Highlander - Endgame

Fantasy, USA
2000, 1.24

Christopher Lambert
Adrian Paul
Bruce Payne
Lisa Barbuscia
Peter Wingfield

Det har gått tio år sedan Rachel dödades i ett bombattentat, och Connor MacLeod (Lambert) har tagit sin tillflykt till ett stället kallat Fristaden. Här befinner han sig i ett dvalliknande tillstånd, tillsammans med andra odödliga som inte längre vill delta i kampen om att bli den ende. Men friden tar slut när Jacob Kell (Payne) dyker upp tillsammans med sitt band av odödliga och dödar alla utom Connor.

Duncan MacLeod (Paul) söker upp Methos (Wingfield) för att få råd. Han har haft mardrömmar och finner det märkligt att de uppträder på tioårsdagen från Connors försvinnande. Methos berättar att Connor tog sin tillflykt till Fristaden men att den förintades under natten och kanske var det orsaken till Duncans mardrömmar.

Duncan beger sig till Connors gamla ställe och där minns han hur de möttes den allra första gången för flera hundra år sedan. Plötsligt dyker samma gäng odödliga som förintade Fristaden upp. De har sällskap med en ung kvinna, Kate (Barbuscia), som Duncan gifte sig med för nära nog 300 år sedan. Duncan var den som gjorde Kate odödlig och det har hon aldrig förlåtit honom. Även om Duncan är duktig på att slåss har han ingen chans mot de andra odödlig. Men innan de hinner döda honom dyker några Watchers upp och tar honom till säkerhet.

Filmen är fylld med fåniga klyschor som "Properly executed this move is unstoppable" och "There can be only one!" som gör att man pinsamt skruvar på sig. Den är aningen bättre än 3:an (otroligt mycket bättre än kalkonen 2:an) men ljusår från den första filmen. I stil påminner den mer om tv-serien och det är också Adrian Paul från serien som spelar huvudrollen. Lambert är som vanligt usel och jag undrar om han är obegripligt klen på att välja filmprojekt eller om denna typ av film är allt som erbjuds honom.

Filmen måste ses som helt fristående från de andra filmerna (återigen är det nog rimligare att ha tv-serien i åtanke), annars blir det på tok för många felaktigheter. (Jag är lite känslig för filmserier där man glömmer bort vad som hänt tidigare men jag är glad över att vi, hittills, besparats sådana avarter som "Young Highlander".) Största tokigheten gäller främst en mycket, mycket avgörande scen som till viss del förtas av en fullständigt osannolik produktplacering för JVC.

Endgame har dock ett par ljuspunkter, som en bra blandning av odödlighet och teknik och just det faktum att någon bryter mot reglerna är en trevlig twist. Att sedan Connor och Duncan verkar obegripligt låsta av sin heder är lite irriterande. Kates förhållande till Duncan är en direkt parallell till vampyren Lestat och hans lilla Claudia. Det är synd att Kate bara är med för att vara vacker, jag hade gillat att se en kvinnlig odödlig slåss. Jag missräknade mig på hennes öde, men det beror mest på att filmen i detta skeende är fullständigt ologisk.

Senast uppdaterad 11/5/2002 00:00:00