SLICE MED TARJA TURUNEN I TYSKLAND - FANSEN ÄLSKAR TARJA!

- Artikel ur RAKET MAGASINET 2006 -

Tarja Turunen sparkades ut i kylan för sex månader sedan då Nightwish lät meddela att de inte var intresserade i ett fortsatt arbete parterna emellan. Chocken blev svår, både för fansen och för Tarja själv, som till skillnad från bandet inte alls var förberedd på det som inträffade. Men någon tid till reflektion och till att slicka såren fanns inte för vår finska sångfågel, då ett antal framträdanden i kyrkor kring jul och nyår redan låg inplanerade. Dessa blev plötsligt inte en obskyr affär av en sångerska som egentligen inte vill syssla med hårdrock, utan sågs plötsligt som hennes egentliga solodebut. Andreas Jost har skrivit följande text från Berlin. Mycket nöje.

Jag var ledig den där dagen då Tarja Turunen annonserade ut biljetterna till sin solo-turné. Tanken att missa denna chans att se henne på nära håll var olidlig så det gällde att handla snabbt. Runt halvåtta snåret på kvällen kikade jag in en andra gång på hennes hemsida och det var då nyheten om VIP-biljetter för Berlin fanns där. Middag med Tarja dagen före konserten (wow!), specialdesignad t-shirt, turnéposter med Tarjas autograf, vykort, konsertbiljetter rakt framför Tarja på antingen första eller andra raden. Det var nästan för bra för att vara sant! Men 250 Euros? 2350 kronor var i mastigaste laget, men jag svalde mina tvivel och beställde två stycken, en för mig och en till min fru. Några dagar senare dök biljetterna upp. tre dagar före middagen fick vi ett mail från Marcelo, Tarjas make och manager. Middagen skulle ske på en restaurant mitt emot Passionkirche (konsertplatsen) klockan åtta på kvällen.

Vi var på plats 20 minuter före och Tarja och Marcelo dök upp strax efteråt. Tarja talade om för oss att det var första gången hon var där och då jag skakade hennes hand frågade jag om jag fick sitta intill henne, vilket gick bra. Men Marcelo hamnade mellan oss, så jag satt bredvid honom. Men tillfällen gavs ändå till att utbyta några ord då och då. Tarja inledde middagen med att fråga samtliga gäster vart de kom från. Det var 15 VIP gäster på plats, tre från Frankrike, fyra från England och vi andra var tyskar. Tarja och Marcelo hade med sig två killar som bar på de 15 boxarna med grejer som vi skulle få, de hade Tarjas logotyp på framsidan. Man serverade oss sex olika mindre rätter, vilket var en bra lösning för det innebar att vi fick tid till att samtala.

Efter en stund reste jag på mig och frågade Tarja om det gick bra att ta några bilder, varpå hon svarade “Naturligtvis”. Då hon hörde motorn i min kamera så rörde hon på sig så att jag skulle få bilder med variation. Vanan att bli fotograferad märktes. Jag gav dem en liten present, för följande dag är Nikolaus Dag i Tyskland men även Finlands Frihetsdag. De tre tjejerna från Frankrike kom fram med lite grejer som de ville ha signerade så jag tänkte att nu var det rätt läge att få min kalender signerad. Det finns nu ingen officiell Tarja kalender, men 2004 så satte jag ihop en sådan själv strikt för privat bruk och inför 2006 så hade jag gjort en till, och använt bilder från hennes hemsida. Tarja skrev dagens datum och “Thank you very much!” på den. Något senare bad hon mig att få titta närmare på den och hon verkade ha kul då hon tittade på bilderna. Själv så kikar jag på dem varje dag på jobbet, då tankarna går till Tarja på kontoret! Middagen avslutades med en liten tävling där en vinnare som skulle få ge Tarja blommor efter hennes konsert dagen efter korades. Några bilder till och kvällen var över. Till min stora förvåning så hade hela fyra timmar gått.

Så kom konsertdagen och Marcelo träffade oss utanför kyrkan kvart över sju på kvällen, och såg till att vi kom in genom en liten dörr på sidan av byggnaden. Vi välkomnades med Champagne och vi fick ta vilken plats som helst framför scenen. Min fru valde mittenplatserna på rad två, så vi satt placerade bara fem-sex meter från där Tarja skulle stå. Då Tarja gick på så försökte jag se tecken på nervositet men hon verkade lugn och samlad. Senare avslöjade hon att hon faktiskt varit rätt nervös, alla gånger före “Ave Maria”, som hon framförde på tyska! Under de första sex låtarna hade hon en vit änglalik klänning på sig, och sedan bytte hon till en mer modern klänning i vitt och svart som var så snygg att man häpnade. Fotografering och filmning var tyvärr inte tillåtet då en professionell crew var på plats för att filma en officiell DVD. Men under sista låten struntade folk i förbudet och då tog jag och filmade en minut av “White Christmas” med min lilla Digicam.

Efter konserten fick vi träffa Tarja igen i ett bakre rum sedan hon haft tid att byta om. Tarja kom fram till mig, tydligt lättad över att allt gått bra, och vi gav varandra en kram. Jag tackade henne för en fantastisk konsert och hon skrattade och svarade “Det var OK”. Om hon tyckte att det där bara var OK, då undrar man hur hon skulle definiera “Bra”?

De sista 20 minuterna spenderades med lättsam konversation och hon lät sig villigt fotograferas och signerade mer grejer. Är man en stjärna så är man nog så illa tvungen att göra det minst var tionde minut. Marcelo tog en sista bild på oss alla och sedan strosade Tarja iväg till merchandise försäljningen där många fans uppehöll sig. Jag tog några sista bilder då hon samtalade med dem. Vi sade adjö till varandra med en kram och vi tackade henne för två fantastiska kvällar och för de år av ljuv musik och sång som vi fått allaredan. Kiitos Tarja!

Andreas Jost (2006)