ÄR DU KONDITIONERAD ATT DÖ? - SLICE FIXAR BIFFEN!

- Artikel ur SLICE 2005 -

Den moderna människan i dagens samhälle tillhör nästan utan undantag den första, andra eller tredje generationen som tappat kontakten med naturen. Vi sitter i våra bekväma villor och lägenheter och vi är omgivna av den standard vi idag tar för given, där vatten kommer ur kranar, mat från butiker och ställen där man kan slinka in och äta sig mätt. Elektricitet i vägguttag förser oss med den ström som behövs för tvättmaskiner, datorer och gud vet vad. Men sätt oss i skogen utan det vi är vana med att omge oss med, och flertalet av er som läser den här artikeln är döda inom en vecka, flera av er redan inom tre dagar. De flesta av oss lever på dispans och är alltså totalt beroende av att allt förblir normalt i evighet. Att vi befinner oss i den sitsen är inte nödvändigtvis det smartaste draget i mänsklighetens historia, men det är så landet ligger.

Under det andra världskriget blev Sverige isolerat och fick till stor del leva på det som fanns till buds i landet. Vi behöver alltså bara förflytta oss sextio år tillbaka i tiden till den senaste prövningen som vårt folk fick ta sig an med alla till buds stående medel tillsammans. Den gången var det knapert, men vi hade turen att fortfarande bo i ett samhälle där landsbygden fortfarande levde. Vi kunde försörja oss, om än med ransoneringar på det mesta. Idag är det svenska jordbruket en spillra av vad det varit och vi lever till stor del på import från utlandet. Mat som körs ut till sjukhus och skolor importeras t ex ofta från Polen, det kände ni kanske inte till. Vi tittar på prislappen och effektiviserar allt till det yttersta. Det verkar finfint i det stora hela men är också en olycka som väntar runt hörnet i händelse av nationell kris. Det talas det inte om, det kommer ju aldrig att inträffa. Aldrig någonsin.

Brukstopp i elförsörjningen

Elnätet i Sverige drabbas varje vinter av avbrott som resulterar i att byar och städer blir utan strömförsörjning. Ibland kan det ta dagar, i värsta fall har isolerade samhällen fått stå utan ström i upp till två veckor. De ansvariga hukar sig och skyller på snön som får träden att falla över elledningarna. Att då inte kosta på en avverkning omkring dessa ledningar som omöjliggör detta är ren idioti, men idag handlar allt om pengar och någonstans finns det folk som vill tjäna pengar på grejen. De gillar inte sådana utgifter och kalkylerar hellre med enstaka brukstopp. Det kan drabba dig vilken vinter som helst. Är du beredd på det? Klarar du dig om det är din hemort som drabbas?

Med hjälp, antagligen. Men om inte hjälpen kommer då? Om samhället, av en eller annan anledning inte förmår att hålla alla de hjul som måste rulla för att vår invanda livsstil ska fungera, hur ser det ut då? Om samhället utsätts för krig, sabotage eller någon form av naturkatastrof som får landet att stanna upp, hur fixar vi det då? Det är en bra fråga och svaret är att vi kan bara fixa det om så många som möjligt aktiverar sig själva och åtminstonde tar sig an sin egen situation. Och det i sin tur kan bara ske om de allra flesta gör det inom lagens ramar, om folk börjar slå andra i skallen för att säkra sin egen överlevnad, då är det kört. Det vet ledningen i landet så de militära och polisiära resurserna kommer att jobba övertid och någon form av undantagstillstånd kommer att gälla. Då kan även, i värsta fall, krigslagarna börja att gälla. En viss förberedelse är därför sund och därför så kikar SLICE lite på det här.

Är du beredd?

Stadsbor bör utan undantag inneha burkmat som kan räcka i en vecka eller två för samtliga i hushållet. En generator som kan generera el och värme är ett plus. Ett gasolkök bör finnas till hands och en viss planering med detaljer som kan vara bra att ha färdigt att bruka är ett klart plus. En batteridriven radio så att man kan lyssna på radioutsändningar kan vara guld värd. Batterier, stearinljus, ficklampor och annat bör finnas. En liten kista med grejer som kan få stå i något hörn kan en vacker dag plötsligt bli den viktigaste attiraljen i hela huset. Den formen av beredskap har många svenskar idag, men långt många fler har det inte.

