1 Tess 4:13-18
Av Tim Warner - reviderad feb 2002 - Copyright © 1998 - 2003
Översatt av Fred Örtegren aug 2003
Klicka på linjen för att gå till Introduktion och Start
När Paulus här informerar de kristna, så är det främsta skälet till att han tar upp frågan angående uppståndelsen och bortyckandet den, att de som troende inte skall behöva sörja sina avsomnade troende anhöriga, "som de som saknar hopp". Det framgår att tessalonikerna hade frågor angående uppståndelsen som Paulus försöker besvara. Deras oro gällde de som hade dött. I sitt svar tydliggör Paulus med exakthet händelseförloppet vid den kommande uppståndelsen och bortryckelsen. Trotts att frågan inte finns nedtecknad så kan vi rekonstruera den utifrån Paulus svar. Lägg märke till att hans svar förenar tidpunkten för uppståndelsen med bortryckandet av de levande troende. Därav kan vi sluta oss till att deras fråga troligen rörde sig om uppståndelsen av de som dött i tron på Kristus och när den skall ske. Lägg vidare märke till att Paulus i sitt svar förutsätter att hans läsare är väl bekanta med Herrens tillkommelse. Han förlägger tiden för de avsomnade troendes uppståndelse till en händelse som de alla redan var väl bekanta med, nämligen bortryckandet av de levande troende.
1 Tess. 4
13 Vi vilja icke lämna eder,
käre bröder, i okunnighet om huru det förhåller sig med dem som avsomna,
för att I icke skolen sörja såsom de andra, de som icke hava något hopp.
14 Ty lika visst som Jesus, såsom vi tro, har dött och har uppstått, lika visst skall ock Gud genom Jesus föra dem som äro avsomnade fram jämte honom.
15 Såsom ett ord från Herren säga
vi eder nämligen detta, att vi som leva och lämnas kvar till Herrens
tillkommelse ingalunda skola komma före dem som äro avsomnade.
Jag vill att ni skall lägga märke
till att innan Paulus börjar att ta upp tiden för uppståndelsen så nämner
han "Herrens tillkommelse" som om de redan var väl bekanta med
denna händelse. Han tog det för givet att de visste vad "Herrens
tillkommelse" innebar. Därefter fortsätter han att knyta tiden
för uppståndelsen av de avsomnade troende till denna händelse.
16 Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun. Och först skola de i Kristus döda uppstå;
17 sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes; och så skola vi alltid få vara hos Herren.
Dessa troende var redan införstådda med Herrens nedstigande från himlen, och att de levande troende då vid basunens ljudande skulle bortryckas på skyar. Vad Paulus gör är bara att han placerar tidpunkten för uppståndelsen av de i Kristus döda på rätt plats i sekvensen av händelser. Väsentligen gör Paulus detta genom genom att ange att de i Kristus döda kommer att uppstå alldeles före det att vi blir "bortryckta". Så det verkar som att Tessalonikerna var väl förtrogna med Jesu andra tillkommelse, och "bortryckelsen" av de levande troende. De var däremot inte säkra på hur uppståndelsen av de i Kristus döda passade in i den här bilden. Hur var det möjligt att de kunde känna till om Jesu andra tillkommelse och bortryckandet av de levande troende, men inte förstod hur uppståndelsen här passade in? Det kan förklaras med att de var väl förtrogna med Jesu undervisning från Oljeberget. I den förkunnelsen redogör Jesus angående sin tillkommelse och hur de utvalda skall församlas, men han nämner inget speciellt angående de dödas uppståndelse.
Matt. 24
29 Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen
upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och
himmelens makter skola bäva.
30 Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen, och alla släkter på jorden skola då jämra sig. Och man skall få se ‘Människosonen komma på himmelens skyar’ med stor makt och härlighet.
31 Och han skall sända ut sina änglar med starkt basunljud, och de
skola församla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himmelens
ena ända till den andra.
Paulus ord borde säkerligen ha tjänat som en påminnelse av Kristi ord i
förkunnelsen från Oljeberget. Lägg märke till de språkliga likheterna.
Båda nämner de Herrens tillkommelse. Båda nämner de basunens ljudande vid
församlandet av hans egna. Båda nämner änglamedverkan. Men när vi ser till
Jesu ord finner vi att han inte där speciellt nämner något om de heligas
uppståndelse. Utifrån det här så blir tessalonikernas fråga till Paulus
förståelig. De vill ha besked! När basunen ljuder, och Jesus kommer i stor
makt och härlighet och sänder ut sina änglar för att församla hans utvalda,
vad kommer då att ske med dem som dessförinnan dött? Kommer de att uppstå
för att bevittna ankomsten av Kristus inför världen i all sin härlighet, och
för att få ta del i upprättandet av Kristi rike? Eller kommer de att uppstå
vid något annat tillfälle? Eller kanhända inte alls? Det faktum att Jesus
enbart talade om de levande, och inte satte in uppståndelsen i den sekvens av
händelser som beskrevs i talet från Oljeberget var orsaken till att dessa
troende oroade sig för huruvida deras avsomnade trossyskon inte skulle komma
att få ta del av de enastående händelser som var förbundna med Kristi
återkomst i makt och ära och hans etablerande av det tusenåriga riket. Paulus
svar visar på att detta verkligen var deras problem. Genom att knyta samman
tiden för uppståndelsen med församlandet av de levande, som Jesus talat om,
så upplöser Paulus fullständigt detta problem för dem, och ger dem skäl
till att hysa hopp för deras kära som avlidit.
Inte heller här kan vi finna något i vad Paulus skriver som talar emot det scenario som Jesus framställt. Vi kan också lägga märke till Paulus beroende av Jesu tal från Oljeberget. I de följande artiklarna kommer du att finna att Paulus i själva verket använde sig av Jesu förkunnelse från Oljeberget som en bakgrund till sin undervisning om bortryckandet. Jesu undervisning var auktoriteten, och Paulus kompletterade den bara med ytterligare detaljer, och besvarade frågor som uppkommit från Jesu framställning.
Gå till: "Herrens dag"
