"Vi vilar efter vedermödan"
2 Tess 1:4-10
Av Tim Warner - reviderad feb 2002 - Copyright © 1998 - 2003
Översatt av Fred Örtegren aug 2003


Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start

Det andra tessalonikerbrevet skrevs en kort tid efter det första, för att komma till rätta med ytterligare frågor och missuppfattningar angående Kristi tillkommelse. I det föregående brevet hade Paulus knutit samman uppståndelsen med bortryckelsen, för att därmed stilla deras oro beträffande de trossyskon som hade avlidit. I det femte kapitlet så styrkte han deras hopp och förväntan på Kristi tillkommelse. Församlingen i Tessalonike var utsatt för en svår förföljelse och några av bröderna hade lidit martyrdöden [1 Tess 2:14]. Det är tydligt att denna förföljelse av några tolkades som en fullbordan av den "stora vedermöda" som Jesus nämnt i sin profetiska framställning från Oljeberget. Eftersom Paulus instruerat dem att vaka inför ankomsten av "Herrens dag" trodde flera av dem felaktigt att de nu befann sig vid vedermödans avslutning och att de därför kunde förvänta sig Kristi återkomst när som helst. Det var denna ogrundade upphetsning som var skälet till att Paulus åter skrev till dessa kära trossyskon för att rätta till deras missuppfattningar och för att uppmuntra dem till att fortsatta med att vänta på att de tecken som Jesus förutsagt vid sin förkunnelse från Oljeberget skulle komma att inträffa.

2 Tess 1
4 Därför kunna vi själva i Guds församlingar berömma oss av eder, i fråga om eder ståndaktighet och eder tro under alla edra förföljelser, och under de lidanden I måsten uthärda.
4 So that we ourselves glory in you in the churches of God for your patience and faith in all your persecutions and tribulations that ye endure:

5 Sådant är ett vittnesbörd om att Guds dom bliver rättvis. Så skolen I aktas värdiga Guds rike; för dess skull är det ock som I liden.
5 Which is a manifest token of the righteous judgment of God, that ye may be counted worthy of the kingdom of God, for which ye also suffer:

6 Guds rättfärdighet kräver ju att de som vålla eder lidande få lidande till vedergällning,
6 Seeing it is a righteous thing with God to recompense tribulation to them that trouble you;

7 men att I som utstån lidanden fån hugnad ( vila ;Reformationsbibeln, KJV) tillsammans med oss, när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts änglar,
7 And to you who are troubled rest with us, when the Lord Jesus shall be revealed from heaven with his mighty angels,

8 »i lågande eld», och låter straffet drabba dem som icke känna Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga
8 In flaming fire taking vengeance on them that know not God, and that obey not the gospel of our Lord Jesus Christ:

9 Dessa skola då bliva straffade med evigt fördärv, bort undan Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet,
9 Who shall be punished with everlasting destruction from the presence of the Lord, and from the glory of his power;

10 när han kommer för att förhärligas i sina heliga och visa sig underbar i alla dem som hava kommit till att tro; ty det vittnesbörd vi hava framburit till eder haven I trott. Så skall ske på den dagen.
10 When he shall come to be glorified in his saints, and to be admired in all them that believe because our testimony among you was believed in that day. (KJV)

 

Lägg särskilt märke till att de troende kommer att finna vila från förföljelsen "när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts änglar" [1:7],med straffdom. Eftersom Herrens tillkommelse med straffdomen som vi vet sker efter vedermödan så måste också bortryckelsen ske då - postrib. 

 

Det finns bara ett logiskt rimligt sätt att utifrån detta bibelställe tidsordna bortryckelsen. Ingen kan förneka att den tillkommelse som här nämns är posttribunal. Ingen troende som företräder pretribsynen tror heller att Jesus kommer att komma i "lågande eld" och låta straffet komma över de ogudaktiga, före vedermödan. Av det här textsammanhanget framgår det tydligt att de kristna kommer att få "vila" från sina vedermödor vid detta tillfälle. Vad Paulus sa dem var till sitt innehåll detsamma som att meddela dem att deras prövotid skulle avslutas vid Kristi tillkommelse, i lågande straffdom, efter vedermödan - posttrib. I ett scenario där bortryckelsen sker före vedermödan - pretrib, skulle kristna redan vid den tiden ha "vilat" i 7 år från sina vedermödor, vilket skulle ha gjort Paulus påstående dubiöst och ologiskt. Paulus försökte uppmuntra och trösta de tessaloniska kristna i deras förföljelser. Ändå var hans uppmuntran ej baserad på någon bortryckelse som föregavs kunna inträffa "när som helst" för att ge dem omedelbar lättnad, utan såg i stället fram emot Kristi uppenbarelse i härlighet. Genom att sammanföra deras befrielse från förföljelse med Kristi tillkommelse efter vedermödan, placerar Paulus i själva verket bortryckelsen efter vedermödan. Lägg också märke till att Kristus visar sig underbar i alla de troende först vid vid sin tillkommelse [ 2 Tess 1:10] som samtidigt är en tillkommelse med straffdom. 


Gå till original

Go to: "Antichrist Comes First"

 


Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start

 


Klicka på linjen för att gå hem


EasyCounter

1