Sommarkrönika 2009 - Böcker, hårdrock, cyklar och Storsjöodjur

Det är hektiska tider för undertecknad. Årets tidning - TOP SECRET 2009 - har gått ut nu i slutet av april, och plötsligt har man en journalist från Aftonbladet inflygandes från huvudstaden. Man försöker att hinna med att läsa lite mer böcker ur det växande biblioteket, musikens värld pockar på uppmärksamhet och en ny cykel för säsongen ska inhandlas. Min värld är lite vobblig just nu, men det är som det brukar.

Bortsett från mitt ordinarie arbete så har jag egentligen semester just nu. I och med att den nya tidningen är ute så är det annat som gäller i några månader. TOP SECRET 2009 tog tre månader att sätta ihop och den här gången var det i mångt och mycket ett enmansprojekt. Det blev inte mer än ett gästspel i det här numret, vampyrkrönikan av Hanz F. Lindström. Micke Johansson skickade över bilder förstås, men grovjobbet låg på mitt bord. Jag känner mig rätt nöjd med det här numret. Jag menar, 60 sidor med kultinnehåll är inte fy skam. Utbytesannonser med UFO AKTUELLT (se nedan) och ESKAPIX har synts till i kioskhyllorna och i maj-numret av SWEDEN ROCK MAGAZINE kommer vi att ha en liten annons också, men inköpt. Så det ligger och puttrar på ute i det svenska kulturakvariet.

UFO SVERIGE, som publicerar UFO AKTUELLT, är en seriös tidning med lokala UFO-föreningar spridda över landet som har medlemmar som åker ut och undersöker de rapporter som kommer in från allmänheten. De har det de gör, det brukar bli några hundra fall om året. Sådan entusiasm gillar jag så jag har sett till att alla deras avdelningar - ett drygt dussin - fått varsitt gratisexemplar av TOP SECRET 2009. Vi bytte även 15 exemplar med deras redaktion, så TOP SECRET 2009 finns därute bland de riktiga UFO entusiasterna och de arkiv som betyder mest - världens största UFO-arkiv ligger förresten i Norrköping, så nu vet ni det.

Vad de i sin tur tycker om TOP SECRET 2009, det lär visa sig i deras kommande nummer. Törs man hoppas på lite respekt? Vår UFO-artikel där närmare 40 rockstjärnor/artister uttalar sig i ämnet består alla gånger av eget framtaget material. Vårt YouTube klipp med Ronnie James Dio (med dennes UFO historia) passerade 5000 besök på någon vecka, det blev en jäkla fart då vi lade ut det. Det klippet funkar också som reklam för den här tidningen. Så får vi inte upp intresset betydligt under 2009 så är det läge att ta sig en funderare. Det är ju inte lätt att publicera tidskrifter med ett så brett innehåll. Det var lättare under DEEP PURPLE FOREVER och LUCY IN THE SKY tiden. Men samtidigt så har jag aldrig haft större frihet heller, och det är värt mycket.

Storsjöodjuret då, vad har hänt där? Det är en intressant historia och det är en god idé att berätta exakt hur det här har gått till (vi har ju ändå haft besök av Aftonbladet nu). Så här har ni historien om artikeln som fick sitt eget liv...

Vi går tillbaka till sommaren 2007, då undertecknad publicerade gratisutgåvan MIN RYMD, som gjordes för att hjälpa SLICE att kunna leva vidare. Jag lade in en story om Storsjöodjuret i tidningen där artikeln inleds med min egen upplevelse från 1977 då jag som 16-åring hade den ofattbara turen att få se detta djur (eller ryggen av det) på nära håll. Grejen var kul att skriva och jag lade ner lite möda på att ta fram lite historik kring djuret också, hundratals vittnen har ju sett det sedan många hundra år tillbaka. Så det blev en rätt kul grej och jag såg till att ge några exemplar till Jämtlands Läns Museum då det gick i tryck och jag lade även ut ett par hundra exemplar på saliga Skivhörnan (en nu nedlagd skivaffär i Östersund) så att artikeln skulle finnas kvar för framtiden i mina krokar.

Responsen från läsare ute i landet lät inte vänta på sig. Jag insåg att intresset var stort och att många tyckte att den här artikeln var något av det bästa som jag någonsin publicerat. Någon sådan tanke hade jag inte haft själv då jag skrev den, jag ville bara se till att min historia hamnade på pränt för eftervärlden. Men jag insåg under hösten 2007 att det här var en grej som måste få gå ut i repris en dag, särskilt eftersom MIN RYMD´s hela upplaga gått ut på ett par veckor. Då TOP SECRET 2009 kom upp tyckte jag att tillfället var det rätta. Men artikeln har legat uppe på KULTPORTALEN som preview också ända sedan det att den först gick ut 2007.

