nära förestående, att vara närvarande"). Användandet av perfektum skulle ha inneburit att tessalonikerna ansåg att bortryckelsen just hade blivit, omedelbart förestående. Med andra ord, vadhelst som hade fördröjt Kristi återkomst för dem var inte längre ett hinder för hans ankomst, och han kunde nu förväntas att framträda i det närmaste omedelbart, eller i vilket ögonblick som helst. Detta är den sanna innebörden av "närsomhelst" ("imminent"). Med andra ord, tessalonikerna trodde felaktigt (på grund av falsk profetia, falsk undervisning, eller förfalskade Paulinska brev), att Jesus kunde förväntas att komma ögonblickligen, "närsomhelst". ASV bibelöversättningen fångar det här tämligen väl då den översätter den här versen på följande sätt: "to the end that ye be not quickly shaken from your mind, nor yet be troubled, either by spirit, or by word, or by epistle as from us, as that the day of the Lord is just at hand;" (or has just become imminent). ["till slutet så ni inte så fort tappar fattningen, eller förlorar besinningen, vare sig genom någon ande eller genom något ord eller något brev, så som det vore från oss, som om Herrens dag just kommit." (eller just har blivit nära förestående).

Sammanfattningsvis så visar vers 2 på det problem som Paulus här adresserar. Tessalonikerna tog miste när de trodde att dagen för Kristi återkomst, församlandet till Kristus, just blivit nära förestående, att dagen stod för dörren och att Jesu återkomst nu kunde komma att inträffa när som helst.

Vers 3 - Lösningen
3 Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram,

3 Let no man deceive you by any means: for that day shall not come, except there come a falling away first , and that man of sin be revealed, the son of perdition;

Det är intressant att lägga märke till hur Paulus i sitt brev alldeles innan han tog sig an med att återföra de troende till den sunda läran, återupprepar Jesu ord från början av hans tal från Oljeberget. När Jesus där besvarade lärjungarnas fråga, »Säg oss när detta skall ske, och vad som blir tecknet till din tillkommelse och tidens ände.», svarade Jesus, »Sen till, att ingen förvillar eder." Paulus tar itu med att korrigera tessalonikerna med exakt samma varning, och anknyter därefter till några av samma tecken som de som Jesus gav. Paulus skrev, "Låt ingen bedra er på något sätt." Paulus fortsatte med att omtala att vissa händelser måste inträffa före "Kristi dag", och "vårt församlande till honom". Vad han sa betydde helt enkelt att bortryckelsen ännu inte var omedelbart förestående. (the rapture was not yet imminent). Varför inte? Därför att de händelser som Jesus profetiskt förutsagt att de först måste inträffa, före hans församlande av sina utvalda (Matt 24:29-31), hade ännu inte inträffat. Det framgår med all tydlighet att Paulus med sina citat hänvisar sina läsare tillbaks till den undervisning som Jesus givit från Oljeberget. De två skeenden som Paulus säger måste föregå "Kristi dag" och vårt församlande till Kristus återfinns båda som huvudteman bland de tecken som Jesus förutsäger i sitt tal från Oljeberget. 

 

PAULUS - 2 händelser som som föregår bortryckelsen	JESUS - 2 händelser som föregår  tillkommelsen
"...först måste avfallet ha skett .." [2Tess 2:3]	"Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull. Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre. Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många. Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna. Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. [Matt 24:9-13]
"...och »Laglöshetens människa», fördärvets man, ha trätt fram, vedersakaren...  han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud." [2Tess 2:3-4]	"När I nu fån se ‘förödelsens styggelse’, om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats - den som läser detta, han give akt därpå" [Matt 24:15]

Här ges klara och entydiga belägg för för att Paulus hänsyftade till Jesu undervisning från Oljeberget. Han vederlade den felaktiga uppfattningen att Kristi dag skulle stå för dörren, och att bortryckelsen kunde väntas ske när som helst, genom att hänsyfta till just de händelser som Jesus sagt skulle föregå hans tillkommelse efter vedermödan. Åter kan vi se hur Paulus följer det mönster som Jesus gav lärjungarna från Oljeberget, snarare än att undervisa en bortryckelse pretrib i strid mot Kristi lära. Paulus besked är tydligt och rakt på sak. Tessalonikerna skulle inte vilseföras av, falsk profetia, falsk undervisning, eller förfalskade brev, där det sades att Kristi ankomst för att församla sina utvalda till sig själv, nu hade blivit nära förestående och att den nu kunde ske när som helst. Han skrev i klartext att det här kunde inte ske förrän efter det att "avfallet" skett och "Laglöshetens människa fördärvets man trätt fram". Således kan bortryckelsen inte ännu vara en omedelbart förestående händelse, inte förrän efter att tecknen som Jesus gav till sina lärjungar inträffat. Paulus tog itu med problemet i tessalonikernas församling genom att appellera till Jesu eskatologiska tal från Oljeberget.

