Gone In 60 Seconds

Action, USA
2000, 1.52

Nicholas Cage
Giovanni Ribisi
Robert Duvall
Angelina Jolie
Delroy Lindo
Vinnie Jones

Kip Raines (Ribisi) är professionell biltjuv. Han stjäl en silverfärgad Porsche. En mycket snabb och ren stöld men sedan strular han till det för sig. Kip utmanar en BMW på duell och observeras av polisen som spårar honom till en lagerlokal där gruppens andra stulna bilar står. Polisen beslagtar alla bilar och nu ligger Kip risigt till. Hans brittiske uppdragsgivare Raymond Calitrie (Christopher Ecclestone) accepterar inga misstag.

Calitri använder Kip som utpressning mot dennes legendariske bror, Memphis Raines (Cage). Memphis är inte tjuv längre men han har inget val. Om han inte levererar 50 bilar inom fyra dagar dör Kip. Memphis accepterar motvilligt och skrider till verket. Men han är bevakad. Polisen Castelbeck (Lindo) har ett vänligt litet snack med honom och förklarar att om Memphis så mycket som går mot rött ljus åker han in. Han anar att något stort är på gång.

Memphis säker upp Freb (Duvall) och ber om hans hjälp. Trots att han har en legitim affärsrörelse ställer han upp. Tillsammans försöker de samla ihop det gamla gänget. En del tackar nej, men en del tackar också ja. Han sista stopp är Sways (Jolie) som tackar nej. Ute på parkeringen dyker Johny B upp. Han är förbannad för att Raines snott hans uppdrag och börjar klå upp Raines. Ur ingenstans dyker Sphinx (Jones) upp och klubbar mer eller mindre ensam ner Johny B och hans gäng och spränger deras bilar.

Filmen har inte jättemycket handling (stjäl femtio bilar) ändå är den bra mycket bättre än förlagan från sjuttiotalet, som hade Roger Moore i en ledande roll om jag minns rätt (?). Bruckheimer är duktig på att göra actionfilmer där kravet på logik är åsidosatt och allt som gäller är fullt ös medvetslös. Men på tal om fart och fest så är det förvånansvärt få biljakter för att vara en film om bilstölder. De jakter som finns är dock skickligt iscensatta.

Det är förstås smart att försätta den gode huvudpersonen Memphis i en situation där han motvilligt måste bryta mot lagen för att rädda sin dumme lillebror. På så vis behåller vi sympatierna trots att han är brottslig. Han samlar gamla gänget och under hela filmen är det en ganska uppsluppen, lite kolloaktig stämning. Det är de gamla "hederliga" brottslingarna mot de nya (både en galen engelsman och en tokig färgad kille) på ett ganska skruvat sätt.

Tyvärr får inte lära känna personerna på något större djup, "what you see is what you get" och det finns inga mysterier vad det verkar. Varför Memphis, och Kip för den delen, är biltjuvar utforskas inte, och inget annat heller. Synd. I förhandsreklamen dras det ganska stora växlar på att Jolie är med, men hon är inte närvarande alltför ofta och ärligt talat är hon inte mycket till skådis. Mitt bestående minne från den här filmen är hennes läppar som hon håller på och dribblar med hela tiden. Det ska väl vara sexigt antar jag. Cage är bra som Memphis och jag gillar även Duvall trots att han inte heller är med så mycket.

Senast uppdaterad 8/1/2002 00:00:00