Den där Mary

Komedi, USA
1998, 1.54

Ben Stiller
Cameron Diaz
Matt Dillon
Lee Evans
Chris Elliot

Ted (Stiller) saknar minst sagt framgång hos flickorna. Man måste nog säga att han är en nörd, komplett med tandställning och taskig hy. Men det verkar ändra sig en dag. Ted försvarar den nya flickan Marys (Diaz) utvecklingsstörda bror Warren och som tack erbjuder hon sig att gå med honom till avslutningsbalen. Den stora kvällen slutar dock i katastrof. Först lyckas Ted få Warren att gå i gång och halvt slå ihjäl honom och inne på toaletten drar han fast "familjejuvelerna" i gylfen. Marys föräldrar, polisen, brandkåren och ambulanspersonalen har svårt att fatta hur i h-e han kunde dra upp gylfen ända till toppen.

Nästa gång vi träffar Ted har det gått tretton år. Han går hos en psykiater för att reda upp sitt trassliga liv. Medan psykiatern smiter ut för att vila sig börjar Ted att tänka på Mary. Det var länge sedan de sågs och nu får han en oemotståndlig önskan om att träffa henne igen. Teds vän Don (Elliot) rekommenderar att han kontaktar Pat Healy (Dillon) som vet hur man tar reda på var folk bor.

Pat får upp ett spår och söker upp Mary. Hon är en verklig skönhet och fortfarande singel. Det undviker han nogsamt att berätta för Ted. Istället meddelar han att hon väger som en häst, har fyra ungar med tre olika karlar, sitter i rullstol och bor i ett slumområde. Pat hoppas att detta ska avskräcka Ted från att söka upp Mary, detta eftersom Pat tänker lägga in en offert. Ted låter sig inte hindras dock och nu vidtar en regelrätt tävling om Marys gunst mellan Ted, Pat och Marys vän Tucker.

Filmen påminner ibland om en lättsammare Shakespeare-pjäs, till upplägget, komplett med trubadurer som dyker upp och gör mellanspel (inga andra jämförelser). Storyn är okomplicerad men fylld av hysteriska infall som till exempel den förbättrade 10-minuters workouten - "7 minute abs" och uppfinnarens reaktion på frågan om risken för att någon kommer på "6 minute abs". Det finns knappt en vettig människa i hela filmen förutom Mary som när jag tänker efter också är lite "corny".

Ben Stiller spelar förloraren som till sist drar det längsta strået (eller gör han?) med den äran. Det har ju blivit några sådana roller sedan dess, men det här är väl den bästa. Det gör nästan ont i kroppen när man sekunderna innan han gör bort sig inser vad som kommer att hända. Mary spelas förtjänstfullt av Cameron Diaz som visar att hon besitter en hel del komisk talang. Det är inte svårt att förstå varför Ted inte kan glömma Mary.

Matt Dillon ser oförskämt ung ut (han har ju varit med sedan tidigt 80-tal väl?) när han porträtterar den sleke Pat. Han drar sig inte för något och samvete verkar karln inte veta innebörden av, än mindre vara i besittning av. Scenen där han ger sig på Marys väninnas lilla hund är obetalbar.

Senast uppdaterad 6/1/2002 00:00:00