En pärm med A4 plastfickor fyllda med information som kan vara bra att tillgå är ett bra steg i rätt riktning. Sätt dig ner med familjen och tala igenom det. Teckna ned viktiga telefonnummer (din mobiltelefon fungerar förhoppningsvis fortfarande), skriv också ned en checklista över sånt som bör finnas tillhands och försök att se till att så blir fallet. Förrådet med burkmat kan hushållet byta ut kontinuerligt i det dagliga livet. Dessa enkla förberedelser, som också kan vara roliga att genomföra, ger i teorin hushållet en vecka eller två om läget så kräver. Förberedelserna har också den fördelen att de sparar tid som i den knepiga situationen kan användas bättre. Tid som kan, för de som har turen att befinna sig på en plats där detta är möjligt, utnyttjas för t ex jakt, fiske och insamlande av sånt som kan anses behövas.

Förkunskaper är bra

Så långt har vi kikat på hemmets trygga vrå. Läget blir dock betydligt besvärligare om man av olika orsaker plötsligt befinner sig i naturen. Där kan bara kunskap som redan är inlärd rädda skinnet på individen eller gruppen. Det kan vara bra att ha med sig en bok där överlevnadstips finns (en eller flera sådana kan ligga i beredskapskistan), men oddsen att man har den möjligheten i en hastigt uppkommen situation är minimal. Alltså, information om överlevnad i naturen är bra att besitta. Den kan man däremot skaffa sig i lugn och ro inom ramen av den normala vardagen. Det finns böcker att köpa och det finns läger man kan anmäla sig till där man får pröva på saker och ting i några dagar. Det kan ju ses som en trevlig semester då man ju trots allt är ute i det gröna. Civilförsvaret kan säkert tipsa om lokala träffar, men de är mer än vanliga landet runt idag (och även mycket populära). Inte minst sedan kändisar som t ex varit med i Robinson på tv är dragplåster till vissa kurser. Sveriges Överlevnadscentrum i Karlsborg rekommenderas för den glade nybörjaren.

STOP - fyra viktiga tips

Att kunna hitta föda, göra upp eld och organisera sig på ett bra sätt kan betyda skillnaden mellan liv och död. Militären går efter STOP principen i sin handbok om överlevnad. STOP står för följande...

Stanna. Gör inget förhastat.

Tänk igenom din situation. Hur är upptäcktsrisken?

Orientera dig. Var är du i terrängen? Vad har du för hjälpmedel?

Planlägg din förflyttningsväg.

Där militären talar om “upptäcktsrisken” så utgår de naturligtvis från att de är i krig och att de måste dölja sig för fienden. I ditt fall, i fredstid, kan du naturligtvis vilja bli upptäckt. Men regeln förblir densamma. Tänk igenom din situation.

Håll dig aktiv

Rädslan beskrivs som naturlig och kan ses som kroppens sätt att mobilisera de krafter som behövs. Förnekad rädsla kan resultera i ett irrationellt och farligt beteende. Att tappa huvudet och hela tiden vilja röra på sig är en annan typ av reaktion som inte är rationell. Den bästa vägen är att koncentrera sig på de sysslor som måste göras, stora som små. Om tystnaden, som för många stadsbor kan upplevas som hotfull, stör dig, vissla eller nynna på en sång. Långtråkighet och en känsla av ensamhet är svåra saker att bemästra och bekämpas bäst genom kontinuerliga sysslor eller planering. I en grupp uppstår ofta vredesutbrott och inåtvändhet då tröttheten sätter in. Det kan inte hjälpas, det är bara att göra det bästa av situationen och att hålla ihop gruppen. Ge den inåtvände en uppgift. Håll ihop gruppen vid vila. I den svenska armén gäller följande...