Matt 24:4,9-15,21,29-31 4 Då svarade Jesus och sade till dem: »Sen till, att ingen förvillar eder. 9 Då skall man prisgiva eder till misshandling, och man skall dräpa eder, och I skolen bliva hatade av alla folk, för mitt namns skull. 10 Och då skola många komma på fall, och den ene skall förråda den andre, och den ene skall hata den andre. 11 Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många. 12 Och därigenom att laglösheten förökas, skall kärleken hos de flesta kallna. 13 Men den som är ståndaktig intill änden, han skall bliva frälst. 14 Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma. 15 När I nu fån se ‘förödelsens styggelse’, om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats - den som läser detta, han give akt därpå- 16 då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, 17 och den som är på taket må icke stiga ned för att hämta vad som finnes i hans hus, 18 och den som är ute på marken må icke vända tillbaka för att hämta sin mantel. 19 Och ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! 20 Men bedjen att eder flykt icke må ske om vintern eller på sabbaten. 21 Ty då skall det bliva ‘en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu’, ej heller någonsin skall förekomma. 22 Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad. 23 Om någon då säger till eder: ‘Se här är Messias’, eller: ‘Där är han’, så tron det icke. 24 Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda. 25 Jag har nu sagt eder det förut. 26 Därför, om man säger till eder: ‘Se, han är i öknen’, så gån icke ditut, eller: ‘Se, han är inne i huset’,så tron det icke. 27 Ty såsom ljungelden, när den går ut från öster, synes ända till väster, så skall Människosonens tillkommelse vara. - 28 Där åteln är, dit skola rovfåglarna församla sig. 29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva. 30 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se ‘Människosonen komma på himmelens skyar’ med stor makt och härlighet. 31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från  himmelens ena ända till den andra.

II Tess 2:1-4 1 I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder, 2 att I icke-vare sig genom någon »andeingivelse» eller på grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss-så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förloren besinningen, som om Herrens dag redan stode för dörren. 3 Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram, 4 vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud.

Sammanfattningsvis kan vi se att det finns en perfekt samstämmighet mellan Jesus och Paulus när det gäller bortryckelsen, och den samstämmigheten visar endast på ett församlande av Jesu utvalda efter vedermödan - posttrib.

Vers 4 - »Laglöshetens människa» träder fram
4 vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud.

4 Who opposeth and exalteth himself above all that is called God, or that is worshipped; so that he as God sitteth in the temple of God, shewing himself that he is God.

I vers 3, varnade Paulus tessalonikerna för att låta någon bedra dem genom att påstå att Kristi tillkommelse för dem skulle stå för dörren. Medan "avfallet" (the "apostasy") kan bli ett svårt tecken för kristna att tyda, eftersom det inte handlar om en enstaka händelse på en viss plats, borde det däremot bli svårt att missa framträdandet av laglöshetens människa. Jesus talade om "förödelsens styggelse" som kommer att stå på "helig plats", och hänvisade till vad Daniel profeterat (Matt 24:15). Daniel profeterade att Antikrist skulle komma att ta över templet med våld och placera ett föremål på den heliga platsen (Dan 11:31). I Markus redogörelse av Jesu tal från Oljeberget talas också om att ett icke levande föremål sätts upp på den heliga platsen (Mark 13:14). Detta kan referera till "vilddjurets bild" som omtalas i uppenbarelseboken. Eller möjligen att här refereras till den tron som Antikrist kommer att sitta på. Oavsett vilket, så råder det ingen osäkerhet om att Daniel, Jesus, och Paulus talade om samma händelse. Vi vet också både från Dan 9:27 och Dan 12:11 att denna händelse inträffar 3,5 år före Herrens tillkommelse, eller i mitten av de 7 åren (70:e årsveckan). Här har företrädarna för pretrib ännu ett problem, eftersom tecknet som Paulus placerar före Jesu tillkommelse för oss, inträffar först 3,5 år efter det att vedermödan börjar enligt deras scenario!  