Men Aftonbladet då? Jo, det gick till så här. LT i Östersund körde en grej onsdagen den 22 april om två nya vittnen som sett djuret i vattnet nedanför Jamtli (denna observation tog för övrigt plats på exakt samma plats som min, men på andra sidan sundet mellan Östersund och Frösön!). Det noterade Aftonbladet och gjorde då vad reportrar gör idag - man googlade efter mer information... och hittade då artikeln på nätet som gått ut via MIN RYMD och, samma vecka som denna nya notis i LT, även via TOP SECRET 2009. De hörde av sig, ville komma upp och ta bilder på platsen för min observation 1977 och få den historien för en kommande lördagsbilaga (dyker upp under sommaren). Så skedde också. Tisdagen den 28 april dök reportern, en hygglig prick, upp. Jag lotsade honom runt och tog honom igenom det som skedde på plats, sedan tog vi en fika och snackade lite allmänt om grejen på Svenssons Café på Frösön (ett genuint trevligt ställe med 50-tals miljö). Vi hade lite otur med vädret bara, det var kallt och blåsigt och inte vidare trevligt (och vattnet i sjön låg en till två meter djupare än då jag såg det 1977, vilket för övrigt skedde en perfekt sommardag). Men, det här lever sitt eget liv nu och jag antar att jag borde ha begripit att det skulle kunna bli så på sikt redan då jag författade den där artikeln. Men, jag tänker inte backa från det jag skrivit, jag tänker stå för min upplevelse så länge jag lever. Det finns förstås en prislapp, men det får jag köpa. Det sker mer kring det här i skrivande stund men det får vi återkomma till. Jag tänker dessutom återvända till detta 2010.

Nu tänker jag gå över till ett annat ämne ett ögonblick, nämligen cyklar.

Cykeln ni ser här köpte jag in förra veckan. Observera att det är en så kallad "damcykel". Det beror inte på att jag på något vis känner mig som en dam (det gör jag inte), det beror snarare på att jag inte kan begripa varför världens alla cykeltillverkare envisas med att placera en stålstång i omedelbar närhet av mina familjejuveler! Jag menar, borde det inte vara vi karlar som har det här stuket, med det där stålet en halvmeter eller mer från våra ädlare regioner? Självklart är det så. Jag tänker aldrig köpa en "herrcykel" igen, det här är förresten den andra damcykeln jag köpt, så jag bestämde mig för att värna familjelyckan för åratal sedan. Hjälmar på skallen tjatas det om, men har någon någonsin hört ett statligt organ be en kille ta på sig hockyskydd för de nedre regionerna om han ämnar cykla? Inte? Cyklar inte statliga utredare?

Då man köper en cykel så är det ju en affär som kostar en del pengar så man tar sig ofta lite tid att tänka efter. Vid ett tidigare besök på min cykelaffär, då jag var där för att spana in läget, så hamnade jag i en dialog med säljaren som producerade en av de roligaste kommentarerena som jag har hört på länge. Säljaren pekade på en superexklusiv tävlingshoj och sa "Den där cykeln kostar 80.000 kronor, men då ingår inte tramporna". Det sas utan ironi. Jag log i flera dar efteråt. Sådana höjdarcitat är som manna från himlen för en krönikör.

Notera också att jag köpte en cykel med korg den här gången. Det var det premiär för, men jag kan inte begripa att jag inte har gjort det långt tidigare. Det är ju hur bra som helst när man åker och handlar. Jag kan rekommendera det. Från och med nu är jag officiellt en korgentusiast!

Det blev ingen Edgar statyett för Christa Faust i New York den sista april, men hon nominerades alla gånger för sin pulpdeckare "Money Shot". Jag hade lite tur med det där då jag gjorde min intervju för TOP SECRET 2009, för jag frågade om hon ville medverka innan själva nomineringen, så då intervjun väl gjordes så hade jag en författare klar som folk talade om i Amerika. Och jag skulle vilja påstå att intervjun inte bara ligger rätt i tiden, TOP SECRET har kickat det svenska kulturakvariet på pungkulorna. Men i kultursverige är pulpdeckare något man ska fnysa åt. Det är inte fiiiiint nog. Fuck you, säger jag. Christa Faust är en utmärkt författare. Nomineringen bevisar det dessutom, ingen kan ju beskylla Edgars för att inte vara en högkulturell institution.

Jag handlar numera mina böcker via AdLibris nätbokhandel och det är så lätt och så billigt att det blivit rutin att ta hem ett gäng då och då. Det senaste halvåret har det blivit bra många böcker till mitt växande bibliotek och författare som jag nyligen upptäckt (se toppbilden) och håller på att läsa just nu är Jeaniene Frost (se TOP SECRET 2009), Rachel Caine, Chris Marie Green, Marjorie M. Liu, Kim Harrison, Jes Battis och Lisa Shearin. Det finns fler att kolla in och det här är en ny värld som har öppnat sig för undertecknad och jag kan bara beklaga att jag inte upptäckt den tidigare. De här författarna är ju inte utgivna ännu i Sverige och de genres de tillhör publiceras knappast här heller. Det är en ny värld, med fantasy i centrum och vampyrism och annat kul i kubik. Och de är rejält underhållande. Jag kommer att skriva om den här scenen i framtida tidningar och presentera intervjuer med diverse författare. Har ni ett intresse i det här, eller om ni kanske får det nu, då ska ni veta att jag kommer att se till att det här kommer att stå i fokus i TOP SECRET.

