Dracula 2000

Action, USA
1.39, 2000

Gerard Butler
Justine Waddell
Christopher Plummer
Jonny Lee Miller
Jennifer Esposito
Omar Epps

Simon (Miller) har införskaffat ett armborst till sin arbetsgivare Matthew van Helsing (Plummer), son till den legendariske vampyrjägaren med samma namn. Han äger en mycket exklusiv antikaffär och det är också orsaken till att inbrottstjuvar under natten tar sig in. De använder en falsk handflata, röst och ögonglob för att ta sig in i van Helsings kassavalv. Det avancerade säkerhetssystemet till trots hittar de bara högst ordinära tavlor, krucifix och dödskallar. Det verkar orimligt att van Helsing skulle ha kostat på ett sådant system för detta krims-krams.

Men så hittar de ytterligare en låst dörr. I det lilla rummet innanför finns ett stort kors, men också en jättelik kista. Marcus (Epps) beordrar att kistan ska öppnas vilket leder till att två av tjuvarna dödas av inbyggda fällor. Larmet går så van Helsing springer ner till valvet beväpnad med silverkulor bara för att upptäcka att kistan är borta. Simon begriper inte varför van Helsing vägrar att rapportera inbrottet. Orsaken, som van Helsing inte berättar, är att han ämnar få tag på Dracula innan denne ställer till för mycket oreda.

Ombord på ett flygplan med destination USA gör tjuvarna fruktlösa försök att ta sig in i kistan. Men när en av dem skär sig och droppar blod på den väser det till och locket glider upp. I kistan ligger ett manslik, ett kricufix och märkligt nog blodiglar. Mer hinner den olycklige Shane inte se förrän den döde attackerar och dödar honom. Med sina krafter återställda förvandlas det bleka liket till Dracula (Butler) och den fasa som van Helsing sparat världen under så många år är åter fri.

Som så många andra skräckfilmer börjar filmen utmärkt bra med ett mysterium (ja, att det är Dracula är väl ingen hemlighet för oss åskådare) men sedan orkar man inte fullfölja den goda föresatsen. Dracula lallar runt och är tokmystisk samtidigt som han söker upp alla syndens nästen och förlorade själar han kan få tag i. År 2000 är som en enda lång hyllning till blod och våld.

Det är något som inte sitter riktigt rätt med Dracula i modern tid och tappning, som om det finns för mycket annat hemskt i världen att gamle gode D inte framstår som särskilt skrämmande. På så vis påminner Dracula 2000 rätt mycket om De fördömdas drottning. Man fläskar på med heavy metal, trash, Linkin Park, Slayer och lite gotiska detaljer för att framkalla olustkänslor. Och det gör musiken, men det beror nog mer på att jag inte är särskilt attraherad av sådana toner.

Manuset är sisådär, några kul småändringar av legenden men i övrigt är filmen varken spännande, skräckig eller klacksparksrolig. Det blir en blandning där man eventuellt försöker tillfredställa många olika önskemål och därför blir det soppa av det hela. Butler är hyggligt karismatisk som Dracula och Mary (hans kärleksintresse) är rätt älskvärd även om hon mest springer runt och ser syner. Slutet är en riktigt kalkon måste jag säga. Men om du tänder på Dracula eller hans gäng halvnakna kvinnliga vampyrer kan du ju ge den en chans.

Senast uppdaterad 15/2/2003