Sammanfattningsvis kan vi slå fast att Kristi tillkommelse för sitt folk inte kan ske omedelbart, när som helst. Tillkommelsen kan inte anses som omedelbart förestående förrän efter det att särskilda tecken inträffat. Ett av dessa tecken kommer att bli lätt att känna igen, det är när »Laglöshetens människa» sätter sig i templet i Jerusalem och föreger sig vara Gud och kräver att bli dyrkad. Innan detta har inträffat så är det fel att förmoda att Jesu återkomst skulle stå för dörren eller kunna ske när som helst. De som ändå insisterar på att Jesu tillkommelse är omedelbart förestående, vare sig utifrån föregivna profetiska budskap, undervisning eller dokument skall ignoreras. Låt dem inte bedra dig.

Pretrib sceneriet undermineras fullständigt av det här bibelsammanhanget. Även om vi skulle godta skriftvarianten "Herrens dag" förr än "Kristi dag", och även om vi skulle tillåta deras felaktiga definition av uttrycket "Herrens dag" som syftande på hela vedermödan, så skulle det ändå inte gå att få ihop texten med ett pretrib scenario. Om tessalonikerna tidigare hade blivit undervisade att förvänta sig en bortryckelse före vedermödan, och om de hade blivit bedragna till att tro att vedermödan hade börjat och att de fortfarande var kvar här, hur tror du då att en pretribförespråkande Paulus skulle ha svarat dem i sitt brev? Han skulle naturligtvis ha påmint dem om att uppryckelsen skulle ske före vedermödan, och att de därför omöjligen nu kunde befinna sig i vedermödan, "vårt församlande till honom" skulle ju ske FÖRE vedermödan. Han skulle ha sagt dem att avfallet och det faktum att Antikrists framträdande först måste ske inte innebär någon lösning på deras problem, utan tvärtom gör det än värre! I själva verket skulle det ju betyda att Antikrist måste framträda före vedermödan (och pretrib bortryckelsen). Hur skulle då en bortryckelse pretrib kunna vara omedelbart förestående eller kunna ske när som helst, som företrädarna för pretrib hävdar? Det placerar också Antikrists framträdande utanför den 70:e årsveckan, som Daniel förlägger till veckans mitt! Faktum är att pretrib scenariot helt enkelt inte fungerar med det här bibelsammanhanget oavsett hur man försöker att tänja det. 

Som vi har sett från våra jämförelser 'sida vid sida'  mellan bibelsammanhangen, så framstår den här texten naturligt som ett resultat från den undervisning Jesus gav från Oljeberget. Den överensstämmer både till innehåll och sekvens med Jesu framställning. Tessalonikerna hade tidigare blivit instruerade angående tillkommelsen utifrån den undervisningen. Där ger Jesus en hel följd av tecken som måste inträffa innan tillkommelsen för att församla hans utvalda efter vedermödan kan ske. Uppenbarligen hade emellertid en falsk undervisning fått ingång bland tessalonikerna, som hade resulterat i falska profetiska budskap, falsk undervisning eller förfalskade brev, som gick ut på att Jesus tillkommelse för dem redan var för handen och nu kunde ske när som helst. Posttribbaren Paulus går till rätta med problemet genom att hänvisa till Jesu undervisning från Oljeberget, han påminner dem om två av de främsta tecknen som Jesus hade gett: avfallet och förödelsens styggelse. Den här framställningen är inte endast den mest naturliga utifrån sammanhanget, men den är också helt i linje med vad Paulus skrivit i det föregående kapitlet (2 Tess 1). Tessalonikerna som var utsatta för svår förföljelse kunde förvänta sig lättnad när Jesus uppenbarar sig från himmelen i lågande eld, med en arme av änglar, för att förgöra de ogudaktiga. Paulus fortsätter i kapitel 2 med att beskriva hur »Laglöshetens människa» förgörs vid tillkommelse. (För en närmare diskussion angående "den som håller tillbaka" i vers 6-9 gå till vår artikel, The Restrainer ).

Gå till: Vårt saliga hopp

[1] Granville Sharp's sjätte regel lyder på följande sätt: 
"And as the insertion of the copulative kai between nouns of the same case, without articles, (according to the fifth rule,) denotes that the second noun expresses a different person, thing, or quality, from the preceding noun, so, likewise, the same effect attends the copulative when each of the nouns are preceded by articles, as in the following examples - (John 1:17, John 2:22, John 11:44, Col. 2:2, 2 Tim. 1:5, 1 Pet. 4:11)." [Remarks on the uses of the Definite Article in the Greek Text of the New Testament; Granville Sharp, 1778]
Unlike Sharp's first rule which applies to personal nouns, the sixth rule applies to both personal and non-personal nouns. For more information on Sharp's six rules, click here. 

Gå till original

Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start

EasyCounter

Klicka på linjen för att gå hem