Viking det är jag det, hunden i familjen. Jag är en så kallad hjulstakorsning, vilket jag trodde var en mycket fin och ädel ras, ända tills jag blev lite äldre, då förstod jag varifrån namnet kom. Det var nämligen där jag av "misstag" blev till, men ett misstag som blev något väldigt positivt. Har i snart elva år, om jag får säga det själv, förgyllt tillvaron för min familj. Ja, jag har ju själv också haft det väldigt bra måste jag säga, inget "hundliv" här inte. När "mamma" jobbar är jag med "morfar", (han är min bästa kompis) tycker nämligen inte om att vara ensam, nej jag vill att ha sällskap. Elva år ja, en mycket aktningsvärd ålder för en hund. Så under årens gång har jag blivit en mycket klok och förståndig hund, mamma brukar faktiskt kalla mig människohund.
