U-571


Krig, USA
2000, 1.51

Matthew McConaughey
Bill Paxton
Harvey Keitel
Jake Weber
David Keith

[En tysk ubåt skadas och tvingas signalera till Berlin att deras motorer är utslagna och att de behöver assistans.]

Andy Tyler (McConaughey) är besviken på sin kapten, som inte hjälpte honom att få en egen ubåt att föra befäl över. Kapten Dahlgren (Paxton) anser inte att Tyler är redo. Att de är oense får dock vänta när hela Andys grupp beordras avbryta sin permission och återvända till sin ubåt som byggts om att likna en tysk ubåt. Gruppen får två nya medlemmar, operationens ledare Hirsch (Weber) och marinsoldaten Coonan (Keith).

Uppdraget är att hinna före en tysk hjälpubåt till den skadade tyska ubåten för att stjäla en så kallad Enigma-kodmaskin. Eftersom de är sjömän är det Coonans uppgift att lära dem hur man genomför ett anfall av en främmande ubåt. Mitt i natten får de kontakt med den skadade ubåten och under förespegling att de är tyska mekaniker bordar de ubåten. Allt går bra tills en tysk matros upptäcker deras beväpning. Eldstrid uppstår och den tyska ubåten försöker dyka.

Coonan och gruppen tar sig ändå in och griper kommandot över ubåten. Hirsch konstaterar att deras information var korrekt, det finns en kodmaskin ombord. De har den och kodböcker med sig i gummibåten tillbaka till sin egen farkost när den tyska hjälpubåten dyker upp. Deras ubåt torpederas så det enda som återstår är att ta sin tillflykt till den redan svårt skadade tyska ubåten. Nu befinner sig Andy och hans män i en ytterst prekära situation och ingen hjälp ser ut att vara på väg.

Bilderna när sjunkbomberna exploderar intill en ubåt är mycket maffiga. Man får verkligen intrycket av att dessa bomber är det värsta en ubåt kan råka ut för när bilden vrängs ut och in och ubåtens plåtar fladdrar. Filmen lyckas i det avseendet, liksom att framkalla en hälsosam klaustrofobisk känsla. Jag skulle inte vilja jobba på en ubåt, så mycket är klart.

I övrigt är filmen mycket konventionell och storyn är förvånansvärt platt. Den lilla gruppens kamp för att överleva känns inte så där jätteviktig. Om man jämför med exempelvis Rädda menige Ryan så lyckades den filmen göra Tom Hanks grupp intressant och man lärde känna deras medlemmar. Här känns det som om gruppen skildras som en enhet och ingen av figurerna förmår träda fram och "presentera" sig.

Skådespeleriet då. Jorå, ändamålsenligt kan man väl säga. Jag tycker faktiskt att den tyske kaptenen framstår som trovärdigast. McConaughey är dramats hjälte men har inte den pondus som krävs för att leda sin grupp eller filmen för den delen. På så sätt har den olycklige kapten Dahlgren kanske rätt:) Harvey Keitel är bra som "chief" men hans roll är relativt anonym.