KRÖNIKA 14 - SLICE 2004
Så har då ännu ett nytt
nummer av SLICE blivit färdigt. Det är ett mycket
välmatat nummer, där de flesta kan hitta
åtminstone något att fascineras av och ta till sig.
Högt och lågt, skämt och allvar, moget och
pubertalt, finkultur och subkultur blandas friskt om
vartannat, precis som tanken var med SLICE redan
från första början.
Vi ville göra en tidning där
vi utan hämningar kunde hänge oss åt diverse
privata intressen och passioner, och göra det på
ett så tilltalande och entusiasmerande sätt att det
lockade läsare. Som de gamla dagstidnings och
specialpressmurvlar vi är, har vi själva alltid
tyckt om att läsa artiklar skrivna av folk som
gillar och kan det de skriver om. Alltså beslöt vi
oss för att försöka göra en tidning vi själva
skulle vilja läsa. Eftersom fler och fler har fått
upp ögonen för SLICE, så tycks affärsidèn inte
vara så galen.
Att allt i tidningen skulle
falla alla på läppen har vi aldrig trott, och det
är heller ingenting vi har strävat efter. Vi har
till och med olika smak och intressen inom
redaktionen, vilket ju egentligen är det
naturligaste i världen. Man kan vara vänner och
kollegor ändå. Personligen är jag till exempel
genuint ointresserad av allt vad Sagan om Ringen
heter. Likaså förhåller jag mig iskall när det
gäller så kallad kiosklitteratur. Likafullt
uppskattar jag att läsa välskrivna, kunniga och
allmänbildande artiklar om fenomenen i sig. Mickes
Ben Hogangrej är en sådan artikel. Det är kul att
få en inblick i kioskboksförfattarens villkor, och
se lite grann av vad som döljs bakom fasaden.
På tal om böcker så har
SLICE börjat med en recensionsavdelning, där vi i
största korthet lyfter fram publikationer vi läst
och gillar. Och även här märks det tydligt hur
härligt mycket våra intressen spretar. Böcker om
kvinnliga filmvampyrer, kognitiv beteendeterapi och
krig kastas fram huller om buller. SLICE
diskriminerar inte! Ordet diskriminering för mig
osökt in på politik. Politiskt korrekta har vi
aldrig varit, och ämnar inte heller bli. Här och
där kan den uppmärksamme läsaren hitta sådant som
tydligt bevisar detta. Vi räds inte att sticka ut
våra hakor!
Micke tar i en intressant
artikel en titt på Slaget om England 1940. Då,
under Andra Världskriget, gällde det ytterst att
sätta stopp för tyranner och folkmord. Idag har
allt för många människor glömt bort detta. De har
glömt att det är demokratiers plikt att krossa
diktaturer, och befria de folk och värden de
förtrampar, förslavar och förgriper sig på.
Demokratier måste då och då vattnas med
diktaturers blod. Så är det bara. Men hyvlar man,
blir det som bekant också spån. Att människor dör
i krig är djupt tragiskt och motbjudande, men detta
får aldrig någonsin tas till ursäkt för att inte
göra något för att sätta stopp för galna
despoter och diktatorer. Då gällde det Hitler,
Mussolini och Hirohito. För några år sedan var det
Milosevic. I fjol var det Saddam Hussein. Micke reder
förtjänstfullt ut begreppen och drar parallellerna
i sin artikel.
Andra Världskriget utgör för
övrig bakgrund till den legendariska filmen
Casablanca, vilken jag tar en närmare titt på i den
nya tidningen. Likaså finns kriget med i
förbigående i min artikel om modellbygge och
plastbyggsatser. På gång är också ett
specialnummer av SLICE, där vi likt Stukabombare
störtdyker ned i ämnet på allvar, och då
förstås ur en massa olika vinklar. Andra
Världskriget påstås till exempel vara det mest
skildrade temat i amerikansk äventyrsfilm. De flesta
minns väl filmer som Örnnästet, Kellys hjältar
och 12 fördömda män. En ny våg av krigsfilmer med
Andra Världskrigstema har börjat välla ut över
världen de senaste åren. Det tycks som om intresset
för den största konflikten i mänsklighetens
historia, åter har tagit fart. Vi tänker alltså
dra vårt strå till stacken, så gör er beredda på
ett verkligt pangnummer!
Men koppla för all del av med
det här numret först! Mycket nöje!
Christer Bolin
(Februari 2004)