Jag har också läst fler böcker i UFO ämnet, och några av dem kommer jag att rekommendera i TOP SECRET 2010. Jag hade ett stort intresse i hela den här grejen på 80 och 90-talet men sedan ebbade det ut. Inte för att jag fann det mindre intressant, utan snarare därför att man tyckte att man hade läst nog om det. Så det är kul att upptäcka nya titlar nu då AdLibris öppnat alla fördämningar. Jag menar, allting finns ju därute. Jag kan nämna den kanske roligaste av dem alla - Donald Keyhoe´s "The Flying Saucers Are Real" från 1950. Donald Keyhoe var en reporter på tidningen TRUE MAGAZINE som en dag (den nionde maj 1949) fick följande telegram från sin chefredaktör...

HAVE BEEN INVESTIGATING FLYING SAUCER MYSTERY. FIRST TIP HINTED GIGANTIC HOAX TO COVER UP OFFICIAL SECRET. BELIEVE IT MAY HAVE BEEN PLANTED TO HIDE REAL ANSWER. LOOKS LIKE TERRIFIC STORY. CAN YOU TAKE OVER WASHINGTON END?

KEN W. PURDY, EDITOR, TRUE MAGAZINE

Sedan handlar boken om det jobb som journalisten utförde under några hektiska månader och det slutade i alla fall med att TRUE MAGAZINE, som var en seriös tidskrift, publicerade en artikel där de talade om för sin publik att UFO mysteriet inte är nonsens och att fenomenet är verkligt. Det tog naturligtvis hus i helvete, och boken är mycket spännande. Någon skulle kunna göra en fantastisk film av det. Och om Pulitzerpris kunde delas ut retroaktivt, så borde herr Keyhoe få ett postumt. Men då måste ju saker och ting ut ur garderoben först.

Låt oss tala lite om hårdrock. Mitt första favoritband var Deep Purple. Jag upptäckte dem 1971 och det är väl ingen hemlighet att jag har publicerat ca 60 tidningar om dem i Sverige. Tidningen DEEP PURPLE FOREVER fick EMI att kalla sin senaste samlingsplatta med Purple i Sverige för just "Deep Purple Forever". Så det har varit en del av mitt liv (det märks säkert fortfarande). Men hur länge bör en grupp existera egentligen? 2008 passerade det här bandet sitt 40-års jubiluem. Själv har jag ett ganska ljummet intresse i deras nuvarande förehavanden och det märker jag att många gamla fans har också. Att bandet drar mycket med folk till sina konserter handlar nog mest om nostalgi. Det är ett klassiskt band och det vill folk gärna få se i verkligheten om tillfället dyker upp. Min teori är att de har en ny publik idag, som tillkommit det senaste årtiondet. En nyfiken publik. Det nuvarande bandet är ju bra, inte tu tal om det, men de har också en medelålder som nu passerat 60.

Kanske är det då inte så konstigt att man gärna hittar igen mer tidsenlig musik, med yngre förmågor. Det här årets stora upptäckt för mig är Leaves´ Eyes, som jag nyligen skrivit om i en annan krönika. De gör mig mycket gott och jag har varit i kontakt med dem en tid nu, så vi får se vad det resulterar i. De är i studion just nu för nästa skiva. Jag märker att jag gärna köper upp gamla skivor med gamla band och njuter av dem, och att det är toppen att läsa alla dessa rockbiografier som formligen regnar över oss just nu (har i skrivande stund tagit mig halvvägs genom Martin Popoff´s bok om saliga Blue Öyster Cult), men jag är glad över att det fortfarande dyker upp bra band som gör hårdrocken levande och vital även i nutid, och för lång tid framöver.

Deep Purple har haft sin tid i solen och är väl inne på slutsträckan nu hur vi än vrider och vänder på det. Gå och se dem om ni inte har upplevt dem, gör det. Men kom ihåg att stödja nästa generation också. De som måste få ta sig fram så att hårdrocken kan må bra även om 20 år. Så kommer det förstås också att bli. Hårdrocken kommer aldrig att försvinna. Att den första generationen nu blivit till åren får vi acceptera. På 90-talet kallade belackarna dem för dinosaurier, nu får de heta gubbrockare. Sådana namn har aldrig getts till punkrockare. Det kanske beror på att det är lite skillnad på popularitetsnivå. Avundsamheten mot hårdrocken har funnits sedan mitten på 70-talet.

Jag är glad att min musik är så stark, att den besitter en sådan kraft. Det är härligt.

 

Michael Eriksson (maj 2009).

NOTIS - Den här artikeln är upplagd på Kultportalen fristående från vår tidningsproduktion. TOP SECRET 2009 kan ni kika på här. DEEP PURPLE FOREVER tidningarna hittar ni här.

.