The Scorpion King

Fantasy, USA
2002, 2.10

Dwayne "The Rock" Johnson
Kelly Hu
Michael Clark Duncan
Steven Brand
Grant Heslov

Gomorrahs ondskefulle härskare Memnon (Brand) har föresatt sig att utrota alla andra folkslag och han gör det med hjälp av en profet som ger honom information om det som kommer att hända. Han har så när besegrat alla sina fiender när spillrorna av motståndet håller rådslag och bestämmer att man ska försöka att lönnmörda profeten. Uppdraget går till Mathayus (Rock) och hans två vapendragare. Men de blir förråda. Då de når profetens tält väntar en hel pluton bågskyttar. Den ende som överlever är Mathayus.

Mathayus tas tillfånga och om det inte var för profeten, en vacker kvinna vid namn Cassandra (Hu), så hade Memnon avrättat honom på plats. Istället vaknar Mathayus upp, till huvudet begravd i sand, och med eldmyror i antågande. Som tur är får han hjälp av en hästtjuv (Heslov), som även följer med Mathayus till Gomorrah. Mathayus använder den efterlyste tjuven som "biljett" in i staden. En ficktjuv stjäl påsen med ädelstenar som Mathayus fick i ersättning för att mörda profeten men Mathayus hinner upp honom. I utbyte för en blodsten visar ficktjuven hur man tar sig in i Memnons palats.

Inne i palatsen finner Mathayus sin ärkefiende i färd med att träna stridskonster. Mathayus spänner sin båge men innan han hinner skjuta förs den lille ficktjuven in. Memnon hittar blodstenen och anklagar pojken för stöld. Straffet är en avhuggen hand. Mathayus måste välja, antingen skjuta Memnon eller också rädda pojken.

The Scorpion King innehåller förhållandevis få specialeffekter och är mer traditionellt äventyr än sina båda föregångare, Mumien och Mumiens återkomst. Det är en ytterst enkel handling: siste överlevande vill hämnas sitt folks död. För att göra det lite intressantare så låter man Mathayus få i uppdrag att döda den ondskefulle Memnons profet, helt idiotiskt, men det är naturligtvis en nödvändighet för att ge vår hjälte ett moraliskt dilemma att suga på.

Det här är en film som inte gör några djupare draggningar i själens skrymslen och vrår. What you see is what you get, och "The Rock" är varken bättre eller sämre än de andra kampsports-jag-vill-bli-filmstjärna-jepparna. Det är en halvtrevlig och intelligensbefriad fantasyberättelse som kvalitetsmässigt hamnar i höjd med Mumiens återkomst. Filmen är en så kallad "prequel" och berättar hur skorpionkungen kom att bli. Vi slipper därför en upprepning av den gräsliga animerade kungen från Mumiens återkomst. Från att ha varit skurken är kungen nu hjälte, en aning schizofrent:)

Största njutningen får man om man låter bli att tänka för mycket medan man ser filmen. Av någon underlig anledning använder man till exempel bågskytte för närstrid. Det finns många element som lånats från andra filmer (där de hade sin plats) men här kommer de inte till sin rätt och det verkar som om manus skulpterats runt vissa nyckelscener på ett klumpigt sätt. Slutligen är det en amerikansk film vilket innebär en hel del sentimentalt slisk.

Senast uppdaterad 19/4/2002 00:00:00