Du har mail - slutet

Du har mail - recension

Jag blir inte riktigt klok på filmens sensmoral. Bortsett från att det är en romantisk komedi, är det en mysko mix av family values parat med ett definitivt ställningstagande för den lilla människan. Varför känns det då som om det till slut ändå blir en lovsång till rovdrift och big business?

Man märker att Joe på något sätt börjar ifrågasätta sitt liv, framför allt förhållandet med Patricia. Hon rusar på i högt tempo, utan att reflektera över sakers tillstånd. Kathleen har en helt annorlunda livssyn som Joe, åtminstone på Internet, är besjälad av. Men i slutändan är det ändå den stora draken som vinner. George får visserligen jobb på barnboksavdelningen men i sak har inget förändrats. Att The Shop Around The Corner tvingas stänga förmildras i detta unika fall genom att Joe och Kathleen blir kära. Men vad hände med de anställda? Är det meningen att Kathleen ska bli en vanlig hemmafru, eller kan hon komma att påverka Joes inställning till mindre företag?

Trots att Joe filmen igenom utmålas som "boven" i dramat är det han som vinner till slut. Joe är något så märkligt som en trevlig ultrakapitalist, men han manipulerar Kathleen och slipper för lätt undan i den här filmen, och det ger dålig smak i munnen.

Bortsett från den stora kärleken är Kathleen och den lilla omtänksamma företagaren förloraren. Hon blir av med sitt och sin mors livsverk. Vad är det för jäkla rättvisa? Vad händer med alla andra små bokhandlar som Fox-Books tvingar i konkurs? De kan ju inte alla bli kära och gifta sig med honom, eller? Det hade känts bättre om Joe insett att han faktiskt förstör livet för massor av människor. Att det kanske finns annat i livet än att jaga stora vinster och strömlinjeforma verksamheten.