Inledande
text, översättning och fotnoter av André Östlund
Det
finns en text i Talmud om orgeln i Jerusalems tempel som citerar den ännu
äldre Mishna
Mishna
(=
undervisning,
lära) är genom muntlig tradition förmedlade lagbestämmelser,
”de äldstes stadgar”, halaká (= något att gå
efter) nedtecknade omkring år 200 e. Kr. Mishna blev normerande för
judendomens uppfattning av lagens förpliktelser.
Talmud
(=
lärdom)
innehåller
kommentarer till Mishna. Kommentarerna kallas ”gemara” (=
komplettering). I Talmud finns även s. k. haggadiskt material. Det är
lärdomar av icke lagmässig art, som kan utvinnas ur Gamla Testamentet.
Haggada(n)
innehåller därför judendomens teologi och moral. I haggadan
finns också en mångfald anekdoter och liknelser som belyser religiösa
och etiska lärdomar från G. T.
Det var
den babyloniska Talmud (avslutad under 400-talets första del) som kom att
bli den inom judendomen allmänt antagna, medan den palestinensiska (avslutad
omkring 500 e. Kr.) blev mindre uppmärksammad.
Följande
text ur
Talmud har ställts till förfogande av Överrabbinen Morton Narrowe.
Den återger ett stycke ur Mishna med en lite besk slutkommentar av Rabbi
Nachaman bar Isak:
Översättning med fotnoter:
Shemuel1
säger: "En orgel [magrefá]
fanns i templet.
Tio hål fanns i den och vartenda ett gav ifrån sig tio slag av klang2
full
öppning medförde hundra slag av klang".
I Mishna undervisar man:
"Ja,
en arm3
och en hög arm och ett handtag stack ut från den4
och tio
hål hade den; vart och ett gav ifrån sig hundra slag av klang;
full
öppning medförde tusen slag av klang".
Rabbi Nachaman bar Isak säger: och gör en markering - "Mishna överdriver!"5
Översättning:
André Östlund
1) Mar Samuel dog ung. år 250 e. Kr.
2) Ordet ”zemer”, här
översatt med ”klang”, betyder enl. hebreiskt-engelskt lexikon ”song, tune”
[även giraff!]. Samma ordstam finns i det hebreiska ordet för "singer,
musician". Men hebreiskans ord som motsvarar både ”sound” och ”tone”
har andra radikaler (de tre konsonanterna i ordets stam), nämligen ”zelil”.
Med tanke på dåtidens teknik samt den judiska gudstjänstens
form väljes här "klang" i stället för ordet musik. Värt
att notera är att den jiddish-musik som går under namnet klezmermusik tydligen
fått sitt namn av samlingsuttrycket "kle zemer2, som blivit
”klezmer” och betyder ”musikinstrument”. Därmed ingår uppenbarligen
samma ord som i denna översättning återgetts på svenska
med ”klang” i det hebreiska uttryck som ligger till grund för begreppet
klezmermusik.
3)
Sammanhanget väcker funderingar om ”magrefans” konstruktion och
funktion. Ordet som översätts med ”arm” kan även betyda [långfinger],
underarm eller aln. Ordet som översätts med ”handtag” finns i en kortare
variant med betydelsen ”skaft” (exempelvis till en yxa). Sammantaget tycks det
röra sig om en beskrivning av vad orgeln kan manipuleras med (för
att få fram tio, hundra eller t. o. m. tusen klanger?).
4) Det hebreiska pers. pron. i fem. tolkas motsvara ett latinskt ”illa”, syftande på något som nämnts någonstans i Mishna före citatet.
5) På tal om överdrifter återger Överrabbinen Morton Narrowe i telefon ett talesätt som ev. härstammar från Mishna att magrefan” hördes ända till Jeriko (d. v. s. minst 20 km!) Detta talesätt behöver dock inte vara helt gripet ur luften med tanke på vad som är känt om funktionen hos dåtida instrument.
Klezmermusiken har "återupptäckts".
Klezmer-musik
– varifrån kommer ordet?
I Anna Dunérs och Peter Davids bok ”Där gräset är som grönast” står det i ”ordförklaringar” på sid. 164:
”Judisk
musik från Östeuropa, ofta med blåsinstrument och gråtande
fioler.
Musiken
kan vara både långsam och snabb som gladjazz.”
Det
hebreiska uttrycket är 
”kle zemer”. I ett snabbuttal blir det lätt så
att första ”e”-et får falla och då får vi uttrycket ”klezmer”
Det hebreiska.s-tecknet (zajin) är ett tonande s varför det
inte ska uttalas "ts" även om ordet konventionellt skrivs med
ett "z". Ordet "zemer" betyder enl. ordboken sång
eller melodi (även giraff!).
Det är alltså ett gott hebreiskt uttryck och har alltså inte samband med något personnamn eller liknande. I ordboken är översättningen av hela uttrycket ”musical instruments”. Det ord som står först (från höger räknat!) av de två är ordet för "alla" (i "status constructus" som uttrycker att det spåföljande ordet står i genitiv), d.v.s kan en tolkning av uttrycket bli ungefär "en totalitet av musik".
Av
intresse kan kanske vara att detta ord
står
i citatet från Talmud (inklusive Mishna) i utskriften ang. orgeln ”magrefa”
i Jerusalems tempel. Till översättningen har jag i en fotnot givit
en motivering för mitt val av ordet ”klang” på svenska.
André Östlund