Försök att alltid tänka positivt. Gör en handlingsplan utefter omständigheterna. Bestäm vilken tid på dygnet som är lämplig för förflyttning och välj om möjligt sådan terräng där du finner föda, vatten, dolda bivackplatser m m. Håll dig sysselsatt med nödvändiga göromål. Försök att ha en jämn arbetstakt i allt du gör. Låt inte någon vara “utanför” gruppen. Visa en ordentlig omsorg om dig själv och andra. Hjälp andra, det stärker självkänslan. Uppmuntra goda egenskaper.

Då det gäller vattnet så är ett bra tips att leta efter det i terräng som ligger högre upp då kvalitén på det vattnet är mindre förorenat. Nedströms från städer och fabriker är kvalitén på vattentäkterna sämre. På myrar kan vattnet vara bra eftersom det renats naturligt genom tjocka lager av torv. Myrstackar ligger ofta nära vattentäkter. Har man möjlighet att koka upp vattnet innan man dricker det är det en fördel. I naturen och under kampaktiga förhållanden, har man varken tid eller ork att bli dålig i magen. Utan vatten är du helt orkeslös efter tre dagar.

I kamp med klockan

Det är bra att ständigt knapra på något som är fiberrikt, det håller magen igång. Ät gärna något innan du somnar. Arbeta lugnt så att kroppen i första hand väljer ditt fett som energikälla. Har du tillgång till vatten och till bär och liknande kan du hålla ut i upp till fyra veckor innan fettreserverna är slut. Du kan då ha tappat 16 till 20 kilo. Det är vist att fiska och jaga inom en vecka och att ha klurat ut hur man kan klara sig så bra som möjligt för då en vecka har gått så försämras tankeverksamheten i en utsatt situation.

Inte bara “kokvatten”

En “gryta” bestående av växter, bär, knoppar, innerbark och annat är nyttig då själva kokningsprocessen frigör vitaminer, mineralämnen och sockerarter som glukos, fruktos och sackaros. Det är alltså bra att dricka det som kan tyckas vara endast “kokvattnet”. Riv alltid sönder växtdelarna i mindre bitar då du kokar dem. Svamp ger bra utfyllnad.

Jakt och fiske är ingen lätt bit om man inte besitter kunskap och erfarenheter, men det mesta går att äta. Undantaget är fisk eller djur som är döda då man hittar dem. En enda fisk kan utgöra näring till en grupp människor om den tillagas medelst kokning. Man får en näringsrik soppa på köpet. Myror är både en kulinarisk delikatess och mycket näringsrika. Grodor har ätbart kött och det bästa sitter i benen. Undvik helst resten. Ormkött är fint, men undvik en decimeter eller två kring huvudregionen, då det finns gift där (gäller även grodor). Kött från vilt grillas i små och lätthanterliga bitar.

Tips på allt som är ätbart och hur man ordnar en bivack att hålla ut i finns i böcker som arméns “Handbok ÖVERLEVNAD”, som vi redan nämnt exempel ur, och Lars Fält´s lysande “Uteliv med överlevnadsteknik” som har teckningar av Ulf Lannerbäck. Men det finns fler och de finns alltid att köpa - i alla fall om du är ute i tid.

Här återstår då bara en enkel fråga. Vilket lag vill du tillhöra om nyheterna på radion är dåliga? Svaret är givet. Du vill ha dom här grejerna och du vill vara mer insatt. Du vill helt enkelt ha ett bättre utgångsläge. Den tanken, då du tänker den, är din överlevnadsinstinkt som talar. Den har inte fel, men den är väldigt lätt att ignorera, då ju självklart ingenting någonsin kommer att inträffa som drabbar just dig. Sånt händer ju bara andra.

Och det gör det också. Någonstans därute händer det någon annan, just nu. Just precis nu.

Michael Eriksson (2004)

Detta är en av tre artiklar om beredskap (eller brist på den) i SLICE 2005. En annan heter "Försvaret, var god dröj..." och handlar om vår usla beredskap inför katastrofer av olika slag. Strax innan denna tidnings pressläggning skedde Tsunamikatastrofen i Thailand. En sida om schabblandet kring hanteringen kring denna katastrof adderades innan tidningen gick i tryck. Rubriken; "Vår beredskap är ett skämt". Då tidningen låg på tryckeriet drev den värsta stormen i mannaminne in över landet och slog ut elätet på sina håll i veckor.